Hesekiel 16
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Ra Anumzamo'a mago'ane amanage huno nasmi'ne,
2 Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser
Vahe'mofo mofavremoka, Jerusalemi kumate vahe'mo'zama hi'mna vuno kasri'nea avu'ava'ma nehaza zana eri ama hunka nezmasaminka,
3 och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och din moder en hetitisk kvinna.
Jerusalemi kumapi vahera tamagra Kenani vahe'mofo mopafi fore hu'nazankino, neramafa'a Amori neki, neramarera'a Hiti a' mani'ne huno Ra Anumzamo'a hie hunka zamasamio.
4 Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.
Hagi fore'ma hu'nanana ama'na hu'ne, kasema kantea knarera mago vahe'mo'e huno kariko nofira taga huge, tinura koranka'a sese hugantege, hagea fregantege, tavravefina kazeri anovazi kantegera osu'ne.
5 Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man ditt liv.
Ana nehazageno mago'a vahe'mo'za kasuntagi kante'za kazeri so'ea osu'nazanki, megia trazampi katre'naze. Na'ankure kasema negantege'za zamavaresra hugante'naze.
6 Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt blod, och jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod.» Ja, jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;
Hige'na karanka enevu'na koana, kagra korampi ki'mu'nerenka mase'nanke'na, negage'na amanage hu'noe, ofri kasefa hunka manio! Hu'na nehu'na koranka'agura, ofri kasefa hunka manio hu'na hu'noe.
7 ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på marken.» Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu naken och blottad.
Kegava hugantogenka trazankna hunka marerinka ome nena hankeno, kavasasemo'a kagateregeno aminka'amo'a nena higeno, kavufafina kazokara tagi'neanagi, kukena osu kavapako mani'nane.
8 Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.
Ana hanke'na karanka ete mago'ane enevu'na kagoana, ko ve eri avamente kavufga avapa'ma mani'nankena, tavraveni'a eme rutare'na refitegante'noe. Ana nehu'na, hunagru hugante'na Nagri su'a kagra mani'nanankina, a' erigantegahue hu'na Ra Anumzamo'na hu kase hugante'noe.
9 Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och smorde dig med olja,
Nagra tina fregante'na kavufgaretira korana sese hugantete'na, masavena fregante'noe.
10 och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av silke.
Ana hute'na avasese'ane efeke zaza kukena eri'na hunegante'na, kagia nona kagafina hunegante'na, kasenirera knare tavrave anakinegente'na, knarezantfa hu'nea nakreku kavufgarera antanigante'noe.
11 Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar och en kedja om din hals,
Ana nehu'na asana kazampina antani negante'na, pasesua knankempina hunegante'na zago'amo marerisa zanteti kavasasea hugante'noe.
12 jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en härlig krona på ditt huvud.
Ana nehu'na maremarea kagonafi renegante'na, rinia kagesafinena renegante'na, kuinimo nentania hentofa fetori kasenifina antanigante'noe.
13 Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl, honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så vart du omsider en drottning.
E'ina hu'na golireti'ene silvareti'ene konariria hunegante'na, knare huno zamana zamana hu'nea efeke tavravenu kukena hugante'noe. Hagi ne'zama kami'noana knare huno kne osi'osi hu flauaki, tume rima'agi, olivi masavenki hu'na kami'noe. Ana hugenka ra hunka konariri kamo'a kagateregenka kuini a'kna hu'nane.
14 Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.
Hagi ana'ma hankeno'a, konariri zanka'amofo agenkemo'a maka kumatega haru haru hu'ne. Na'ankure marerifa zantmima kami'noa zamo konararika'a eri knarezantfa hu'ne, huno Anumzana Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.
15 Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en som gick där fram: det vore ju något för honom.
Hianagi kagraka'a konaririgu antahinkeno raza nesegenka, ra kagi e'nerinka savri avu'ava zana hu'nane. Inankna vahe'ma kante'ma evia vahe'enena savri nehunka, ana konariri zanka'a ana vahetami ome zami'nane.
16 Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola göras.
Hagi mago'a knare kukenaka'a erinka havi anumzantami kumatami avasasea hunezmantenka anampi savri avu'avara hu'nane. E'inahu avu'ava zana eri fore osuga avu'ava eri fore hu'nane.
17 Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du bedrev otukt.
Hagi golireti'ene silvareti'enema marerisa konariri'ane zantmima tro'ma hugante'noana erinka ve havi anumzantami tro huzmantenka, ana havi anumzantamine savri avu'avara hu'nane.
18 Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och min olja och min rökelse satte du fram för dem.
Hagi Nagrama kami'noa avasese'ane kukenanuti zamazantetima tro'ma hunte'naza havi anumzamofo kofinentenka, Nagrama kami'noa olivi masavene mnanentake'za insensinuti kre mna nevunka monora hunentane.
19 Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger Herren, HERREN.
Hagi knare huno kne osi'osi hu flauaki, tume rima'agi, olivi masavenki hu'nama ne'zama nesana zanema hu'nama kami'noana, havi anumzamofo avuga knare mna vu'zane hunka ofa hu'nane huno Anumzana miko zama kegava hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.
20 Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig, och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du bedrev otukt?
Ana'ma hutenka Nagrama kami'noa ne'mofara zamahenka havi anumzantaminte kresramna vunte'nane. E'inahu monko avu'ava'ma huvavama hunka nevanana knare hunoganteo?
21 Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom offer åt dessa?
Hagi mofavreni'aramina zamahenka kaza osu havi anumzantaminte tevefi ofa Kresramana vu'nane.
22 Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där sprattlande i ditt blod.
Hagi ana kasri avu'ava'ma nehunka, savari hunka vanoma nehunka osi'ma mani'nenkama hu'nana kavukava zana kage kani'nano! Kagra kavufga kavapa'ma mani'nenkama kagra korampi'ma ki'mu'ma re'nana zankura kagesa nontahine.
23 Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger Herren, HERREN --
Maka kefo avu'ava'ma hu'nana zantera, rama'a knazana kagritera efore hugahie, huno Anumzana mika'zama kegavama hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.
24 byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna platser.
Hagi rankumamofo amu'nompina kaza osu havi anumzantmimofo mono'ma hunte kumatamina avasese huntetere hu'nane.
25 I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du bedrev mycken otukt.
Hagi kumamofo kamo'ma maka vuno enoma hu'nerega havi anumzatmimofo mono hunte kumatami tro husga huntetere nehunka, konaririka'a azeri hi'mnage nehunka kante'ma enevaza vahe'enena savarira nehane.
26 Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.
Hagi kagri'ma negage'za tusiza hu'zama kavesinegantaza Isipi vahe'ene savrira hunka nevunka, nazeri narimpa nehane.
27 Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.
E'ina hu'negu nazana rusute'na hara renegante'na, mopaka'a eri osi hu'noe. Ana nehu'na zamagraguke'ma antahi ha' vahetami, Filistia mofa'neramomofo zamazampi kavrentoge'za, kefo monko kavukva zankura tusi antri nehu'za zamagogogu hu'naze.
28 Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt.
Ana nehunka mago'ane Asiria vahe'enena savri hunka monko'zana hu'nane. Na'ankure monko zama hana zamo'a onkagare'ne. Hagi ana vahe'enema monkozama hanana onkagaretfa hu'ne.
29 Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.
Ana nehunka mago'ane Babiloni vahe'ene ana savri monko avu'ava zana ome hu'nananagi, ana monko avu'ava zamo'a onkagaretfa hu'ne.
30 Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN, eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den fräckaste sköka kan göra.
Hagi kagu'afina monko avu'avamo aviteno kri kami'ne. Na'ankure zamagaze osu monko anemo'zama nehazaza hunka ana monko avu'avara nehane huna Miko'zama Kegavama Hu'noa Ra Anumzamo'na nehue.
31 Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra skökor, att du försmådde skökolön,
Hagi rankumamofo neone kamo'ma ometre emetre'ma hu'nerega havi anumzamofo mono'ma hunte kumatamina tro huntesga huntetere hu'nane. Hianagi kagra mago'a monko a'nemozama nosazaza hunka kagranema monko'zama hugantaza vahetetira zagoa e'ori'nane.
32 du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog andra män till dig.
Kagra vere a'mo nevema atreno savri huno vano hiankna hunka, negave'ene hugazana kenka antahinka osu'nana vene'nene hunka vano nehane.
33 Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.
Hagi monko a'nemo'za zagore monko zana hu'za vano nehazanagi, kagra maka kazigati'ma aza vene'neramina zago nezaminka masave hunka zamavranke'za, kagri'enena eme monkozana nehaze.
34 Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra; efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön, utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.
E'ina hu'negu kagra ruga'a monko a'mofaknara osu'nane. Hagi vene'nemo'za monko'za hanune hu'za zagoa kami'za kantahi onke'nazanki, kagra'a zagoa nezaminka ke hanke'za monko'zana kagri'enena eme hu'naze.
35 Hör därför HERRENS ord, du sköka.
E'ina hu'negu monko a'moka Ra Anumzamo'ma nehiankea kama antahio!
36 Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför, och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,
Anumzana Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hie, Kagra vahe'mofoma azeri agafihe kavukva nehunka, oku kavufga zamaveri hunka monkozana hunka vano nehunka, kasrino hi'mnama vu'nea kaza osu havi anumzamofonte mofavreka'a ahenka korama'a ofa hunane.
37 se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.
E'ina hunanku monkozama nehunka musema hunka vanoma nehanke'zama kavesima negantaza vahe'tamine, zamavaresrama hunegantaza vahetaminena maka zamavare atru hugahue. Maka zamavare atru hanuge'za manigagine'za negagesage'na kukenaka'a hatetresugenka kavufa kavapako mani'nesanke'za mika oku kavufga kegahaze.
38 Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.
Ana nehu'na vema ante'naza a'nemo'za savri'ma hazage'za keaga huzmante'za knama nezami'zankna hu'na knazana negami'na, vahe'ma zamahe frizageno'ma nezamizankna knaza kamigahue. Ana nehu'na tusi narimpa ahegante'na kahe frigahue.
39 Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.
Ana hute'na kavesima kante'za monko'zama hunegantaza vahe'mofo zamazampi kavre anta'nenke'za, ana vahe'mo'za kazeri haviza nehu'za, monkozama nehana kumatamine, havi anumzantamima mono'ma hunentana nontaminena kahe'za tagana vazitregahaze. Ana nehu'za kukenaka'ane kavasese zanka'anena kahe'za eri hatetresagenka kavufga avapako manigahane.
40 Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall stena dig och hugga sönder dig med svärd;
Ana rama'a vahetami ke hanage'za e'za havenknonu eme kahe frite'za, bainati kazinknonu kavufga ru krakru hu osi'osi hutregahaze.
41 och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.
E'ina'ma hu'nana kavukva zantera rama'a a'nemo'za negagesage'za, ana vahe'mo'za nonka'a taginte'za knazana kamigahaze. E'ina hu'na monkozama nehana kavukavara asevazi kantesugenka, ete ru'enena monkozama hugante'nazegura vahera mizana osegahane.
42 Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer förtörnas.
Ana hanugeno narimpama ahegante'noa zamo'a ome vagarenigeno, kanivema renegantoa zamo'a amne hina mago'enena narimpa aheogantegahue.
43 Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra styggelser.
Na'ankure kote'ma osi'ma mani'nanke'nama knare'zama hu'na kegava krigante'na e'noa zankura kagesa ontahi, kefo avu'ava'zana hunka nazeri narimpa ahe'nane. E'ina hu'nanku kasrino hi'mnagema hu'nea avu'avazama hu'nana zantera nona hu'na knazana kamigahue huno Anumzana Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne. Ana hanugenka ko'ma hu'nana monko avu'ava zana kagra mago'ane agaterenka osugahane.
44 Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det ordspråket: »Sådan moder, sådan dotter.»
Hagi ko, maka vahe'mo'za kema hanafina kagrikura amanage hu'za hutere hugahaze, mofa'amo'a nererama nehia avu'ava nevaririe hu'za hugahaze.
45 Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en amoré.
Kagra negrera mofa mani'nanankino, negrera'a nevenku'ene mofavre'araminkura zamagote'zmanteno avresra huzmante'nea a'mofo mofa mani'nane. Hagi kagra kanunknahe'mofo nezmaganaga mani'nanankinka, zamavenenehe'ine mofavre'zmigura zamagote'zmante'za zamavaresra hunezmantaza a'nemokizmi nezmaganaga mani'nane. Hagi negrera'a Hiti a' manigeno negafa'a, Amori ne' mani'ne.
46 Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från dig, var Sodom med sina döttrar.
Hagi nunakamofo agi'a Sameriakino, mofane'aramine noti kaziga manigeno, negagna'a Sodomukino sauti kaziga mofa'ne naga'ane mani'ne.
47 Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på alla dina vägar.
Hagi kagra kefo avu'avazazmia nezmavaririnka, hi'mnage huno kasri avu'ava'ma nehazankna avu'ava zankera osu'nananki, zamagrira zamagaterenka maka kefo avu'ava zana hu'nane.
48 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven gjort.
Kasefa hu'na mani'noa Ra Anumzamo'na tamage hu'na huanki, Sodomu'ene mofane'aramimo'za osu'nazankna avu'ava hu'nane huno, Anumzana miko'zama kegavama hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.
49 Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.
Hagi nunakamo Sodomu'a amanahu kumi hu'ne, agrane mofane'amozanena zamavufaga ra nehu'za, rama'a ne'za nene'za mago zankura atupara nosazanagi, zamunte omnege'za atupama hu'naza vahera zamaza osu'naze.
50 Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.
Zamagra zamavufaga ra nehu'za hi'mnage zamavu'zmava Nagri navufina hu'naze. E'ina hu'nazagu mika vahera Nagra nezamage'na zamahe fri'noe.
51 Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Hagi Sameria'a kumira hu'neanagi, kagrira kagatereno rama'a kumira osu'ne. Na'ankure hi'mnage kumira kagra Sameriana agaterenka rama'a kumi hu'nane. Hagi tare nunaka'amokea kumira hu'na'anagi, osi'a knare hu'ne. Hianagi zanagrira zanagaterenka hi'mnage'ma hu'nea kumira hu'nane.
52 Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Hagi kagra tusi kagazegu huo, na'ankure kumi ka'amo'a kagateretfaza hu'ne. Hagi ana kumi'mo higeno nunaka'amokea kumi'zani'a omne vahekna hu'na'e.
53 Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter upprätta mitt ibland dem,
Hianagi Sodomune mofane'aramimofo fenonema rohure'za eri'za vu'nazana, ete eri avite'nezmante'na, Sameriane mofane'aramimofo fenozmima rohu'ma re'zama eri'za vu'nazana ete erivite nezmante'na, kagri fenonena ana zanke hu'na eri avite'gantegahue.
54 för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har gjort, och därmed bliva dem till tröst.
Ana hanugenka tamage hunka kagra maka zama hu'nana zankura kagazegu hugahane. Nagrama kazeri havizama hanua zama nunakamokema negesukea muse hugaha'e.
55 Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.
Hagi Sodomu'ene mofane'aramimo'zane, Sameria'ene mofane'aramimo'zanena, ete ko'ma mani'nazankna hu'za knare hu'za manisagenka, kagrane mofanekanena ana huta koma mani'nazankna huta knare huta manigahaze.
56 Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din höghetstid,
Hagi ko'ma knare hunka mani'nenka kavufga rama hana knafina, Sodomuna kefenkami atrenka mago kea huomi'nane.
57 innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla sidor --
Hianangi e'i ana kefo avu'ava zankamo'a eama hige'za maka vahe'mo'za ke'naze. Hagi menina Siria mofa'nemozane, agri tava'ontema manigagi'naza kumapi mofa'nemofozane, Filistia mofa'nemo'zanena hunte'za kagiza neraze.
58 Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina styggelser, säger HERREN.
Hagi monko avu'ava'ma hunka kasrino hi'mnagema hu'nea avu'ava'ma hu'nana zantera, mizama'a erigahane huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
59 Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit förbundet.
E'ina hu'negu Ra Anumzana miko zama kegava hu'nea Anumzamo'a huno, kagrama hu'nana kavukva zante kazeri havi'zana hugahue. Na'ankure huvempama hunka Nagri'enema huhagerafi'nana kea ruhantagi'nane.
60 Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.
Hianagi ko'ma osi'ma mani'nanke'nama kagranema huhagerafi'noa huvempa kegu nagesa nentahi'na, ana huhagerafi huvempagea eri hankaveti'nena mevava huhagerafi huvempage megahie.
61 Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i förbundet.
Hagi nunaka'amo'ene negagana'enema kagrite'ma ne-esakenka kagrama hu'nana avu'ava zanku kagesa nentahinka kagazegu hugahane. Hagi nunaka'amofone negagananena mofaka'ararenkna hu'na kamigahuanagi, huhagerafi huvempa kema hu'noa zantera onkamigahuanki, amne kamigahue.
62 Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall förnimma att jag är HERREN;
Hagi huhagerafi huvempa kea kagri'ene eri kasefa hu'na hanugenka, Nagrikura Ra Anumza mani'ne hunka kenka antahinka hugahane.
63 och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN.
Hagi maka kumi'ma hu'nana kumika'ama atregantesugenka ana zanku'ma kagesama nentahisunka, kagazegu nehunka mago kea osu akohenka manigahane huno Anumzana miko zama kegava hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.
