Hesekiel 46

1 Så säger Herren, HERREN: Den inre förgårdens port, den som vetter åt öster, skall vara stängd under de sex arbetsdagarna, men på sabbatsdagen skall den öppnas; likaledes skall den öppnas på nymånadsdagen.

‌ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua; “ʻE tāpuni ʻae matapā ʻoe lotoʻā ki loto ʻaia ʻoku hanga ki hahake ʻi he ʻaho ʻe ono ʻoku ngofua ai ʻae ngāue; ka ʻe fakaava ia ʻi he ʻaho tapu, pea ʻe fakaava ʻi he ʻaho ʻoe māhina foʻou.

2 Och då skall fursten utifrån gå in genom portens förhus och ställa sig vid portens dörrpost; och när prästerna offra hans brännoffer och hans tackoffer, skall han tillbedja på portens tröskel och därefter gå ut. Men porten skall icke stängas förren om aftonen.

Pea ʻe hū atu ʻae tuʻi ʻi he hala ʻoe fale hala ʻoe matapā kituʻa, pea te ne tuʻu ʻi he tefito pou ʻoe matapā, pea ʻe ngaohi ʻe he kau taulaʻeiki ʻa ʻene feilaulau tutu, mo ʻene ngaahi feilaulau fakafetaʻi, pea te ne fai ʻene hū ʻi he hūʻanga ʻoe matapā: pea te ne toki ʻalu atu; ka ʻe ʻikai tāpuni ʻae matapā ʻo aʻu ki he efiafi.

3 Och folket i landet skall på sabbater och nymånader tillbedja inför HERREN vid ingången till samma port.

‌ʻE pehē foki mo e kakai ʻoe fonua te nau hū ʻi he matapā ʻi he hūʻanga ko ia ʻi he ʻao ʻo Sihova, ʻi he ngaahi ʻaho tapu, pea ʻi he ngaahi māhina foʻou.

4 Och brännoffret som fursten skall frambära åt HERREN skall på sabbatsdagen utgöras av sex felfria lamm och en felfri vädur.

Pea ko e feilaulau tutu ʻe ʻatu ʻe he tuʻi ʻi he ʻaho tapu, ko e lami ʻe ono taʻehanauʻila, pea mo e sipitangata taʻehanomele.

5 Och såsom spisoffer skall han frambära en efa till väduren, men till lammen såsom spisoffer så mycket han vill giva, jämte en hin olja till var efa.

Pea ko e feilaulau ʻoe meʻakai ko e efa ʻe taha ki he sipitangata ʻe taha, pea ko e feilaulau meʻakai ki he fanga lami, ʻe fakatatau ia ki heʻene faʻa fai, pea ko e hini ʻe taha ʻoe lolo ki he efa ʻe taha.

6 Men på nymånadsdagen skall han frambära en felfri ungtjur, sex lamm och en vädur, allasammans felfria.

Pea ko e ʻaho ʻoe māhina foʻou ʻe ʻatu ai ʻae pulu mui taʻehanomele, pea mo e fanga lami ʻe ono, pea mo e sipitangata ʻe taha: pea te nau taʻehanaumele.

7 Och såsom spisoffer skall han offra en efa till tjuren och en efa till väduren, och till lammen så mycket han vill anskaffa, jämte en hin olja till var efa.

Pea te ne teuteu ha feilaulau meʻakai, ko e efa ʻe taha ki he pulu ʻe taha, mo e efa ʻe taha ki he sipitangata ʻe taha, pea ko e meʻa maʻae fanga lami ʻo fakatatau mo ia ʻoku faʻa fai ʻe hono nima, pea ko e hini ʻe taha ʻoe lolo, ki he efa ʻe taha.

8 Och när fursten vill gå in, skall han gå in genom portens förhus, och samma väg skall han gå ut igen.

Pea ka hū atu ʻae tuʻi, te ne hū atu ʻi he hala ʻoe fale hala ʻi he matapā, pea te ne toe ʻalu atu ai pe kituʻa.

9 Men när folket i landet kommer inför HERRENS ansikte vid högtiderna, då skall den som har gått in genom norra porten för att tillbedja gå ut genom södra porten, och den som har gått in genom södra porten skall gå ut genom norra porten; ingen skall gå tillbaka genom samma port som han har kommit in igenom, utan man skall gå ut genom den motsatta.

Ka ʻi heʻene haʻu ʻae kakai ʻoe fonua ki he ʻao ʻo Sihova ʻi he ngaahi kātoanga fakatoputapu, ko ia ʻoku hū atu ke lotu ʻi he hūʻanga ʻoe matapā ki he tokelau, ʻe ʻalu atu ia kituʻa ʻi he hūʻanga ʻoe matapā ki he feituʻu tonga; pea ko ia ʻoku hū atu ʻi he hūʻanga ʻoe matapā ki tonga ʻe toe ʻalu atu ia ʻi he hūʻanga ʻoe matapā ki he tokelau: ʻe ʻikai te ne toe foki atu ʻi he hūʻanga ʻoe matapā ko ia naʻa ne hū mai mei ai, ka te ne ʻalu atu ʻi he matapā ʻoku hangatonu mai ki ai.

10 Och fursten skall gå in tillsammans med de andra, när de gå in; och när de gå ut, skola de gå ut tillsammans.

Pea ʻe hū atu ʻae tuʻi fakataha mo kinautolu ʻoka nau ka hū ki ai; pea ka nau ka toe ʻalu atu mei ai, ʻe ʻalu foki mo ia kituʻa.

11 Men vid fester och högtider skall spisoffret utgöras av en efa till var tjur och en efa till var vädur, och till lammen av så mycket han vill giva, jämte en hin olja till var efa.

Pea ʻi he ngaahi kātoanga mo e ngaahi fakataha fakatoputapu ko e feilaulau ʻoe meʻakai, ko e efa ʻe taha ki he pulu ʻe taha, mo e efa ʻe taha ki he sipitangata, pea ko e meʻa ki he fanga lami ʻe fakatatau ia mo ia ʻoku ne faʻa fai, pea ko e hini ʻe taha ʻoe loto, ki he efa ʻe taha.

12 Och när fursten vill offra ett frivilligt offer, vare sig ett brännoffer eller ett tackoffer såsom frivilligt offer åt HERREN, då skall man öppna åt honom den port som vetter åt öster, och han skall offra sitt brännoffer och sitt tackoffer alldeles så, som han plägar offra på sabbatsdagen; och därefter skall han gå ut och sedan han har gått ut, skall man stänga porten.

Pea ka fai ʻe he tuʻi ke teuteu ʻofa pe haʻane feilaulau tutu, pe ha feilaulau fakafetaʻi ʻoku ʻatu ʻataʻatā pe kia Sihova, ʻe fakaava kiate ia ʻae matapā, ʻaia ʻoku hangatonu ki he potu hahake, pea ʻe teuteu ʻa ʻene feilaulau tutu, pea mo ʻene feilaulau fakafetaʻi, ʻo hangē ko ia ne fai ʻi he ʻaho tapu: pea te ne toki ʻalu atu kituʻa; pea ka ʻalu atu ia kituʻa, ʻe tāpuni ʻae matapā.

13 Du skall dagligen offra såsom brännoffer åt HERREN ett felfritt årsgammalt lamm; var morgon skall du offra ett sådant.

Te ke teuteu ʻi he ʻaho kotoa pē ha feilaulau tutu kia Sihova, ko e lami ʻi hono ʻuluaki taʻu, mo taʻehanomele; te ke teuteu ia ʻi he pongipongi kotoa pē kotoa pē.

14 Och såsom spisoffer skall du därtill offra var morgon en sjättedels efa, så ock en tredjedels hin olja för att fukta mjölet -- detta såsom spisoffer åt HERREN, såsom evärdlig rätt för beständigt.

Pea ʻe teuteu mo hono feilaulau meʻakai, ʻi he pongipongi kotoa pē, ko hono vahe ʻe ono ʻoe efa ʻe taha, mo hono vahe ʻe tolu ʻoe hini ʻe taha ʻoe lolo, ke natu ʻaki ʻae mahoaʻa lelei; ko e feilaulau ia ʻoe meʻakai, ke tuʻutuʻuni mo fai maʻuaipē kia Sihova.

15 I skolen offra lammet och spisoffret och oljan var morgon såsom dagligt brännoffer.

‌ʻE pehē ʻa hono teuteu ʻekinautolu ʻae lami, mo e feilaulau ʻoe meʻakai, pea mo e lolo, ʻi he pongipongi kotoa pē, ko e feilaulau tutu ia ke fai maʻuaipē.”

16 Så säger Herren, HERREN: Om fursten giver någon av sina söner en gåva, så bliver det dennes arvedel, det skall höra hans söner till; de skola besitta det såsom arv.

ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua; “Kapau ʻe ʻatu ha meʻa ʻe he tuʻi ki ha taha ʻi hono ngaahi foha, ʻe maʻu tukufakaholo ia ʻe hono ngaahi foha; ʻe ʻonautolu ia tukufakaholo.

17 Men om han av sin arvedel giver något såsom gåva åt någon av sina tjänare, så skall detta tillhöra denne intill friåret; då skall det återgå till fursten. Hans arvedel är det ju, och hans söner skall det tillfalla.

Pea kapau te ne tuku ha meʻa ki ha taha ʻi heʻene kau tamaioʻeiki, ʻe maʻu ʻe ia ia ʻo aʻu ki he taʻu ʻoe fakatauʻatāina; ka hoko mai ia ʻe toe maʻu ia ʻe he tuʻi; ka ko e meʻa kuo ne tuku ki hono ngaahi foha, ʻe ʻanautolu maʻuaipē ia.

18 Fursten må icke taga något av folkets arvedel och så kränka den i deras besittningsrätt; allenast av sin egen besittning må han giva arvedelar åt sina söner, för att ingen av mitt folk skall bliva undanträngd från sin särskilda besittning.

Pea ʻe ʻikai fakamālohiʻi ʻe he tuʻi ʻae tofiʻa ʻoe kakai, ke ne kapusi ʻakinautolu mei honau tofiʻa; ka te ne tuku ʻae tofiʻa ki hono ngaahi foha mei hono tofiʻa pe ʻoʻona: koeʻuhi ke ʻoua naʻa fakamovetevete ʻae kakai mei honau tofiʻa taki taha.”

19 Och han förde mig genom den ingång som låg vid sidan av porten till de heliga tempelkamrar som voro bestämda för prästerna, och som vette åt norr; och jag såg att där var en plats längst uppe i väster.

Hili ia naʻa ne ʻomi au ki he hūʻanga ʻoku tuʻu ʻi he veʻe matapā, ki he ngaahi potu fale tapu, naʻe ʻoe kau taulaʻeiki, ʻaia ʻoku hanga ki he potu tokelau: pea vakai, naʻe ʻi ai ʻae potu, ʻi hono potu ʻe ua ki lulunga.

20 Och han sade till mig: »Detta är den plats där prästerna skola koka skuldoffret och syndoffret, och där de skola baka spisoffret, för att icke behöva bära ut det på den yttre förgården och så göra folket heligt.»

Pea naʻa ne toki pehē kiate au, “Ko e potu eni ʻe haka ai ʻe he kau taulaʻeiki, ʻae feilaulau ʻoe fai hala, mo e feilaulau ʻi he angahala, pea ʻe taʻo ai ʻae feilaulau ʻoe meʻakai; koeʻuhi ke ʻoua naʻa nau ʻave ia kituʻa, ki he lotoʻā kituʻa, ʻi he tāpuakiʻi ʻoe kakai.”

21 Därefter lät han mig gå ut på den yttre förgården och förde mig omkring till förgårdens fyra hörn; och jag såg då att i vart och ett av förgårdens hörn fanns en gård.

Hili ia naʻa ne ʻomi au kituʻa, ki he lotoʻā kituʻa, mo ne ʻave au ke u ʻalu ki hono tuliki ʻe fā ʻoe lotoʻā; pea vakai naʻe ai ʻae lotoʻā siʻi ʻi hono tuliki kotoa pē.

22 I förgårdens fyra hörn funnos kringstängda gårdar, fyrtio alnar långa och trettio alnar breda; dessa fyra hörngårdar voro lika stora.

‌ʻI hono tuliki ʻe fā ʻoe lotoʻā, naʻe ai ʻae lotoʻā siʻi, ko e kiupite ʻe fāngofulu hono lōloa, pea mo e tolungofulu ʻa hono laulahi: pea naʻe fuofua tatau ʻae tuliki ʻe fā ko ia.

23 Och runt omkring inuti dem gick en mur, runt omkring i alla fyra; och nedtill vid muren runt omkring hade man inrättat eldstäder till kokning.

Pea naʻe tuʻu takatakai ʻi ai ʻae ngaahi potu fale ki loto, ʻi hono potu ʻe fā ko ia, pea naʻe ngaohi takatakai ʻi ai ʻae ngaahi hakaʻanga meʻa ki lalo.

24 Och han sade till mig: »Detta är de kök i vilka husets tjänare skola koka folkets slaktoffer.»

Pea ne toki pehē mai kiate au, “Ko e ngaahi potu ia ʻanautolu ʻoku haka meʻa, ʻaia ʻe haka ai ʻe he kau tauhi ʻoe fale ʻae feilaulau ʻae kakai.”