2 Mosebok 5
1 Därefter kommo Mose och Aron och sade till Farao: »Så säger HERREN, Israels Gud: Släpp mitt folk, så att de kunna hålla högtid åt mig i öknen.»
Hathnukkhu, Mosi hoi Aron ni Faro siangpahrang koe a kâen teh Isarelnaw e BAWIPA Cathut ni ka taminaw teh kahrawng vah kai hane pawito hanlah patoun telah ati, atipouh.
2 Men Farao svarade: »Vem är HERREN, eftersom jag på hans befallning skulle släppa Israel? Jag vet icke av HERREN och vill ej heller släppa Israel.»
Faro siangpahrang ni hai BAWIPA lawk a ngâi teh Isarelnaw ka ceisak nahanlah hote Cathut teh apimaw. BAWIPA tie ka panuek hoeh. Isarelnaw ka cetsak mahoeh telah ati.
3 Då sade de: »Hebréernas Gud har visat sig för oss. Så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud, för att han icke må komma över oss med pest eller med svärd.»
Ahnimouh roi ni hai Hebrunaw e Cathut teh kaimouh hoi kâhmo awh toe. Thingyeiyawn hnin thum lamcei koe, kaimae BAWIPA Cathut bawk nahan kâ na poe haw. Nahoeh pawiteh lacik, kâtheikârawngnae hoi maimouh na rek han telah atipouh.
4 Men konungen i Egypten svarade dem: »Mose och Aron, varför dragen I folket ifrån dess arbete? Gån bort till edra dagsverken.
Izip siangpahrang ni hai Mosi hoi Aron, nangmouh roi ni hete taminaw bangkongmaw thaw na pakak roi. Thaw koe cet nateh thaw tawk awh, atipouh.
5 Ytterligare sade Farao: »Folket är ju redan alltför talrikt i landet, och likväl viljen I skaffa dem frihet ifrån deras dagsverken!»
Hahoi, ram dawk hote taminaw moiapap awh. Thaw tawk hoeh hanlah nangmouh ni kâ na poe bo aw telah Faro siangpahrang ni ati.
6 Därefter bjöd Farao samma dag fogdarna och tillsyningsmännen över folket och sade:
Hote hnin dawk, Faro ni thaw kakuennaw hoi kauknaw a kaw teh,
7 »I skolen icke vidare såsom förut giva folket halm till att göra tegel. Låten dem själva gå och skaffa sig halm.
Amhru sak nahane cakawng hmaloe e patetlah taminaw poe awh hanh. Ahnimouh ni cakawng hah amamouh hanlah tawng awh naseh.
8 Men samma antal tegel som de förut hava gjort skolen I ändå ålägga dem, utan något avdrag; ty de äro lata, därför ropa de och säga: 'Låt oss gå och offra åt vår Gud.'
Amhru teh hmaloe e yit touh na saksak han. Payoun sak hanh. Ahnimouh teh a pangak awh dawkvah, cei awh vaiteh maimae Cathut thuengnae ka sak awh han telah ouk a hram awh.
9 Man måste lägga tungt arbete på dessa människor, så att de därigenom få något att göra och icke akta på lögnaktigt tal.»
Hatdawkvah, thaw nget ka tawn lah a tawk sak awh. Tami kahawihoehe lawk ngâi a hanh telah atipouh.
10 Då gingo fogdarna och tillsyningsmännen över folket ut och sade till folket: »Så säger Farao: Jag vill icke längre giva eder halm.
Hahoi thaw kakuennaw ni a cei awh teh Faro siangpahrang ni cakawng na poe hoeh.
11 Gån själva och skaffen eder halm, var I kunnen finna sådan; men i edert arbete skall intet avdrag göras.»
Cakawng hah hmu thainae hmuen koe tawng awh. Hateiteh, na tawk hane thaw teh payoun mahoeh telah kâlawk ao telah taminaw a thaisak awh.
12 Då spridde sig folket över hela Egyptens land och samlade strå för att bruka det såsom halm.
Hatdawkvah, taminaw ni cakawng hanlah songnawng tawng hanelah Izip ram pueng dawk a kâkapek awh.
13 Och fogdarna drevo på dem och sade: »Fullgören edert arbete, var dag det för den dagen bestämda, likasom när man gav eder halm.»
Kauknaw ni hai cakawng hmuthainae a tue nah hnintangkuem a tawk awh e patetlah cum totouh tawk awh telah ahnimouh a hroecoe awh.
14 Och Israels barns tillsyningsmän, de som Faraos fogdar hade satt över dem, fingo uppbära hugg och slag, och man sade till dem: »Varför haven I icke såsom förut fullgjort edert förelagda dagsverke i tegel, varken i går eller i dag?»
Faro siangpahrang e kaukkungnaw ni a rawi e Isarel kahrawikungnaw hah nangmouh ni hmaloe na tawk a e patetlah bangkongmaw paduem hoi sahnin amhru sak e na cum sak awh hoeh telah atipouh teh a hemkhai awh.
15 Då kommo Israels barns tillsyningsmän och ropade till Farao och sade: »Varför gör du så mot dina tjänare?
Hat navah, Isarel kahrawikungnaw ni Faro siangpahrang koe a cei awh teh, bangkongmaw nang ni na sannaw hettelah na sak.
16 Ingen halm giver man åt dina tjänare, och likväl säger man till oss: 'Skaffen fram tegel.' Och se, dina tjänare få nu uppbära hugg och slag, fastän skulden ligger hos ditt eget folk.»
Na sannaw heh cakawng na poe hoeh. Kaukkungnaw ni hai amhru sak awh, telah ati awh teh kaimouh na hem awh. Na taminaw koe yonnae ao telah a hram awh.
17 Men han svarade: »I ären lata, ja lata ären I. Därför sägen I: 'Låt oss gå och offra åt HERREN.'
Faro siangpahrang ni hai nangmouh teh na pangak awh. Na pangak awh. Hatdawkvah, kaimouh ka cei vaiteh BAWIPA thuengnae ka sak awh han telah nangmouh ni na ti awh.
18 Nej, gån i stället till edert arbete. Halm skall man icke giva eder, men det bestämda antalet tegel måsten I ändå lämna.»
Hatdawkvah, atu cet awh nateh tawk awh. Cakawng na poe awh mahoeh. Hateiteh, amhru teh ama mingming lah pou na sak awh han telah atipouh.
19 Då märkte Israels barns tillsyningsmän att det var illa ställt för dem, eftersom de hade fått det svaret att de icke skulle få något avdrag i det antal tegel, som de skulle lämna för var dag.
Hottelah, hnintangkuem a sak e amhru teh na payoun awh mahoeh telah kâ ao dawkvah Isarel kahrawikungnaw ni runae kâhmo awh toe tie a kâpanue awh.
20 Och när de kommo ut ifrån Farao, träffade de Mose och Aron, som stodo där för att möta dem;
Faro siangpahrang koehoi a cei awh navah lam vah ahnimouh ka ring e Mosi hoi Aron a hmu awh navah,
21 och de sade till dem: »Må HERREN hemsöka eder och döma eder, eftersom I haven gjort oss förhatliga för Farao och hans tjänare och satt dem svärdet i hand till att dräpa oss.
BAWIPA ni nangmouh roi na khet teh lawk na ceng naseh. Bangkongtetpawiteh, Faro siangpahrang hoi a thaw katawknaw ni kaimouh na panuet sak han hoi thei sak hanlah nangmouh roi ni na sak toe telah atipouh awh.
22 Då vände sig Mose åter till HERREN och sade: »Herre, varför har du gjort så illa mot detta folk? Varför har du sänt mig?
Mosi ni hai BAWIPA koe a cei teh, Oe Cathut, nang ni hete taminaw hah bangkongmaw na rektap. Bangkong kai hah na patoun.
23 Allt ifrån den tid då jag gick till Farao för att tala i ditt namn har han ju gjort illa mot detta folk, och du har ingalunda räddat ditt folk.
Kai ni nange kâ lahoi ka dei nahanlah Faro siangpahrang koe kâen hnin hoi kamtawng teh, ahni ni hete taminaw thoe a bo. Nang ni na taminaw khoeroe na rungngang hoeh telah atipouh.
