2 Mosebok 17
1 Därefter bröt Israels barns hela menighet upp från öknen Sin och tågade från lägerplats till lägerplats, efter HERRENS befallning. Och de lägrade sig i Refidim; där hade folket intet vatten att dricka.
Anantera maka Israeli vahe'mo'za Anumzamo'ma zmasamino, vihoma hige'za Sinie nehaza hagege ka'ma kokana atre'za, seli nona ome ki'za masete masete hu'za vu'naze. Hagi ana hu'za nevu'za henka Refitimie nehaza kumate uhanati'za seli nona ome ki'naze. Hianagi nesaza tina ana kumatera omane'ne.
2 Då begynte folket tvista med Mose och sade: »Given oss vatten att dricka.» Mose svarade dem: »Varför tvisten I med mig? Varför fresten I HERREN?»
E'ina hige'za Israeli vahe'mo'za Mosesena ke hara hunte'za, anage hu'naze. Tina tamigeta namneno, hazageno Mosese'a anage huno zamasami'ne, nahigeta nagrira ke hara hunentaze? Nahigeta Ra Anumzamofona rehetma negaze?
3 Men eftersom folket där törstade efter vatten, knorrade de ytterligare emot Mose och sade: »Varför har du fört oss upp ur Egypten, så att vi, våra barn och vår boskap nu måste dö av törst?»
Hianagi vahe'mokizmia tinkura tusiza huno zmagege'za, Mosesena ke hakare hunte'za, nahigenka Isipitira tavrenka amafina e'nanketa, tagrane maka mofavrezagatine, afu'zagatinena ti ne'zankura nehuta frigahune?
4 Då ropade Mose till HERREN och sade: »Vad skall jag göra med detta folk? Det fattas icke mycket i att de stena mig.»
Anama hazageno Mosese'a Ra Anumzamofontega krafa huno nunamu nehuno, Hago haveknonu nahe frigahazanki, na'a nagra ama vahera huzmantegahue huno antahige'ne?
5 HERREN svarade Mose: »Gå framför folket, och tag med dig några av de äldste i Israel. Och tag i din hand staven med vilken du slog Nilfloden, och begiv dig åstad.
Anante Ra Anumzamo'a amanage huno asami'ne, Naeli tima amasagi'nana azompa eri'nenka, Israeli vahe'mokizmi zmavuga kva vahezaga zamavarenka ugagota hutma viho.
6 Se, jag vill stå där framför dig på Horebs klippa, och du skall slå på klippan, och vatten skall då komma ut ur den, så att folket får dricka.» Och Mose gjorde så inför de äldste i Israel.
Hagi antahio, Horepi agonafi havemofo agofetu Nagra otina manigahuanki, kagra ana azompanu havea ome amasagigeno, timo'a anampinti hanatina negahaze. Higeno Mosese'a Israeli kva vahe'mokizmi zmavuga ana zana hu'ne.
7 Och han gav stället namnet Massa och Meriba, därför att Israels barn hade tvistat och frestat HERREN och sagt: »Är HERREN ibland oss eller icke?»
Ana kumakura Mosese'a Masae nehuno, Meribae hu'ne, na'ankure Israeli vahe'mo'zama haframa nehu'za, Ra Anumzamofona rehe'za nege'za, Ra Anumzamo'a tagri amu'nompina mani'nefi omani'ne?
8 Därefter kom Amalek och gav sig i strid med Israel i Refidim.
Anantera Ameleki vahe'mo'za e'za, Israeli vahera Refitimie nehzafi hara huzmante'naze.
9 Då sade Mose till Josua: »Välj ut manskap åt oss, och drag så åstad till strid mot Amalek. I morgon skall jag ställa mig överst på höjden, med Guds stav i min hand.»
Ana hazageno Mosese'a anage huno Josuana asmi'ne, Mago'a vahera tagripintira huhamprizmantege'za Ameleki vahe'enena hara ome hiho. Okina nagra Anumzamofo azompa nzampi eri'ne'na agonarera otigahue.
10 Och Josua gjorde såsom Mose hade tillsagt honom, och gav sig i strid med Amalek. Men Mose, Aron och Hur stego upp överst på höjden.
Mosese'ma asamia kante anteno, Josua'a Amaleki vahe'enena hara nehige'za, Mosese'ma, Aroni'ma, Huri'ma hu'za agonarega mreri'naze.
11 Och så länge Mose höll upp sin hand, rådde Israel, men när han lät sin hand sjunka, rådde Amalek.
Hagi Mosese'ma azama erintesga hige'za, Israeli vahe'mo'za hara Amaleki vahera huzmangatere'naze. Hagi Mosese'ma aza'ma erinte fenka atrege'za, Ameleki vahe'mo'za Israeli vahera hara huzmagetere'naze.
12 Och när Moses händer blevo tunga, togo de en sten och lade under honom, och på den satte han sig; sedan stödde Aron och Hur hans händer, en på vardera sidan. Så höllos hans händer stadiga, till dess solen gick ned.
Hianagi Mosese azamo'a arageramigeno, Aroni'ene Hurikea have erike, mopafi ante'nakeno anante mani'nege'ne, rugaraga mani'neke azana erisga hu'nakeno kinagaseno zagea urami'ne,
13 Och Josua slog Amalek och dess folk med svärdsegg.
Josua'ene Israeli vahe'mo'za bainati kazinu Ameleki vahera zmahege'za kazimofo ne'za se'naze.
14 Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp detta till en åminnelse i en bok, och inprägla det hos Josua, ty jag skall så i grund utplåna minnet av Amalek, att det icke mer skall finnas under himmelen.»
Anantera Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne, Ama ha'mofo agenke'a avontafepi kretenegeno avame'za me'nenke'za nege'za zmagera okaniho. Hagi Josuana hamprinka ama ana nanekea asamio, Nagra ama mopafintira Ameleki vahera zamahe fanane hanugeno zmagi zmagenkea ama mopafina omanegahie.
15 Och Mose byggde ett altare och gav det namnet HERREN mitt baner.
Mosese'a anante Kresramanavu ita tro huno, Ra Anumzamo'a nagri krauvefani'e (frekie) huno agia antemi'ne.
16 Och han sade: »Ja, jag lyfter min hand upp mot HERRENS tron och betygar att HERREN skall strida mot Amalek från släkte till släkte.» D. ä. frestelse. D. ä. tvist.
Mosese'a anage hu'ne, Ra Anumzamofo hanave eritre'za hazankino, Amaleki vahera henkama fore hunante anante hu'za esaza vahera, Ra Anumzamo'a huvempa hu'neankino ha' huzmantegahue hu'ne.
