2 Mosebok 17
1 Därefter bröt Israels barns hela menighet upp från öknen Sin och tågade från lägerplats till lägerplats, efter HERRENS befallning. Och de lägrade sig i Refidim; där hade folket intet vatten att dricka.
Te phoeiah Israel ca rhaengpuei boeih tah BOEIPA olka bangla a longpueng kah Sin khosoek lamloh hlah uh tih Rephidim ah rhaeh uh. Te vaengah pilnam kah a ok ham tui om pawh.
2 Då begynte folket tvista med Mose och sade: »Given oss vatten att dricka.» Mose svarade dem: »Varför tvisten I med mig? Varför fresten I HERREN?»
Te dongah pilnam te Moses neh toh uh thae tih, “Kaimih he tui m'pae lamtah ka o pawn eh,” a ti uh. Te vaengah amih te Moses loh, “Balae tih kai te nan toe uh? Balae tih BOEIPA na noemcai? a ti nah.
3 Men eftersom folket där törstade efter vatten, knorrade de ytterligare emot Mose och sade: »Varför har du fört oss upp ur Egypten, så att vi, våra barn och vår boskap nu måste dö av törst?»
Tedae pilnam tah tui hal oeh. Te dongah pilnam te Moses taengah nul uh tih, “Balae tih Egypt lamloh kaimih nang khuen. Kamah neh ka ca rhoek neh ka tuihalh neh duek sak ham maco,” a ti nah.
4 Då ropade Mose till HERREN och sade: »Vad skall jag göra med detta folk? Det fattas icke mycket i att de stena mig.»
Te vaengah Moses te BOEIPA taengah pang tih, “Pilnam ham he balae ka saii eh? Bet ca koinih kai n'dae uh hloe,” a ti nah.
5 HERREN svarade Mose: »Gå framför folket, och tag med dig några av de äldste i Israel. Och tag i din hand staven med vilken du slog Nilfloden, och begiv dig åstad.
Te phoeiah BOEIPA loh Moses te, “Pilnam hmai ah lamhma lamtah Israel kah a ham rhoek te namah neh puei uh. Sokko na boh nah na conghol te na kut dongah pom lamtah cet.
6 Se, jag vill stå där framför dig på Horebs klippa, och du skall slå på klippan, och vatten skall då komma ut ur den, så att folket får dricka.» Och Mose gjorde så inför de äldste i Israel.
Kamah he na mikhmuh kah Horeb lungpang soah ka pai ne. Lungpang te taam lamtah te lamloh tui ha phuet vaengah pilnam loh o saeh,” a ti nah. Te te Moses loh Israel a ham rhoek mikhmuh ah a saii pah.
7 Och han gav stället namnet Massa och Meriba, därför att Israels barn hade tvistat och frestat HERREN och sagt: »Är HERREN ibland oss eller icke?»
Te vaengah Israel ca rhoek kah tuituknah neh BOEIPA te a noemcai uh tih, “BOEIPA he mamih lakli ah om nim, om pawt nim?” a ti uh dongah a hmuen ming te Massah neh Meribah a sui.
8 Därefter kom Amalek och gav sig i strid med Israel i Refidim.
Tedae Rephidim ah tah Amalek ha pawk tih Israel a vathoh thil.
9 Då sade Mose till Josua: »Välj ut manskap åt oss, och drag så åstad till strid mot Amalek. I morgon skall jag ställa mig överst på höjden, med Guds stav i min hand.»
Te dongah Moses loh Joshua taengah, “Mamih ham hlang coelh laeh, khuen lamtah Amalek te tloek laeh. Thangvuen ah kai he som lu ah ka pai ni, ka kut ah Pathen kah conghol om ngawn,” a ti nah.
10 Och Josua gjorde såsom Mose hade tillsagt honom, och gav sig i strid med Amalek. Men Mose, Aron och Hur stego upp överst på höjden.
Amalek te vathoh thil ham Moses loh amah a ti nah bangla Joshua loha saii tangloeng. Moses, Aaron neh Hur tahtlangsom lu la luei uh.
11 Och så länge Mose höll upp sin hand, rådde Israel, men när han lät sin hand sjunka, rådde Amalek.
Moses loh a kut a thoh rhuet vaengah tah Israel loh a na dae a kut a hlak rhuet vaengah tah Amalek a na.
12 Och när Moses händer blevo tunga, togo de en sten och lade under honom, och på den satte han sig; sedan stödde Aron och Hur hans händer, en på vardera sidan. Så höllos hans händer stadiga, till dess solen gick ned.
Tedae Moses kut a kha vaengah tah lungto a loh uh tih a dangah a phaih pauh. Te phoeiah a soah ngol tih a kut te Aaron neh Hur loh khatben ah pakhat, khatben ah pakhat loh a moem pah. Te daengah a kut rhoi te khomik a tlak hil khuek om.
13 Och Josua slog Amalek och dess folk med svärdsegg.
Te dongah Joshua loh Amalek neh a pilnam te cunghang ha neh a rhaa.
14 Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp detta till en åminnelse i en bok, och inprägla det hos Josua, ty jag skall så i grund utplåna minnet av Amalek, att det icke mer skall finnas under himmelen.»
Te phoeiah BOEIPA loh Moses te, “Poekkoepnah he cabu dongah daek lamtah Joshua hna ah dueh pah. Amalek poekkoepnah te vaan hmui lamloh ka khoe rhoe ka khoe ni,” a ti nah.
15 Och Mose byggde ett altare och gav det namnet HERREN mitt baner.
Te dongah Moses loh hmueihtuk a suem tih a ming te BOEIPA tah ka rholik la a khue.
16 Och han sade: »Ja, jag lyfter min hand upp mot HERRENS tron och betygar att HERREN skall strida mot Amalek från släkte till släkte.» D. ä. frestelse. D. ä. tvist.
Te vaengah, “Caemtloek BOEIPA kah ngolkhoel dongah kut ka phuel dongah BOEIPA loh Amalek te cadilcahma lamloh cadilcahma duela vathoh thil saeh,” a ti.
