2 Mosebok 14
1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Eka Jehova Nyasaye nowacho ne Musa niya;
2 »Säg till Israels barn att de skola vända om och lägra sig framför Pi-Hahirot, mellan Migdol och havet; mitt framför Baal-Sefon skolen I lägra eder vid havet.
“Nyis jo-Israel oduogi mondo gibuor machiegni gi Pi Hahiroth mantie e kind Migdol gi nam. Gibiro bworo machiegni gi nam, mochomore gi Baal Zefon.
3 Men Farao skall tänka att Israels barn hava farit vilse i landet och blivit instängda i öknen.
Farao biro paro kowacho ni, ‘Jo-Israel digni e piny korwenyo e thim.’
4 Och jag skall förstocka Faraos hjärta, så att han förföljer dem; och jag skall förhärliga mig på Farao och hela hans här, på det att egyptierna må förnimma att jag är HERREN.» Och de gjorde så.
Abiro miyo chuny Farao bedo mapek, mi owuogi kolawo jo-Israel. To abiro yudo duongʼ ne an awuon kuom Farao kaachiel gi jolwenje duto, eka jo-Misri nongʼe ni an Jehova Nyasaye.” Eka jo-Israel notimo kamano.
5 Då man nu berättade för konungen i Egypten att folket hade flytt, förvandlades Faraos och hans tjänares hjärtan mot folket, och de sade: »Huru illa gjorde vi icke, när vi släppte Israel, så att de nu icke mer skola tjäna oss!»
Kane onyis ruodh Misri ni jogo osedhi, Farao gi jodonge noloko pachgi kuom jo-Israel mi giwacho niya, “Angʼo ma wasetimoni? Waseweyo jo-Israel odhi kendo tije ma yande gitiyonwa orumo!”
6 Och han lät spänna för sina vagnar och tog sitt folk med sig;
Eka ne oikne geche mar jolweny, bangʼe nokawo jolweny mage.
7 han tog sex hundra utvalda vagnar, och alla vagnar som eljest funnos i Egypten, och kämpar på dem alla.
Nokawo geche mia auchiel mabeyo mag lweny, kod geche mamoko mag jo-Misri ka moro ka moro nigi jatend lweny.
8 Ty HERREN förstockade Faraos, den egyptiske konungens, hjärta, så att han förföljde Israels barn, när de nu drogo ut med upplyft hand.
Jehova Nyasaye nomiyo chuny Farao ma ruodh Misri odoko matek, mi nolawo jo-Israel mane wuotho ka gin gi chir.
9 Och egyptierna, alla Faraos hästar, vagnar och ryttare och hela hans här, förföljde dem och hunno upp dem, där de voro lägrade vid havet, vid Pi-Hahirot, framför Baal-Sefon.
Jo-Misri kod farese Farao gi gechegi, gi joidh farese kod jolweny nolawo jo-Israel mi gijukogi ka gibworo e bath nam machiegni gi Pi Hahiroth mochomore gi Baal Zefon.
10 När så Farao var helt nära, lyfte Israels barn upp sina ögon och fingo se att egyptierna kommo tågande efter dem. Då blevo Israels barn mycket förskräckta och ropade till HERREN.
Kane Farao ochopo machiegni kodgi, jo-Israel notingʼo wangʼ-gi mi gineno ka jo-Misri lawogi. Luoro nomakogi mi giywakne Jehova Nyasaye.
11 Och de sade till Mose: »Funnos då inga gravar i Egypten, eftersom du har fört oss hit till att dö i öknen? Huru illa gjorde du icke mot oss, när du förde oss ut ur Egypten!
Negiwacho ni Musa niya, “Ne onge kuonde yiko mane inyalo yikwae e piny Misri momiyo ikelowa e thim ka mondo wathoe? En angʼo ma isetimonwani kuom golowa e piny Misri?
12 Var det icke det vi sade till dig i Egypten? Vi sade ju: 'Låt oss vara, så att vi få tjäna egyptierna.' Ty det vore oss bättre att tjäna egyptierna än att dö i öknen.»
Donge ne wanyisi e piny Misri ni, ‘Wewa, mondo watine jo-Misri?’ Dine bernwa tiyo ni jo-Misri moloyo tho e thim!”
13 Då svarade Mose folket: »Frukten icke; stån fasta, så skolen I se vilken frälsning HERREN i dag skall bereda eder; ty aldrig någonsin skolen I mer få se egyptierna så, som I sen dem i dag.
Musa nodwoko ogandano niya, “Kik ubed maluor. Chungʼuru motegno eka ubiro neno resruok ma Jehova Nyasaye biro kelonu kawuono. Jo-Misri ma uneno kawuononi ok unuchak une kendo.
14 HERREN skall strida för eder, och I skolen vara stilla därvid.»
Jehova Nyasaye biro kedonu; owinjore ubed gi kwe.”
15 Och HERREN sade till Mose: »Varför ropar du till mig? Säg till Israels barn att de draga vidare.
Eka Jehova Nyasaye nowacho ne Musa niya, “Angʼo momiyo uywakna? Nyis jo-Israel mondo odhi nyime giwuoth.
16 Men lyft du upp din stav, och räck ut din hand över havet, och klyv det itu, så att Israels barn kunna gå mitt igenom havet på torr mark.
Tingʼ ludhi malo kendo irie badi ewi nam mondo ipog pige eka jo-Israel ongʼad nam kawuotho e lowo motwo.
17 Och se, jag skall förstocka egyptiernas hjärtan, så att de följa efter dem; och jag skall förhärliga mig på Farao och hela hans här, på hans vagnar och ryttare.
Abiro keto chuny jo-Misri doko matek mondo gilaw bangʼ-gi nyaka ei nam. Kendo abiro yudo duongʼ kuom Farao kaachiel gi jolweny gi geche lwenje kod joidh faresene.
18 Och egyptierna skola förnimma att jag är HERREN, när jag förhärligar mig på Farao, på hans vagnar och ryttare.»
Jo-Misri biro ngʼeyo ni an Jehova Nyasaye ka ayudo duongʼ kuom Farao gi gechene kod joidh faresene.”
19 Och Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem; molnstoden, som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem.
Eka Malaika mar Nyasaye, mane osebedo kotelo e nyim jolwenj jo-Israel, nodok chien bangʼ jo-Israel. Bor polo bende ne osudo machiegni e nyim jo-Israel mi odok ka ngʼegi,
20 Den kom så emellan egyptiernas här och Israels här; och molnet var där med mörker, men tillika upplyste det natten. Så kunde den ena hären icke komma inpå den andra under hela natten.
ka ochungʼ e kind jolwenj jo-Misri kod jo-Israel. Otienono duto bor polono nokelo mudho ne konchiel to komachielo nokelo ler; omiyo onge oganda mane osudo machiegni gi machielo otienono duto.
21 Och Mose räckte ut sin hand över havet; då drev HERREN undan havet genom en stark östanvind som blåste hela natten, och han gjorde så havet till torrt land; och vattnet klövs itu.
Eka Musa norieyo bade ewi nam, kendo otienono duto Jehova Nyasaye notugo yamo ma aa yo wuok chiengʼ mopogo pi nyadiriyo mi kanyo olokore lowo motwo. Pige nopogore,
22 Och Israels barn gingo mitt igenom havet på torr mark, under det att vattnet stod såsom en mur till höger och till vänster om dem.
kendo jo-Israel nongʼado nam kawuotho e lowo motwo, ka pi ogingore e bathgi korachwich gi koracham.
23 Och egyptierna, alla Faraos hästar, vagnar och ryttare, förföljde dem och kommo efter dem ut till mitten av havet.
Jo-Misri nolawogi kendo farese Farao duto gi gechene kaachiel gi joidh gechene nolawogi nyaka ei nam.
24 Men när morgonväkten var inne, blickade HERREN på egyptiernas här ur eldstoden och molnskyn och sände förvirring i egyptiernas här;
Kane piny dwaro yawore Jehova Nyasaye nonenogi gie ligek mach, mine omiyo jolwenj jo-Misri odigni.
25 och han lät hjulen falla ifrån deras vagnar, så att det blev dem svårt att komma framåt. Då sade egyptierna: »Låt oss fly för Israel, ty HERREN strider för dem mot egyptierna.»
Nomiyo tiende gechegi owuok mine ok ginyal riembogi. Eka jo-Misri nowacho niya, “Waringuru waa kuom jo-Israel! Jehova Nyasaye ema kedonegi kod jo-Misri.”
26 Men HERREN sade till Mose: »Räck ut din hand över havet, så att vattnet vänder tillbaka och kommer över egyptierna, över deras vagnar och ryttare.»
Eka Jehova Nyasaye nowacho ne Musa niya, “Rie badi e nam mondo pi oum jo-Misri gi gechegi kod joidh faresegi.”
27 Då räckte Mose ut sin hand över havet, och mot morgonen vände havet tillbaka till sin vanliga plats, och egyptierna som flydde möttes därav; och HERREN kringströdde egyptierna mitt i havet.
Musa norieyo bade e nam kendo ka piny ne oyawore, to nonwangʼo ka pi osedok e wangʼe. Jo-Misri ne ringo kochomo dier nam, kendo Jehova Nyasaye noywerogi gi pi nyaka ei namno.
28 Och vattnet som vände tillbaka övertäckte vagnarna och ryttarna, hela Faraos här, som hade kommit efter dem ut i havet; icke en enda av dem kom undan.
Pi nogingore kadok kare kendo noimo geche gi joidh farese gi jolweny Farao duto mane olawo jo-Israel nyaka e nam. Onge kata achiel kuomgi mane otony.
29 Men Israels barn gingo på torr mark mitt igenom havet, och vattnet stod såsom en mur till höger och till vänster om dem.
Jo-Israel to nongʼado nam kawuotho e lowo motwo, ka pi ogingore e bathgi korachwich gi koracham.
30 Så frälste HERREN på den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havsstranden.
Chiengʼno Jehova Nyasaye noreso Israel e lwet jo-Misri, kendo Israel noneno ka jo-Misri otho e dho nam.
31 Och när Israel såg huru HERREN hade bevisat sin stora makt på egyptierna, fruktade folket HERREN; och de trodde på HERREN och på hans tjänare Mose.
Bangʼ ka jo-Israel noseneno teko maduongʼ mane Jehova Nyasaye onyiso kokedo gi jo-Misri, oganda noluoro Jehova Nyasaye kendo negiketo genogi kuome kaachiel gi kuom Musa jatichne.
