Hesekiel 16
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
2 Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser
kami capa, a sak ih panuet thok hmuennawk to Jerusalem han panoeksak ah,
3 och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och din moder en hetitisk kvinna.
Angraeng Sithaw mah Jerusalem khaeah, Na tacawthaih hoi na tapenhaih loe Kanaan prae ah oh; nam pa loe Amor kami ah oh moe, nam no loe Hit tanuh ah oh.
4 Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.
Na tapenhaih niah na lelung qui aat ai, na thoeng hanah tui nam hluh ai, paloi tui hoiah tui amhlu ai moe, kahni hoi doeh ayaw ai.
5 Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man ditt liv.
Tahmenhaih palungthin hoi to tiah sak hanah, mi mah doeh tahhmenhaih hoiah nang to khen ai; na tapenhaih niah nang loe panuet thok kami ni tih pongah, taw ah ang vah o sut.
6 Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt blod, och jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod.» Ja, jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;
Nang khaeah kang zoh naah, athii nang nok puk, athii ahnai hoiah na oh naah, kai mah nang khaeah, Hing ah, Ue, athii ahnai hoi na oh naah, Hing ah, tiah kang naa.
7 ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på marken.» Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu naken och blottad.
Lawk ih qamnawk baktiah kang qoengsak, na qoeng tahang moe, na len pacoengah loe kranghoih koek amthoephaih hmuen ah nang coeng; na tahnu to len tahang moe, na sam doeh sai tahang, toe nang loe bangkrai ah ni na oh sut, tiah thui paeh, tiah ang naa.
8 Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.
Nang khaeah kang zoh moe, kang khet naah, khenah, nang loe palung han koi atue to phak boeh pongah, kahni to ka lak moe, bangkrai ah na ohhaih to kang khuk pae; ue, nang khaeah lokkamhaih ka sak moe, nang hoi lokmaihaih ka sak pacoengah, nang loe kai ih hmuen ah na oh, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
9 Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och smorde dig med olja,
Tui hoi kang pasaeh, ue, nang ih athii ahnainawk to kahoih ah kang pasaeh pacoengah, situi kang nok.
10 och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av silke.
A aem kaom khukbuen hoiah kang pathoep moe, moihin khokpanai to kang buensak; puu ngan khukbuen hoiah kang pathoep moe, atho kana khukbuen to kang khuksak.
11 Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar och en kedja om din hals,
Atho kana khukbuen, aoih ih hmuennawk hoiah kang pathoep; na ban ah bantuek kang buensak moe, tahnong ah bungmu kang oihsak.
12 jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en härlig krona på ditt huvud.
Atho kaom thlung to na lupataeh ah kang zaengsak, naa tangkraeng to kang buensak moe, na lu ah sui lumuek kang mueksak.
13 Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl, honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så vart du omsider en drottning.
To tiah sui hoi sumkanglung hoiah kang pathoep; nang loe puu ngan, atho kana khukbuen hoi aem kaom khukbuen to nang khuk; takaw kahoih, khoitui hoi situi to na caak: na krang hoih parai pongah, siangpahrang zu ah na oh.
14 Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.
Na tungkrang hoih pongah, na krang hoihaih to Sithaw panoek ai kaminawk salakah amthang phaeng; kang paek ih hoihaih mah ni na krang to ang hoihsak, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
15 Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en som gick där fram: det vore ju något för honom.
Toe na krang hoihaih to na oep moe, na hmin amthanghaih to tangzat zaw kami ah nang coengsak ving; tamquta hoi kholong caeh kaminawk hoiah zaehaih na sak pongah, na krang hoihaih loe nongpa boih han ni oh ving boeh.
16 Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola göras.
Khukbuennawk to na lak moe, hmuensangnawk to rong congca hoiah na pathoep, to ahmuen ah kaom vai ai hmuen, hmabang ah doeh kaom han ai ih hmuen, zaehaih to tamquta hoiah na sak.
17 Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du bedrev otukt.
Kang paek ih khukbuen kahoih, sui hoi sumkanglung to na sinh moe, nangmah hanah nongpa ih krang to na sak pacoengah, to krangnawk to na zae haih.
18 Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och min olja och min rökelse satte du fram för dem.
Aem kaom khukbuen to na lak moe, nihcae to na khuk; kai ih situi hoi hmuihoih to na lak moe, nihcae hmaa ah na tathlang pae.
19 Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger Herren, HERREN.
Kang paek moe, kang pacah ih takaw kahoih, situi hoi khoitui doeh nihcae hmaa ah hmuihoih ah na tathlang pae; to tiah oh, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
20 Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig, och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du bedrev otukt?
To khue ai vop kai hoiah sak ih, na capa hoi na canunawk to na lak moe, krangnawk mah caak hanah angbawnhaih ah na paek. Hae tiah tangzat na zawhhaih loe hmuen tetta ah maw oh?
21 Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom offer åt dessa?
Ka caanawk to na hum moe, krangnawk khaeah hmai angbawnhaih sak hanah na paek.
22 Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där sprattlande i ditt blod.
Nawkta nathuem ah loe khukbuen tawn ai bangkrai ah na oh, athii ahnai hoi khosakhaih to na poek ai ah, panuet thok hmuennawk hoi tangzat zawhhaih to na sak.
23 Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger Herren, HERREN --
Nang loe khosak bing! Khosak bing! tiah Angraeng Sithaw mah thuih, na poeksethaih hmuennawk boih pacoengah,
24 byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna platser.
nang mah hanah tangzat zawhhaih im to na sak moe, loklam kruekah hmuensang to na sak.
25 I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du bedrev mycken otukt.
Lamkrung boih ah hmuensang to na sak, na kranghoihaih to panuet thok ah na sak; kholong caeh kaminawk boih khaeah na phaih to na takaat moe, tamquta hoi zae sakhaih to na pungsak.
26 Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.
Long taksa bangah kalen, na taengah kaom Izip kaminawk khaeah doeh tangzat to na zawh, kai palungphuisak hanah tangzat zawhhaih na pungsak.
27 Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.
To pongah khenah, na nuiah misa angcoenghaih ban ka phok moe, na caak ih hmuen to kang pakha pae moe, nang hnuma kami, taksa koehhaih bangah azat panoek thai ai Philistin canunawk khaeah kang paek han.
28 Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt.
Na taksa koehhaih bangah palung khuek tih ai vop pongah, Assyria kaminawk khaeah doeh tangzat na zawh bae vop, ue, nihcae hoi doeh zaehaih to na sak, toe palung khuek na tih ai.
29 Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.
To pacoengah na taksa koehhaih to sang aep aep pongah, Kanaan hoi Khaldian prae karoek to tangzat na zawh; toe palung khuek na tih ai vop.
30 Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN, eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den fräckaste sköka kan göra.
Tuinuen kasae tangzat zaw nongpata mah sak ih hae hmuennawk hae na sak boih pongah, na palung kawkruk maw thazok boeh, tiah Angraeng Sithaw mah thuih;
31 Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra skökor, att du försmådde skökolön,
loklam kruekah tangzat zawhhaih im to na sak, lamkrung kruekah hmuensang to na sak; atho na la ai pongah, tangzat zaw kami hoi nang hmong ai;
32 du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog andra män till dig.
toe nang loe a sava nuiah zaehaih sak koeh imthong krah nongpata baktiah ni na oh, to nongpata loe a sava pongah minawk kalah nongpa to koeh kue.
33 Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.
Tangzat zaw kaminawk loe atho hnuk o, toe nang loe na koeh ih kaminawk boih hanah tangqum ah nang paek lat, ahmuen kruek ih kaminawk to angzoh o, zaehaih sak hanah nihcae to na kawk.
34 Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra; efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön, utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.
To pongah nang loe tangzat zaw kalah nongpatanawk hoi nang hmong ai, toe nang hoi zaehaih sak hanah mi doeh na hnukah bang ai; nang loe atho na la ai, minawk han tangqum na paek lat pongah, nang loe minawk hoi anghmong ai.
35 Hör därför HERRENS ord, du sköka.
To pongah, Aw tangzat zaw kami, Angraeng ih lok to tahngai ah!
36 Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför, och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,
Angraeng Sithaw mah, Panuet thok hmuen to sak hanah na koeh ih kaminawk, panuet thok krangnawk hoiah zaehaih na sak pongah, bangkrai ah na ohhaih to nam tuengsak boeh, nihcae han na paek ih na caanawk ih athii pongah,
37 se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.
khenah, kanawm na caenghaih, na palung duek ih kaminawk hoi nang hnuma kaminawk to nawnto ka pakueng boih han; na misa ah angcoengsak hanah na taeng ih kaminawk to ka tacuu boih han, nihcae mah hnuk o hanah na khukbuen to kang khringh pae han, to naah nihcae mah bangkrai ah na ohhaih to hnu o tih, tiah thuih.
38 Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.
Sava nuiah zaehaih sak moe, athii longsak nongpata baktiah lok kang caek han; uthaih hoi palungphui athii longhaih atho to kang paek han.
39 Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.
To pacoengah nihcae ban ah kang paek han, to naah nihcae mah tangzat na zawhhaih im to na va pae o phaeng ueloe, na hmuensang to na phrae pae o boih tih; khukbuennawk na khring pae o ueloe, atho kana bungmunawk ang lomh pae o pacoengah, nang to tidoeh tawn ai bangkrai ah na prawt o sut tih.
40 Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall stena dig och hugga sönder dig med svärd;
Nang tuk hanah pop parai kami angzo o haih ueloe, nang to thlung hoi ang vah o pacoengah, sumsen hoiah na thun o tih.
41 och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.
Na imnawk to hmai hoiah thlaek o ueloe, pop parai nongpatanawk mikhnuk ah lok na caek o tih; to naah tangzat na zawh let han ai ah kang sak han, to naah loe nang mah minawk kalah na tlai mak ai boeh.
42 Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer förtörnas.
To naah loe na nuiah palung ka phuihaih to dii tih boeh; uthaih hoi palung ka phuihaih na nuiah ka suem mak ai boeh; palung ka phui mak ai, kang hngai duem han boeh.
43 Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra styggelser.
Nawkta nathuem ih aninawk to pahnet moe, hae baktih hmuennawk hoi palung nang phui o sak pongah, khenah, na toksakhaih baktih toengah na lu nuiah ka kraksak han, tiah Angraeng Sithaw mah thuih; hae panuet thok hmuennawk boih nuiah kahoih ai zaehaih na sak aep han om ai.
44 Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det ordspråket: »Sådan moder, sådan dotter.»
Khenah, palungha lok thui kaminawk boih mah, nang pongah a canu loe amno baktiah oh, tiah hae palungha lok hae thui o tih.
45 Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en amoré.
Nang loe a sava hoi a caanawk panuet nam no ih canu ah na oh; a sava hoi a caanawk panuet, nongpata ih amnawk nongpata ah na oh; nam no loe Hit tanu ah oh moe, nam pa loe Amor acaeng ah oh.
46 Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från dig, var Sodom med sina döttrar.
Nam ya nongpata kacoeh loe Samaria kami ah oh, anih hoi a canunawk loe na ohhaih bangqoi bangah oh o; na bantang bangah kaom nam nawk nongpata hoi a canunawk loe Sodom to ni.
47 Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på alla dina vägar.
Nang loe nihcae caehhaih loklam ah na caeh ai, a sak o ih panuet thok hmuennawk doeh na sah ai; toe to hmuennawk loe tidoeh na ai tetta hmuen ni tiah na poek pongah, nang loe na toksakhaih boih ah nihcae pongah na set kue.
48 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven gjort.
Kai ka hing baktiah, nam nawk nongpata Sodom hoi a canunawk loe, nang mah na canunawk hoi nawnto sak ih hmuen baktiah sah o ai vop.
49 Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.
Khenah, nam nawk nongpata Sodom zaehaih loe hae tiah oh, anih hoi a canunawk loe amoek o, kamtlai hmoek ah a caak o moe, khosak nawmhaih hoiah a oh o; amtang kaminawk hoi kavawt kaminawk to khenzawn o ai.
50 Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.
Nihcae loe poeksang o moe, ka hmaa ah panuet thok hmuen to sak o; to pongah na hnuk ih baktih toengah nihcae to kam rosak boeh.
51 Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Samaria loe na sak ih zaehaih ahap mataeng doeh sah ai; toe nang loe Sodom hoi Samaria hnik pong alet ah panuet thok zaehaih to na sak, nam nawk nongpata hnik mah sak ih zaehaih loe na sak ih panuet thok zaehaihnawk mah khuk khoep pongah amtueng ai boeh.
52 Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Nam nawk nongpata hnik to lok na caek baktih toengah, na sak ih panuet thok zaehaihnawk loe nihnik mah sak ih zaehaih pong nung kue pongah, azathaih to phaw ah; nihnik loe nang pongah toeng hoi kue; ue, nam nawk nongpata hnik mah sak ih zaehaihnawk amtueng ai karoek to zaehaih na sak pongah, palung boenghaih hoiah azathaih to na phawh han oh.
53 Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter upprätta mitt ibland dem,
Toe tamna ah naeh ih Sodom hoi a canunawk, Samaria hoi a canunawk to ka hoih naah, na tamnawk to nihcae hoi nawnto ka hoih let han:
54 för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har gjort, och därmed bliva dem till tröst.
to naah nihcae to na mongsak ueloe, na sak ih hmuennawk boih ah palung boenghaih hoi azathaih to na tong tih.
55 Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.
Angmacae ohhaih ahmuen ah, nam nawk nongpata Sodom hoi a canunawk, Samaria hoi a canunawk amlaem o let naah, nang doeh na canunawk hoi na ohhaih ahmuen ah nam laem let tih.
56 Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din höghetstid,
Jerusalem, nang loe amoek moe, nam nawk Sodom hnaphnaehaih lok to na thuih.
57 innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla sidor --
Toe nang loe kawkrukmaw na set, tito kaminawk boih mah vaihi panoek o boeh: Syria canunawk hoi a taengah kaom kaminawk boih, na taengah kaom Philistin ih canunawk boih mah nang ang hnukma o moe, ang hnap o.
58 Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina styggelser, säger HERREN.
Vaihi na zaehaih hoi na sak ih panuet thok hmuennawk pongah, tha na zok tih boeh, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
59 Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit förbundet.
Angraeng Sithaw mah, Lokkamhaih to nang phat taak pongah, na sak ih hmuen hoi kating ah kang pathok han.
60 Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.
Toe na nawkta nathuem ah nang hoi sak ih lokmaihaih to ka poek moe, nang khaeah dungzan lokmaihaih ka sak han.
61 Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i förbundet.
To naah na caehhaih loklam to na panoek tih, nam nawk hoi nam ya nongpata kacoeh to na hnuk naah, azathaih na tong tih; na sak ih lokmaihaih thungah athum ai, toe nihnik to na canu ah kang paek han.
62 Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall förnimma att jag är HERREN;
Nang hoi lokmaihaih ka sak han, to naah Kai loe Angraeng ni, tiah na panoek tih.
63 och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN.
Na sak ih hmuennawk boih pongah palung ka phuihaih dip naah loe, kho na poek vawk ueloe, mikhmai na sae tih, azat loiah pakha na ang let mak ai boeh, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
