2 Mosebok 34

1 Och HERREN sade till Mose: »Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra voro, så vill jag skriva på tavlorna samma ord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder.

Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “Ke ke tā maʻau ʻae maka lafalafa ʻe ua ʻo hangē ko e ʻuluaki maka: pea te u tohi ki he ongo maka ni, ʻae ngaahi lea naʻe ʻi he ʻuluaki maka, ʻaia naʻa ke maumauʻi.

2 Och var redo till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på toppen av berget, mig till mötes,

Pea ke teu ki he ʻapongipongi, pea ke ʻalu hake ʻapongipongi ki he moʻunga ko Sainai, pea ke fakahā koe kiate au ʻi he tumutumu ʻoe moʻunga.

3 men ingen må stiga upp med dig, och på hela berget för ingen annan visa sig; ej heller må får och fäkreatur gå i bet framemot detta berg.»

Pea ʻe ʻikai ʻalu hake mo koe ha tangata ʻe tokotaha, pea ʻoua naʻa hā mai ha tangata ʻi he moʻunga kotoa pē, pea ʻoua naʻa kai ʻae fanga sipi, pe ko e fanga manu lalahi ʻi he ʻao ʻoe moʻunga ko ia.”

4 Och han högg ut två stentavlor likadana som de förra voro. Och bittida följande morgon begav sig Mose upp på Sinai berg, såsom HERREN hade bjudit honom, och tog de två stentavlorna med sig.

Pea naʻa ne tā ʻae ongo maka lafalafa ʻo hangē ko e ʻuluaki; pea naʻe tuʻu hengihengi hake ʻa Mōsese, ʻo ne ʻalu hake ki he moʻunga ko Sainai, ʻo hangē ko e fekau ʻa Sihova kiate ia, ʻo ne ʻave ʻi hono nima ʻae ongo maka lafalafa.

5 Då steg HERREN ned i molnskyn. Och han ställde sig där nära intill honom och åkallade HERRENS namn.

Pea naʻe hāʻele hifo ʻa Sihova ʻi he ʻao, pea tutuʻu ʻi ai mo ia, ʻo ne fakahā ʻae huafa ʻo Sihova.

6 Och HERREN gick förbi honom, där han stod, och utropade: »HERREN! HERREN! -- en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet,

Pea naʻe hāʻele ange ʻa Sihova ʻi hono ʻao, ʻo ne folofola, “Ko Sihova, Ko Sihova ko e ʻOtua, ʻoku ʻaloʻofa, mo ʻofa mataʻatā, ʻoku kātaki fuoloa, pea mohu ʻi he angalelei mo e moʻoni.

7 som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men som ingalunda låter någon bliva ostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn och barnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.»

‌ʻOku ne fakahā ʻae ʻaloʻofa ki he ngaahi toko afe, ʻi he fakamolemole ʻae hia, mo e talangataʻa, mo e angahala, pea ʻe ʻikai ʻaupito fakatonuhiaʻi ʻae halaia; ʻoku ʻaʻahi ʻaki ki he fānau ʻae hia ʻae mātuʻa, pea ki he hako ʻo ʻenau fānau, ʻo aʻu ki hono tolu mo hono fā ʻoe toʻutangata.”

8 Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad

Pea naʻe fakatoʻotoʻo ʻe Mōsese, ke punou hifo hono ʻulu ki he kelekele, pea hū.

9 och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så må Herren gå med oss. Ty väl är det ett hårdnackat folk, men du vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till din arvedel.»

Pea naʻa ne pehē, “ʻE Sihova, kapau kuo u maʻu ni ʻae ʻofa ʻi ho ʻao, ʻoku ou kole kiate koe, ke ʻalu ʻa hoku ʻEiki, mo kimautolu: he ko e kakai kia kekeva; pea fakamolemole ʻe mau hia mo e mau angahala, mo ke fili ʻakimautolu ko e tofiʻa ʻoʻou.”

10 Han svarade: »Välan, jag vill sluta ett förbund. Inför hela ditt folk skall jag göra under, sådana som icke hava blivit gjorda i något land eller bland något folk. Och hela det folk som du tillhör skall se att HERRENS gärningar äro underbara, de som jag skall göra med dig.

Pea naʻe pehē ʻe ia, “Vakai, ʻoku ou fai ʻae fuakava: te u fai ʻae ngaahi meʻa mana ʻi he ʻao ʻo ho kakai kotoa pē, ʻae meʻa naʻe ʻikai ʻaupito hano tatau, ʻi ha potu ʻe taha ʻo māmani, pe ʻi ha puleʻanga: pea ko e kakai kotoa pē ʻaia ʻoku ke nofo ki ai te nau mamata ki he ngāue ʻa Sihova: he ko e meʻa fakamanavahē ia ʻaia te u fai kiate koe.

11 Håll de bud som jag i dag giver dig. Se, jag skall förjaga för dig amoréerna, kananéerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna.

Ke ke tokanga koe ki he meʻa ʻoku ou fekau kiate koe he ʻaho ni: vakai, ʻoku ou kapusi mei ho ʻao ʻae kau ʻAmoli, mo e kau Kēnani, mo e kau Heti, mo e kau Pelesi, mo e kau Hevi, mo e kau Sepusi.

12 Tag dig till vara för att sluta förbund med inbyggarna i det land dit du kommer, och låt dem icke bliva till en snara bland eder.

Ke ke vakai kiate koe, telia naʻa mou fai ha fuakava mo e kakai ʻoe fonua ʻaia ʻoku ke ʻalu ki ai, telia naʻa hoko ia ko e tauhele ʻi loto ʻiate koe.

13 Fastmer skolen I bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och hugga ned deras Aseror.

Ka te mou maumauʻi honau ngaahi feilaulauʻanga, pea laiki ʻenau ngaahi meʻa fakatātā, pea tā ke hinga ʻenau ngaahi ʻakau tapu:

14 Ja, du skall icke tillbedja någon annan gud, ty HERREN heter Nitälskare; en nitälskande Gud är han.

‌ʻE ʻikai te ke lotu koe ki ha ʻotua kehe: he ko Sihova, ʻaia ko hono huafa ko Fuaʻa, ko e ʻOtua fuaʻa ia.

15 Du må icke sluta något förbund med landets inbyggare. Ty i trolös avfällighet löpa de efter sina gudar och offra åt sina gudar; och när de då inbjuda dig, kommer du att äta av deras offer;

Telia naʻa mou fai ʻae fuakava mo e kakai ʻoe fonua, pea nau ʻalu ʻo tango ki honau ngaahi ʻotua, pea fai ʻae feilaulau ki honau ngaahi ʻotua, pea ui [koe ʻe ha tokotaha], pea ke kai ʻi heʻene feilaulau;

16 du tager ock deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar i avfällighet löpa efter sina gudar, skola de förleda dina söner till att likaledes löpa efter deras gudar.

pe ke fili ʻe koe ʻa honau ngaahi ʻofefine ki ho ngaahi foha; pea ʻalu ʻa honau ngaahi ʻofefine ʻo tango ki honau ngaahi ʻotua, ʻonau fakakau ho ngaahi foha ke nau ʻalu ʻo tango ki honau ngaahi ʻotua.

17 Gjutna gudar skall du icke göra åt dig.

‌ʻOua naʻa ke ngaohi moʻou ha ʻotua ukamea kuo haka.

18 Det osyrade brödets högtid skall, du hålla: i sju dagar skall du äta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tiden i månaden Abib; ty i månaden Abib drog du ut ur Egypten.

“Pea te ke tauhi ʻae kātoanga ʻoe mā taʻefakalēvani. Ke ke kai ʻae mā taʻefakalēvani ʻi he ʻaho ʻe fitu, ʻo hangē ko ʻeku fekau kiate koe, ʻi he ngaahi ʻaho ʻoe māhina ko ʻApipi: he naʻa ke haʻu mei ʻIsipite ʻi he māhina ko ʻApipi.

19 Allt det som öppnar moderlivet skall höra mig till, också allt hankön bland din boskap, som öppnar moderlivet, såväl av fäkreaturen som av småboskapen.

Ko ia kotoa pē ʻoku fakaava ʻae manāva ʻoku ʻaʻaku ia; mo e ʻuluaki manu tangata ʻi hoʻo fanga manu, pe ko ha pulu ia, pe ko ha sipi.

20 Men vad som bland åsnor öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Var förstfödd bland dina söner skall du läsa. Och ingen skall med tomma händer träda fram inför mitt ansikte.

Ka ko e ʻuluaki ʻuhiki ʻoe ʻasi ke ke huhuʻi ʻaki ia ʻae lami; pea kapau ʻe ʻikai te ke huhuʻi ia, pea ke fesiʻi hono kia. Ko e ʻuluaki fānau kotoa pē ʻi ho ngaahi foha te ke huhuʻi. Pea ʻoua naʻa fakahā mola pe ha tokotaha ʻi hoku ʻao.

21 Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du hålla vilodag; både under plöjningstiden och under skördetiden skall du hålla vilodag.

“Te ke ngāue ʻi he ʻaho ʻe ono, ka ʻi hono fitu ʻoe ʻaho te ke mālōlō: ʻi he ngaahi ʻaho ʻoe tō taʻu, mo e ututaʻu ke ke mālōlō.

22 Och veckohögtiden skall du hålla, för förstlingen av veteskörden, så ock bärgningshögtiden, när året har gått till ända.

“Pea te ke tokanga ki he kātoanga ʻoe ngaahi uike, mo e ʻuluaki fua ʻoe tuʻusi ʻoe uite, mo e kātoanga ʻoe ututaʻu ʻi he fakaʻosi taʻu.

23 Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram inför HERRENS, din herres, Israels Guds, ansikte.

“ʻE liunga tolu ʻi he taʻu ʻae fakahā ʻa hoʻomou fānau tangata kotoa pē ʻi he ʻao ʻoe ʻEiki ko Sihova, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli.

24 Ty jag skall fördriva folk för dig och utvidga ditt område; och ingen skall stå efter ditt land, när du drager upp, tre gånger om året, för att träda fram inför HERRENS, din Guds, ansikte.

He te u kapusi ʻae ngaahi puleʻanga mei ho ʻao, pea te u fakalahi atu ʻae ngataʻanga ʻo ho fonua: pea ʻe ʻikai ha tangata te ne holi ki ho fonua, ʻoka ke ka ʻalu hake, ʻo liunga tolu ʻi he taʻu ke fakahā koe ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua.

25 Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och påskhögtidens slaktoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.

“ʻOua naʻa ke ʻatu ʻae toto ʻo ʻeku feilaulau mo e lēvani: pea ʻoua naʻa ke tuku ki he ʻapongipongi ʻae feilaulau ʻoe kātoanga ʻoe Lakaatu.

26 Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra till HERRENS, din Guds, hus. Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.»

“Ko e polopolo ʻoe ngaahi ʻuluaki fua ʻo ho fonua ke ke ʻomi ki he fale ʻo Sihova ko ho ʻOtua. “ʻOua naʻa ke haka ʻae ʻuhiki sipi pe kosi ʻi he huʻahuhu ʻo ʻene faʻē.”

27 Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp åt dig dessa ord; ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.»

Pea pehē ʻe Sihova kia Mōsese, “Ke ke tohi ʻae ngaahi lea ni: he kuo u fai ʻae fuakava kiate koe mo ʻIsileli, ʻo fakatatau ki hono ʻuhinga ʻoe ngaahi lea ni.

28 Och han blev kvar där hos HERREN i fyrtio dagar och fyrtio nätter, utan att äta och utan att dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden.

Pea naʻe ʻi ai ia mo Sihova ʻi he ʻaho ʻe fāngofulu mo e pō ʻe fāngofulu; pea naʻe ʻikai te ne kai mā, pe inu ha vai. Pea naʻa ne tohi ki he ongo maka lafalafa ʻae ngaahi lea ʻoe fuakava, ko e fekau ʻe hongofulu.

29 När sedan Mose steg ned från Sinai berg, och på vägen ned från berget hade vittnesbördets två tavlor med sig, visste han icke att hans ansiktes hy hade blivit strålande därav att han hade talat med honom.

Pea naʻe pehē, ʻi he ʻalu hifo ʻa Mōsese mei he moʻunga ko Sainai, mo e maka lafalafa ʻe ua ʻoe fuakava ʻi he nima ʻo Mōsese, ʻi heʻene ʻalu hifo mei he moʻunga, naʻe ʻikai ʻilo ʻe Mōsese ʻoku ulo ʻae kili ʻo hono mata lolotonga ʻene talanoa mo ia.

30 Och när Aron och alla Israels barn sågo huru Moses ansiktes hy strålade, fruktade de för att komma honom nära.

Pea ʻi he mamata ʻa ʻElone, pea mo e fānau kotoa pē ʻa ʻIsileli kia Mōsese, vakai, naʻe ulo ʻae kili ʻo hono mata: pea naʻa nau manavahē ke haʻu ʻo ofi kiate ia.

31 Men Mose ropade till dem; då vände Aron och menighetens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem.

Pea naʻe ui ʻe Mōsese kiate kinautolu; pea ko ʻElone mo e kau pule kotoa pē ʻoe kakai naʻa nau foki mai kiate ia: pea naʻe talanoa ʻa Mōsese mo kinautolu.

32 Därefter kommo alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som HERREN hade förkunnat för honom på Sinai berg.

Pea hili ia, naʻe ʻunuʻunu mai ʻo ofi ʻae fānau kotoa pē ʻa ʻIsileli: pea naʻa ne tala ʻo fekau kiate kinautolu ʻaia kotoa pē naʻe folofolaʻaki ʻe Sihova kiate ia ʻi he moʻunga ko Sainai.

33 Och när Mose hade slutat sitt tal till dem, hängde han ett täckelse för sitt ansikte.

Pea naʻe ʻai ʻe Mōsese ʻae pūlou ki hono mata, kaeʻoua ke hili ʻene talanoa mo kinautolu.

34 Men så ofta Mose skulle träda inför HERRENS ansikte för att tala med honom, lade han av täckelset, till dess han åter gick ut. Och sedan han hade kommit ut, förkunnade han för Israels barn det som hade blivit honom bjudet.

Ka ʻi he ʻalu ʻa Mōsese ki he ʻao ʻo Sihova ke lea kiate ia, naʻa ne toʻo ʻae pūlou, kaeʻoua ke hū kituʻa. Pea naʻe haʻu kituʻa ia, ʻo ne tala ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻaia naʻe fekau kiate ia ke fai.

35 Då sågo Israels barn var gång huru Moses ansiktes by strålade, och Mose hängde då åter täckelset över sitt ansikte, till dess han ånyo skulle gå in för att tala med honom.

Pea naʻe mamata ʻe he fānau ʻa ʻIsileli ki he mata ʻo Mōsese, ʻoku ulo ʻae kili ʻoe mata ʻo Mōsese: pea naʻe toe ʻai ʻe Mōsese ʻae pūlou ki hono mata kaeʻoua ke toe hū ia ke alea mo ia.