2 Mosebok 3
1 Och Mose vaktade fåren åt sin svärfader Jetro, prästen i Midjan. Och han drev en gång fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.
Mosen nikhat anupa pa Median thempu pa Jethro kelngoi achin laijin. Kelgoi hon chu gamlha tah gamthip lam'a apuiyin, Pathen molsang, Sinai lam'a chun ahung tan ahi.
2 Där uppenbarade sig HERRENS ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske. Han såg att busken brann av elden, och att busken dock icke blev förtärd.
Hiche laimun'a chun Pathen vantil meikong in hamboh lah'a ahung kilah in, Mose in lungdong tah in aven ahi. Hamboh chu akong jeng in hinlah akavam deh pon ahi.
3 Då tänkte Mose: »Jag vill gå ditbort och betrakta den underbara synen och se varför busken icke brinner upp.»
Chuin Mose ama leh ama aki houlim in, “Hiche hi datmah umtah thil ahiye, ipijeh pentah a hiche hamboh khu kavam lou ahidem? kache a kavet tei angaiye” ati.
4 När då HERREN såg att han gick åstad för att se, ropade Gud till honom ur busken och sade: »Mose! Mose!» Han svarade: »Här är jag.»
Hichu ve dinga Mose in hilam chu anailut jep jep e ti Pakaiyin amuphat'in, Pathen in hamboh lailung akon in, “Mose! Mose!” tin akouvin ahile, Mose in jong a donbut in “Keima hiva ka um'e,” ati.
5 Då sade han: »Träd icke hit; drag dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.»
“Hin nailut hihbeh in” tin Pakaiyin agih tan ahi. “Nakeng chot kisut in, ajeh chu nang ma muntheng'a ding nahi.
6 Och han sade ytterligare: »Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.» Då skylde Mose sitt ansikte, ty han fruktade för att se på Gud.
Keima napa dinga a-Pathen kahi - Abraham Pathen, Isaac Pathen, leh Jacob Pathen kahi”, ati. Hichu Mose in ajah phat in amai akhutai, ajeh chu Pathen avet ngamlou ahi.
7 Och HERREN sade: »Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och jag har hört huru de ropa över sina plågare; jag vet vad de måste lida.
Chuphat in Pakaiyin ahenga aseijin, “Egypt a kamite kibol gimna ka muchen tai. Achung'uva tohvai hom hon asuh gimnau aka awgin'u kaja tan ahi. Heng'e, a thohgim nau abonchan ka hechen tai, ati.
8 Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung, det land där kananéer, hetiter, amoréer, perisséer, hivéer och jebuséer bo.
Hijeh a chu Egypt mite thannei nanoiya kon'a amaho huhdoh ding le Egypt gam'a kon'a gampha tah, khoiju le bongnoi lon na gam hichu - Canaan mite, Hit mite, Amor mite, Periz mite, Hivi mite Chule Jebus mite tua achenna'u gam'a puilut dinga Keima hikoma hung kumlha kahi, ati.
9 Fördenskull, eftersom Israels barns rop har kommit till mig, och jag därjämte har sett huru egyptierna förtrycka dem,
Vetan! Israel chate ka awgin ka angsung ahung lhung tai, chule Egypt miten asuh gimnau kichen tah in kamutai.
10 därför må du nu gå åstad, jag vill sända dig till Farao; och du skall föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten»
Tun che jengin, ajeh chu Keiman nanghi Pharaoh henga kasol nahiye. Kami Israelte Egypt gam'a kona nahin puidoh ding ahi,” ati.
11 Men Mose sade till Gud: »Vem är jag, att jag skulle gå till Farao, och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten?»
Hinlah Mose Pathen heng'ah akiphin in, “Kei koi kahia Pharaoh henga kaga kilah ding ham? Kei koi ka hia Israelte Egypt gam'a kon'a ka hin puidoh ding ham?” ati.
12 Han svarade: »Jag vill vara med dig. Och detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten, skolen I hålla gudstjänst på detta berg.»
Pathen in adonbut in, “Keiman ka umpi jing ding nahiye. Keiman kasol nahina nangma dinga melchihna hiche hi ahi: Nangman miho chu Egypt gam'a kon'a nahin puidoh teng leh, hiche mol tah a hi Pathen na hou ding'u ahi,” ati.
13 Då sade Mose till Gud: »När jag nu kommer till Israels barn och säger till dem: 'Edra fäders Gud har sänt mig till eder', och de fråga mig; 'Vad är hans namn?', vad skall jag då svara dem?»
Ahivang'in Mose akiphin'in, “Keima Israel chate henga kachea ajah uva, ‘Napu napateu Pathen in na heng uva eihinsol ahi,’ tin sei leng ‘Amin ipi ham?’ tia eidoh diu ahi, chuteng amaho chu iti ka donbut ding ham?,” ati.
14 Gud sade till Mose: »Jag är den jag är.» Och han sade vidare: »Så skall du säga till Israels barn: 'Jag är' har sänt mig till eder.
Pathen in Mose a donbut in, “Keima hi Keima ka hi jeng'e. Hiche hi Israelte heng'a seipeh in: Keima chun na heng'uva eihinsol ahi,” tin ati.
15 Och Gud sade ytterligare till Mose: »Så skall du säga till Israels barn: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till eder. Detta skall vara mitt namn evinnerligen, och så skall man nämna mig från släkte till släkte.
Pathen in jong Mose heng'a aseiyin, “Hiche hi Israelte heng'a seipeh in: Yahweh, napu napateu Pathen - Abraham Pathen, Isaac Pathen, chule Jacob Pathen in - naheng uva eihin sol ahi. Hiche hi ka tonsot min ahi, akhang akhang'a nageldoh jing diu kamin ahi.
16 Gå nu åstad och församla de äldste i Israel, och säg till dem: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för mig, och han har sagt: 'Jag har sett till eder och har sett det som vederfares eder Egypten;
“Tun chenlang Israel sung'a upa ho gakou khom tan. Aheng'uva seipeh in 'Yahweh, napu napauteu Pathen - Abraham, Isaac, chule Jacob Pathen - kahenga akilah in ahi. Aman kajah-a aseiyin, “Keiman naichan kanave jing'un, chule Egypt miten na-engbol nau keiman kamui.
17 därför är nu mitt ord: jag vill föra eder bort ifrån betrycket i Egypten upp till kananéernas, hetiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas land, ett land som flyter av mjölk och honung.'
Keiman nangho Egypt a nagenthei thoh nauva kon'a huh doh ding'a kakitep ahi. Keiman khoiju leh bongnoi lon na gam'a chu kapuilut ding nahiuve - hichu Canaan mite, Hit mite, Amor mite, Periz mite, Hivi mite Chule Jebus mite tua achen nau gam khu ahi,” ati.
18 Och de skola lyssna till dina ord; och du skall tillika med de äldste i Israel gå till konungen i Egypten, och I skolen säga till honom: HERREN, hebréernas Gud, har visat sig för oss, så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud.'
“Israel upa hon nathusei angai diu ahi. Chuteng nang leh Israel upa chengse Egypt lengpa heng'a nache tei uva, ‘Pakai, Hebrew mite Pathen chun, eikimupi uve. Hijeh chun lungset tah in nithum sung'a gamthip lam'a kakhol jin uva Pakai ka Pathen'u henga kilhaina kasem dingu ahi” tia aheng'a nagasei diu ahi.
19 Dock vet jag att konungen i Egypten icke skall tillstädja eder att gå, icke ens när han får känna min starka hand.
“Amavang Egypt lengpa chu khut thahat in ano kahse a nahin soldoh lou diu keiman kahei,” ati.
20 Men jag skall räcka ut min hand och slå Egypten med alla slags under, som jag vill göra där; sedan skall han släppa eder.
“Hijeh a chu Keiman kakhut ka lhan a, chule Egypt mite kajep ding, alah uva thil kidang jouse kabol ding ahi. Ajona le Aman nahin soldoh ding'u ahi.
21 Och jag vill låta detta folk finna nåd för egyptiernas ögon, så att I, när I dragen bort, icke skolen draga bort med tomma händer;
Chule keiman Egypt mite mitvet a khotona ka hin chan sah ding na hiuve. Ama hon thilpeh na hin peh dingu chuteng khut goh keova na dalhah lou diu ahiye.
22 utan var kvinna skall av sin grannkvinna och av den främmande kvinna som bor i hennes hus begära klenoder av silver och guld, så ock kläder. Dessa skolen I sätta på edra söner och döttrar. Så skolen I taga byte från egyptierna.» D. ä. »Han som kallar sig 'Jag är' har sänt mig.» Det här åsyftade hebreiska uttrycket för HERREN, egentligen Jahvé, hos oss vanligen uttalat Jehová, kan översättas med 'Han är'.
Israel numei jousen akinaipiu Egypt mite leh a in'uva um gamchom numei ho hokom'a sana leh dangka chule ponsil akithum cheh ding'u ahi. Na chanu teu leh na chapa teu hiche ho chu navon peh dingu, Egypt mite haosatna jouse na holhah peh dingu ahi,” ati.
