2 Mosebok 16

1 Därefter bröt Israels barns hela menighet upp från Elim och kom till öknen Sin, mellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden efter sitt uttåg ur Egyptens land.

Hagi menina nampa 2 ikamofo 15ni knazupa Israeli vahe'mo'za Isipima atre'za atirami'naza emaninaretira Elimia atre'za Sinie nehaza ka'ma kokampi, Elimine Sainai amu'nompi e'naze.

2 Och Israels barns hela menighet knorrade emot Mose och Aron i öknen;

Hagi maka Israeli vahe'mo'za mago zamarimpa osu'za Mosesene Aronikiznia ka'ma kokampina ke hakare huznante'naze.

3 Israels barn sade till dem: »Ack att vi hade fått dö för HERRENS hand i Egyptens land, där vi sutto vid köttgrytorna och hade mat nog att äta! Men I haven fört oss hitut i öknen för att låta hela denna hop dö av hunger.»

Hagi Israeli vahe'mo'za anage hu'za zanasami'naze, Isipima mani'neta tavesite afu kavone, bretinena neramu nehuta maninonte Ra Anumzamo'ma tahe friresina knare hisine. Hianagi tagaku nehuta frisunegu ka'ma kokampina tavreta e'na'o.

4 Då sade HERREN till Mose: »Se, jag vill låta bröd från himmelen regna åt eder. Och folket skall gå ut och samla för var dag så mycket som behöves. Så skall jag sätta dem på prov, för att se om de vilja vandra efter min lag eller icke.

Anantera Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne, ko, Nagra maka kna monafinti bretia ko'mariaza hu'na tamagritega atresugeno eraminige'za, vahe'mo'za vu'za mago mago knamofo agu'afima nesaza avamente erisage'na, keni'a amagera antegahazafi rezmahe'na kegahue.

5 Och när de på den sjätte dagen tillreda vad de hava fört hem, skall det vara dubbelt mot vad de eljest för var dag samla in.»

Hagi 6si knazupa, tare knamofo agu'afima nesaza avamente zogiho.

6 Och Mose och Aron sade till alla Israels barn: »I afton skolen I förnimma att det är HERREN som har fört eder ut ur Egyptens land,

Ana higeno Mosese'ene Aronikea maka Israeli vahera zamasami'ne, meni kinagama ketma antahitama hanazana Ra Anumzamo Isipitira tavreno atirami'ne nehutma,

7 och i morgon skolen I se HERRENS härlighet, HERREN har nämligen hört huru I knorren mot honom. Ty vad äro vi, att I knorren mot oss?»

nanterana Ra Anumzamofo hanave'a kegahaze. Na'ankure Ra Anumzamofoma mago tamarimpama nosuta kehakarema huntazana antahi'ne, hagi tagra izagata mani'nonketa ke hakarea hunerantaze?

8 Och Mose sade ytterligare: »Detta skall ske därigenom att HERREN i afton giver eder kött att äta, och i morgon bröd att mätta eder med då nu HERREN har hört huru I knorren mot honom. Ty vad äro vi? Det är icke mot oss I knorren, utan mot HERREN.»

Anante Mosese'a anage hu'ne, Ra Anumzamo'a nanterana neramu'ma hu'are bretia neramimino, afu ame'a erifore huno kinaga tamamigahie. Na'ankure Agri'ma ke hakarema hunentaza zana agra ko keno antahino hu'ne. Tagra izagata mani'nonketa ke hakarea hunerantaze. Tagri ke hakarea hunorantazanki, Ra Anumzamofo kehakarea hunentaze.

9 Och Mose sade till Aron: »Säg till Israels barns hela menighet Träden fram inför HERREN, ty han har hört huru I knorren.»

Anante Mosese'a anage huno Aronina asmi'ne, Maka Israeli vahe'mokizmia anage hunka zamasamio, Ra Anumzamofo tava'onte avuga eta antahiho, na'ankure ke hakare'ma hazana Agra antahine.

10 När sedan Aron talade till Israels barns hela menighet, vände de sig mot öknen, och se, då visade sig HERRENS härlighet i molnskyn.

Hagi Aroni'a maka Israeli vahe'mokizmima anankema nezmasamige'za, nentahi'za kegamute'za ka'ma kokantega kazana, Ra Anumzamofo msamo'a hampompinti remsa hu'ne.

11 Och HERREN talade till Mose och sade:

Anante Ra Anumzamo'a anage huno Mosesenku hu'ne,

12 »Jag har hört huru Israels barn knorra. Tala till dem och säg: Vid aftontiden skolen I få kött att äta och i morgon skolen I få bröd att mätta eder med; så skolen I förnimma att jag är HERREN, eder Gud.»

Nagra Israeli vahe'mo'zama ke hakare'ma hazana ko antahi'noanki anage hunka zamasamio, kinaga afu ame'a negahaze. Hagi nanterana bretia neramu nehuta, tamagra keta antahitama hanazana, Nagrikura, Ra Anumzana tagri Anumza mani'ne hugahaze.

13 Och om aftonen kommo vaktlar och övertäckte lägret, och följande morgon låg dagg fallen runt omkring lägret.

Hagi ana zupa kinaga segeno'a, Hifa namazagamo'za e'za seli nomagi'za mani'naza kumara emani avinetazageno, nanterana ata ko aru'ne.

14 Och när daggen som hade fallit gick bort, se, då låg över öknen på jorden något fint, såsom fjäll, något fint, likt rimfrost.

Ana ata ko'mo'ma hagegema higeno'a, ka'ma kokampina efeke huno breti retoza'agna'za fore huno mopa refite'ne.

15 När Israels barn sågo detta, frågade de varandra: »Vad är det?» Ty de visste icke vad det var. Men Mose sade till dem: »Detta är brödet som HERREN har givit eder till föda.

Anante Israeli vahe'mo'zama ana zama nege'za, zamagra zamagra anage hu'naze, ama zana na'zane? Na'ankure anazana Israeli vahe'mo'za ke'za antahi'za osu'nazagu hu'naze. Anante Mosese'a anage huno zamasami'ne, ama'i Ra Anumzamo bretima nesazaza tami'ne.

16 Och så har HERREN bjudit: Samlen därav, var och en så mycket han behöver till mat; en gomer på var person skolen I taga, efter antalet av edert husfolk, var och en åt så många som han har i sitt tält.»

Hagi amanage huno Ra Anumzamo'a hanave ke hu'ne, tare lita tima afiga'ma hu'nesia kavofi, mago mago'mo'a seli nompima mani'nesaza avamente zogiho.

17 Och Israels barn gjorde så, och den ene samlade mer, den andre mindre.

Hagi Israeli vahe'mo'za kema zamasamiaza hu'za zogi'nazana, mago'amo'za rama'a zonegizageno, mago'amo'za osia zogi'naze.

18 Men när de mätte upp det med gomer-mått, hade den som hade samlat mycket intet till överlopps, och de som hade samlat litet, honom fattades intet; var och en hade så mycket samlat, som han behövde till mat.

Henka ana ne'zana erinte'za refko hu'za kazana, rama'ama eri'namo'za agateorazageno, osi'ama eri'namo'za atupara osu'naze. Maka'mo'za ana ne'zana negnare hu'naze.

19 Och Mose sade till dem: »Ingen må behålla något kvar härav till i morgon.

Anante Mosese'a anage huno zamasami'ne, Mago'a ne'zana atrenkeno me'nenkeno nanterana oseno.

20 Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon. Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose blev förtörnad på dem.

Hianagi zamagra Mosese'ma hiankea ontahi'za, nene'za mago'a ante'nazageno ko'ma atigeno, anampintira kani fore huno himna vigeno, Mosese'a rimpa ahezmante'ne.

21 Så samlade de därav var morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.

Maka nanterana Israeli vahe'mo'za nesaza avamente zogi'nazanagi, mago'ama atrageno'ma meama'a zagemo'ma amuhoma nehuno'a, teze'ze higeno fnanene hu'ne.

22 På den sjätte dagen hade de samlat dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Och menighetens hövdingar kommo alla och omtalade detta för Mose.

Hagi 6si knazupa tare lita tima afiga'ma hu'nesia kavofi, mago mago'mo'a tare knafima nesaza avamente tare kavo eri avitetere hino. Maka Israeli vahe'mokizmi kva vahe'mo'za e'za anazama fore'ma hiazana Mosesena eme asmi'naze

23 Då sade han till dem: »Detta är efter HERRENS ord; i morgon är sabbatsvila, en HERRENS heliga sabbat. Baken nu vad I viljen baka, och koken vad I viljen koka, men allt som är till överlopps skolen I ställa i förvar hos eder till i morgon.»

Anante Mosese'a anage huno zamagrira zamasmi'ne, Ra Anumzamo'a amanage hie, okina mani fruhu (Sabat) knagino, Ra Anumzamofo ruotage kne, tevefima kresazama'a tevefi negretma, kavofima kresazama'a, kavofi kreho. Hagi mesiama'a eri otage hutma ante'nenkeno, ko atuno.

24 Och de ställde det i förvar till följande morgon, såsom Mose hade bjudit; och nu blev det icke illaluktande, ej heller kom mask däri.

Hige'za meama'a ante'nageno ko atuneanagi, ana ne'zampina knina fore osigeno, himna ovu'ne.

25 Och Mose sade: »Äten det i dag, ty i dag är HERRENS sabbat; i dag skolen I intet finna på marken.

Mosese'a amanage huno zamasmi'ne, mani fru hu'zupagita omnenketa e'origosaze. Krente hanaza ne'za neneta maniho.

26 I sex dagar skolen I samla därav, men på sjunde dagen är sabbat; då skall intet vara att finna.»

Hagi 6si'a knafi ne'zana zogigahaze. Hianagi 7ni kna mani fruhu knagino, ne'zana omanegahie.

27 Likväl gingo några av folket på den sjunde dagen ut för att samla, men de funno intet.

Hagi mani fruhu knama (sabat) ege'za, mago'a vahe'mo'za ne'za erinaku vu'za ome hakazanagi, onke'naze.

28 Då sade HERREN till Mose: »Huru länge viljen I vara motsträviga och icke hålla mina bud och lagar?

Anante Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne, Nama'a kna tamagra Nagri kasege hihoma hua ke'nena amagera nontaze?

29 Se, HERREN har givit eder sabbaten; därför giver han eder på den sjätte dagen bröd för två dagar. Så stannen då hemma, var och en hos sig; ingen må gå hemifrån på den sjunde dagen.»

Hagi keho, Ra Anumzamo'na mani fruma hanaza kna tami'noe. E'ina hu'negu ne'zama nesaza zana, tare knamofo agu'afima nesaza avamente 6si knazupa Nagra tami'noe. Hagi mago'mo'e huno mani fruma huknarera megi'a nezankura hakeno ovuno, maka vahe'mo'za nozamire manitere hiho.

30 Alltså höll folket sabbat på den sjunde dagen.

Hige'za Israeli vahe'mo'za, 7ni knarera manigasa hu'naze.

31 Och Israels barn kallade det manna. Och det liknade korianderfrö, det var vitt, och det smakade såsom semla med honung.

Ana hige'za Israeli vahe'mo'za, ana ne'zankura manae hu'za agi'a ante'naze. Hagi ana manamo'a osisi huno kolianta zafa rgagna huno efeke higeno, haga'amo'a tumerima'areti tro hu'nea bisketigna hu'ne.

32 Och Mose sade: »Så har HERREN bjudit: En gomer härav skall förvaras åt edra efterkommande, för att de må se det bröd som jag gav eder att äta i öknen, när jag förde eder ut ur Egyptens land.

Anante Mosese'a anage huno zamasami'ne, Ra Anumzamo'a anage hie, tare lita tima afiga avamente mana antenkeno me'nena henkama fore hunante anante'ma hu'za esaza vahe'mo'za ana mana nege'za, Isipiti'ma tamavremegi atre'na tamavre'na ne-ena tami'noa mana kegahaze.

33 Och Mose sade till Aron: »Tag ett kärl och lägg däri en gomer manna, och ställ det inför HERREN till att förvaras åt edra efterkommande.»

Hagi Mosese'a anage huno Aronina asami'ne, tare lita tima afiga avamente ana mana erivitenka Anumzamofo avure'ma ante'nea kavofina antegeno me'nena, henkama fore hunante ante'ma hu'zama esaza vahe'mo'za kegahaze.

34 Då gjorde man såsom HERREN hade bjudit Mose, och Aron ställde det framför vittnesbördet till att förvaras.

Ra Anumzamo'ma Mosesema asmi'nea kante amage anteno, Aroni'a ana mana henkama fore hunante anante'ma hanaza vahe'mo'za nege'za antahimisagu antegeno me'ne.

35 Och Israels barn åto manna i fyrtio år, till dess de kommo till bebott land; de åto manna, till dess de kommo till gränsen av Kanaans land. --

Hagi Israeli vahe'mo'za 40'a kafufi ana mana ne'zana ne'za nevu'za, vahe'ma mani'naza mopafina uhanati'za, ana mana ne'za nene'za Keneni vahe'mokizmi mopafi ufre atuparega uhanati'naze.

36 En gomer är tiondedelen av en efa. Hebr man; jfr v. 31. Hebr. man; jfr v. 15. Se Vittnesbördet i Ordförkl.

Hagi ana knafima ne'zama refko'ma hu'zama negaza kavoa tare me'ne, (magora osikino oma tare lita ti afiga hu'ne. Hagi magora efetie nehaza rankavogino, 20'a lita tina afiga hu'ne.)