< Hesekiel 5 >
1 Och du, människobarn, tag dig ett skarpt svärd och bruka det såsom rakkniv, och för det över ditt huvud och din haka; tag dig så en vågskål och dela det avrakade håret.
Hlang capa nang samvo taengkah cunghang paihat aka haat te namah ham lo laeh. Te te namah ham lo lamtah na lu neh na hmuimul khaw vo laeh. Te phoeiah namah ham cooi khiing khueh lamtah boek.
2 En tredjedel skall du bränna upp i eld mitt i staden, när belägringsdagarna hava gått till ända; en tredjedel skall du taga ut och slå den med svärdet där runt omkring; och en tredjedel skall du strö ut för vinden, och mitt svärd skall jag draga ut efter dem.
Vongup khohnin a thok neh pathum ah pakhat te khopuei laklung ah hmaipuei neh kolh. Pathum ah pakhat te lo lamtah a kaepvai ah cunghang neh tloek. Te phoeiah pathum ah pakhat khohli dongla haeh. Amih hnukah cunghang ka khoh bitni.
3 Men några få strån skall du taga undan därifrån, och dem skall du knyta in i flikarna av din mantel.
Tedae te khui lamloh a sii ngai te bet lo lamtah na hnirhaep ah kaelh.
4 Och av dessa strån skall du återigen taga några och kasta dem i elden och bränna upp dem i eld. Härifrån skall en eld gå ut över hela Israels hus.
Te lamkah te koep lo lamtah hmai khui la voei. Te te hmai neh hoeh lamtah te lamkah hmai te Israel imkhui pum la pak saeh.
5 Så säger Herren, HERREN: Detta är Jerusalem, som jag har satt mitt ibland hednafolken, med länder runt däromkring.
Ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Jerusalem he namtom lakli ah a kaepvai kah khohmuen neh ka khueh.
6 Men det var gensträvigt mot mina rätter på ett ännu ogudaktigare sätt än hednafolken, och var ännu mer gensträvigt mot mina stadgar än länderna runt däromkring; ty de förkastade mina rätter och vandrade icke efter mina stadgar.
Tedae ka laitloeknah he namtom lakah, ka khosing te khaw a kaepvai kah kho rhoek lakah halangnah neh a koek. Ka laitloeknah te a hnawt uh tih ka khosing dongah pongpa uh pawh.
7 Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom I haven rasat värre än hednafolken runt omkring eder, och icke haven vandrat efter mina stadgar och icke gjort efter mina rätter, ja, icke ens gjort efter de hednafolks rätter, som bo runt omkring eder,
Te dongah ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Na kaepvai kah namtom lakah na hlangping dongah nim ka khosing dongah na pongpa uh pawt tih ka laitloeknah he na vai uh pawh. Na kaepvai namtom kah laitloeknah banglam pataeng na vai uh moenih.
8 därför säger Herren, HERREN så: Se, fördenskull skall jag också komma över dig och skipa rätt mitt ibland dig inför hednafolkens ögon;
Te dongah ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Kai kamah khaw nang kam pai thil coeng. Namtom mikhmuh kah laitloeknah neh na laklo ah ka saii ni.
9 jag skall göra med dig vad jag aldrig förr har gjort, och sådant som jag aldrig mer vill göra, för alla dina styggelsers skull.
Nang kah tueilaehkoi cungkuem dongah ka saii vai pawt te nang taengah ka saii vetih te bang te koep ka saii mahpawh.
10 Därför skola i dig föräldrar äta sina barn, och barn sina föräldrar; och jag skall skipa rätt i dig och strö ut för alla vindar allt som bliver kvar av dig.
Te dongah na khui kah napa rhoek loh a ca rhoek, ca rhoek loh napa rhoek a caak uh ni. Na soah tholhphu kan suk vetih na meet boeih te khohli cungkuem taengla ka haeh ni.
11 Ja, så sant jag lever, säger Herren, HERREN: sannerligen, därför att du har orenat min helgedom med alla dina skändligheter och alla dina styggelser, skall jag också utan skonsamhet vända bort mitt öga och icke hava någon misskund.
Te dongah he tah ka Boeipa Yahovah kah olphong ni. Kai hingnah ni. Ka rhokso te namah kah sarhingkoi cungkuem neh, namah kah tueilaehkoi cungkuem neh na poeih het pawt nim? Te dongah ka hlaek vaengah ka mik loh rhen pawt vetih lungma ka ti van mahpawh.
12 En tredjedel av dig skall dö av pest och förgås av hunger i dig, en tredjedel skall falla för svärd runt omkring dig; och en tredjedel skall jag strö ut för alla vindar, och mitt svärd skall jag draga ut efter dem.
Nang taengkah te hlopthum ah hlopkhat, duektahaw ah duek uh vetih na khui ah khokha loh a khah ni. Na kaepvai kah Hlopthum ah hlopkhat te cunghang dongah cungku uh ni. Pathum ah khohli cungkuem taengla ka haeh vetih amih hnukah cunghang ka khoh ni.
13 Ja, min vrede skall få uttömma sig, och jag skall släcka min förtörnelse på dem och hämnas på dem; och när jag så uttömmer min förtörnelse på dem, skola de förnimma att jag, HERREN, har talat i min nitälskan.
Te daengah ni amih taengkah ka thintoek a daeh neh ka kosi ka hlam vetih dam ka ti eh. Te vaengah BOEIPA kamah loh ka kosi he amih soah ka sah phoeiah khaw ka thatlainah neh ka voek te a ming uh bitni.
14 Och jag skall låta dig bliva en ödemark och en smälek bland folken runt omkring dig, inför var mans ögon, som går där fram.
Te phoeiah na kaepvai kah aka pongpa boeih mikhmuh neh namtom taengah nang te imrhong la, kokhahnah la kang khueh ni.
15 Ja, det skall bliva till smälek och hån, till varnagel och skräck för folken runt omkring dig, när jag så skipar rätt i dig med vrede och förtörnelse och förtörnelses tuktan. Jag, HERREN, har talat.
Kai loh nang soah tholhphu te thintoek neh, kosi neh kan saii vaengah na kaepvai kah namtom taengah kokhahnah neh hnaelcoenah, thuituennah neh a rhaerhap la om bitni. Te dongah BOEIPA kamah loh kosi kah toelthamnah nen ni ka thui.
16 När jag sänder bland dem hungerns onda pilar, som bliva till fördärv, ja, när jag sänder dessa till att fördärva eder och så låter eder hunger bliva allt värre, då skall jag förstöra för eder edert livsuppehälle.
Amih taengah yoethae khokha thaltang te ka kah ni. Nangmih aka phae ham te te ka kah te kutcaihnah lam ni a om. Te dongah nang soah khokha kang koei vetih nangmih kah thahuelnah buh te ka bawt ni.
17 Jag skall sända över eder hungersnöd och vilddjur, som skola döda edra barn; och pest och blodsutgjutelse skall gå över dig, och svärd skall jag låta komma över dig. Jag, HERREN, har talat.
Nangmih taengah khokha neh boethae mulhing kan tueih vetih nangmih te cakol la n'khueh ni. Duektahaw neh thii loh nang te m'pah vetih na taengah cunghang kang khuen ni. BOEIPA kamah long ni ka thui.