< Ester 9 >
1 På trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar, den dag då konungens befallning och påbud skulle verkställas, och då judarnas fiender hade hoppats att bliva dem övermäktiga -- fastän det vände sig så, att judarna i stället skulle bliva sina motståndare övermäktiga --
Hatdawkvah, ahlaikahni e thapa Adar, hnin 13 hnin, siangpahrang ni kâpoe e patetlah a sak awh nahane hnin teh a hnai toe. Hote hnin nah, Judahnaw e tarannaw ni kaimouh ni ka tâ awh han telah a ngaihawi awh. Hatei, Judahnaw ni ahnimouh letlang tânae hnin lah ao.
2 på den dagen församlade sig judarna i sina städer, i alla konung Ahasveros' hövdingdömen, för att kasta sig över dem, som sökte deras ofärd; och ingen kunde stå dem emot, ty förskräckelse för dem hade fallit över alla folk.
Siangpahrang Ahasuerus e ram pueng dawk kaawm e Judahnaw ni ahnimouh koe thoenae katawngnaw koe moipathung hanlah a onae khopueng dawkvah a kamkhueng awh teh apinihai ngang thai awh hoeh. Bangkongtetpawiteh taminaw pueng koe takinae a pha.
3 Och alla furstarna i hövdingdömena och satraperna och ståthållarna och konungens tjänstemän understödde judarna, ty förskräckelse för Mordokai hade fallit över dem.
Hote ram thung vah bari kaawm e taminaw hoi kahrawikungnaw hoi ram ka ukkungnaw hoi siangpahrang e thaw katawknaw ni Mordekai hah a taki awh dawkvah Judahnaw hah a kabawp awh.
4 Ty Mordokai var nu stor i konungens hus, och hans rykte gick ut i alla hövdingdömen, eftersom denne Mordokai lev allt större och större.
Bangkongtetpawiteh, Mordekai teh siangpahrang im dawkvah takhang karingkungnaw kaukkung lah ao, ram pueng dawkvah a min a kamthang teh hnin touh hnukkhu hnin touh a min hoehoe a kamthang.
5 Och judarna anställde med sina svärd ett nederlag överallt bland sina fiender och dräpte och förgjorde dem och förforo såsom de ville med sina motståndare.
Hote hnin nah, Judahnaw ni a tarannaw pueng hah tahloi hoi koung a thei awh. Ahnimouh kahmawt ngai hoehnaw koevah a ngai e patetlah a sak awh.
6 I Susans borg dräpte och förgjorde judarna fem hundra män.
Shushan khopui dawk tami 500touh a thei awh.
7 Och Parsandata, Dalefon, Aspata,
Hamedatha, Judahnaw katarankung Haman canaw hra touh,
8 Porata, Adalja, Aridata,
Parshandatha, Dalphon, Aspatha,
9 Parmasta, Arisai, Aridai och Vajsata,
Poratha, Adalia, Aridatha, Pamashta, Arisai,
10 judarnas ovän Hamans, Hammedatas sons, tio söner dräpte de; men till plundring räckte de icke ut sin hand.
Aridai, Vaizatha hah a thei awh. Hateiteh, a hnopai teh lat pouh awh hoeh.
11 Samma dag fick konungen veta huru många som hade blivit dräpta i Susans borg.
Hat hnin vah shushan kho dawk kadout e cayin hah siangpahrang koe a thaisak awh.
12 Då sade konungen till drottning Ester: »I Susans borg hava judarna dräpt och förgjort fem hundra män utom Hamans tio söner; vad skola de då icke hava gjort i konungens övriga hövdingdömen? Vad är nu din bön? Den vare dig beviljad. Och vad är ytterligare din begäran? Den skall uppfyllas.»
Siangpahrang ni siangpahrangnu Esta hah a kaw teh, Judahnaw ni Shushan khopui dawk Haman canaw hra touh hoi tami 500touh a thei awh. Alouke ramnaw dawk teh bangtelamaw a sak awh han. Nang ni teh bangtelamaw na ngai. Na ngai e patetlah na sak pouh han. Bangmaw hei han na ngai rah. Na hei e pueng na poe han atipouh.
13 Ester svarade: »Om det så täckes konungen, så må det också i morgon tillstädjas de judar, som äro i Susan, att göra efter påbudet för i dag; och må Hamans tio söner bliva upphängda på pålen.»
Esta ni siangpahrang na ngainae lah tho pawiteh, Shushan khopui kaawm Judahnaw ni sahnin kâpoe e patetlah tangtho haiyah sak naseh. Haman canaw teh pathout awh naseh, telah atipouh.
14 Då befallde konungen, att så skulle ske, och påbudet blev utfärdat i Susan; därefter blevo Hamans tio söner upphängda.
Hahoi, siangpahrang ni hot patetlah sak hanlah kâ bout a poe dawkvah Shushan khopui dawk kâpoe e hah a pathang awh teh Haman capanaw hra touh hah a pathout awh.
15 och de judar, som voro i Susan, församlade sig också på fjortonde dagen i månaden Adar och dräpte i Susan tre hundra män; men till plundring räckte de icke ut sin hand.
Shushan kaawm e Judahnaw ni Adar thapa, hnin 14nah haiyah bout a kamkhueng awh teh, Shushan khopui dawk tami 300touh a thei awh. Hateiteh, a hnopai teh lat pouh awh hoeh.
16 Och de övriga judarna, de som voro i konungen hövdingdömen, församlade sig till försvar för sitt liv och skaffade sig ro för sina fiender, i det att dräpte sjuttiofem tusen av dessa sina motståndare; men till plundring räckte de icke ut sin hand.
Siangpahrang uknae alouklah kaawm e Judahnaw hai a kamkhueng awh teh taran kut dawk hoi lungmawng nahanlah amamouh hoi amamouh a kâring awh. A tarannaw 75000touh a thei awh. Hateiteh, a hnopai lat pouh awh hoeh.
17 Detta skedde på trettonde dagen i månaden Adar; men på fjortonde dagen vilade de och firade den såsom en gästabuds- och glädjedag.
Adar thapa hnin 13nah hote hno a sak awh. Hahoi, hnin 14nah a kâhat awh teh pawitonae hnin hoi lunghawinae hnin lah a hno awh.
18 De judar åter, som voro i Susan, hade församlat sig både den trettonde dagen och på den fjortonde; men de vilade på den femtonde dagen och firade den såsom en gästabuds- och glädjedag.
Hateiteh, Shushan kaawm e Judahnaw teh hnin 13 hoi 14 nah a kamkhueng awh teh hnin 15 nah a kâhat awh teh pawitonae hoi lunghawinae hnin lah a hno awh.
19 Därför fira judarna på landsbygden, de som bo i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden Adar såsom en glädje-, gästabuds- och högtidsdag, på vilken de sända gåvor till varandra av den mat de hava tillagat.
Hatdawkvah, rapan ka tawn hoeh e kho dawk kaawm e Judahnaw nihaiyah Adar thapa hnin 14nah lunghawi laihoi pawitonae hnin, yawhawinae hnin buet touh hoi buet touh hno ouk kâpoenae hnin lah, ka sungren poung lah a hno awh.
20 Och Mordokai tecknade upp dessa händelser och sände skrivelser till alla judar i konung Ahasveros' hövdingdömen, både nära och fjärran,
Mordekai ni hote kongnaw pueng a thut teh siangpahrang Ahasuerus uknaeram dawk kaawm e Judahnaw pueng koevah a patawn.
21 och stadgade såsom lag för dem, att de alltid, år efter år, skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar,
Adar thapa hnin 14 hoi 15 hnin heh a kum tangkuem ahnimouh hanlah, ka lentoe e hnin lah caksak hanlah a pathang awh.
22 eftersom det var på dessa dagar som judarna hade fått ro för sina fiender, och eftersom i denna månad deras bedrövelse hade blivit förvandlad till glädje och deras sorg till högtid. Därför skulle de fira dessa dagar såsom gästabuds- och glädjedagar, på vilka de skulle sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, så ock skänker till de fattiga.
Hote hnin dawk Judahnaw ni a taran kut dawk hoi a hlout teh lungmawngnae hnin, a lungmathoenae hoi a kanae, a kahma teh lunghawinae hoi nawmnaenae koe a phanae hnin lah ao dawkvah, a kum tangkuem hote hnin nah a kâhat awh teh pawitonae hnin, lunghawinae hnin, buet touh hoi buet touh hno a kâpoe awh teh, karoedengnaw hah hno poenae hnin lah kaawm e singyoe hah sak hanlah, siangpahrang Ahasuerus ram pueng dawk kahnai kahlat kaawm e Judahnaw pueng koe ca hah a patawn.
23 Och judarna antogo såsom sed, vad de nu hade begynt att göra, det varom Mordokai hade skrivit till dem --
Judahnaw ni hai nueng a sak e Mordekai a dei e patetlah pou sak a hanlah a lungkuep awh.
24 detta eftersom agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars ovän, hade förehaft sitt anslag mot judarna till att förgöra dem och hade kastat pur, det är lott, till att plötsligt överfalla och förgöra dem;
Judahnaw pueng e taran lah kaawm e Agag tami Hamedatha capa Haman ni Judahnaw teh thei hanlah khokhangnae a tawn dawkvah Purim cungpam a rayu awh toe. Hot teh, ahnimouh koung thei nahanelah a tho.
25 varemot konungen, när han hade fått veta detta, hade givit befallning och utfärdat en skrivelse om att det onda anslag, som denne hade förehaft mot judarna, skulle vända tillbaka på hans eget huvud, så att han själv och hans söner hade blivit upphängda på pålen.
Hateiteh, Esta ni siangpahrang koe a cei teh Judahnaw koe Haman e kahawihoehe khokhangnae hah amae lû dawk bout bo sak hanlah, ama hoi a canaw haiyah thingsoi vah pathout hanlah, ca lahoi kâ a poe.
26 Fördenskull blevo dessa dagar kallade purim efter ordet pur; och fördenskull, i anledning av allt som stod i detta brev, och vad de själva härav hade sett, och vad som hade vederfarits dem,
Purim cungpam tie tarawi teh hote hninnaw hah Purim cungpam hnin telah a kaw awh.
27 stadgade judarna och antogo såsom orygglig sed för sig och sina efterkommande och för alla, som slöto sig till dem, att alltid, år efter år, fira dessa båda dagar, efter föreskriften om dem och på den för dem bestämda tiden,
Judahnaw ni amamouh koehoi ca catoun, ahnimouh koe kambawngnaw pueng haiyah, hote hninhnin touh teh Mordekai e ca dawk kaawm e patetlah kum tangkuem a ya awh.
28 och att dessa dagar skulle ihågkommas och firas i alla tider, i var släkt, i vart hövdingdöme och i var stad, så att dessa purimsdagar oryggligt skulle hållas bland judarna och deras åminnelse icke upphöra bland deras efterkommande.
Hote hnin teh Judahnaw dawk kahmat hoeh, ca catounnaw ni hai pahnim awh hoeh. Ram pueng dawk kaawm e a ca catounnaw ni a pahnim hoeh nahanlah a ya hanlah hnâ a bo awh.
29 Men drottning Ester, Abihails dotter, och juden Mordokai uppsatte ånyo en skrivelse, i eftertryckliga ordalag, för att stadga såsom en lag, vad som föreskrevs i detta nya brev om purim.
Hatnavah, Abihail canu, siangpahrangnu Esta hoi Judah tami Mordekai ni Purim cungpam kong dawk apâhni ca patawnnae hah rek caksak hanlah kâtawnnae lahoi ca bout a thut.
30 Och skrivelser, vänligt och välvilligt avfattade, utsändes till alla judar i de ett hundra tjugusju hövdingdömena i Ahasveros' rike,
Judah tami Mordekai hoi siangpahrang ni lawkthui e patetlah Judahnaw ni amamouh hoi ca catoun hanlah a sak e khoe e tueng nah rawcahainae, ratoumnae hoiyah Purim hninnaw hah pou ya hanlah,
31 för att stadga såsom lag, att de skulle fira dessa purimsdagar på deras bestämda tider så, som juden Mordokai och drottning Ester stadgade för dem, och så, som de stadgade för sig själva och sina efterkommande, nämligen med föreskrivna fastor och övliga klagorop.
Ahasuerus ni uknaeram 127 touh dawk kaawm e Judahnaw pueng koe roumnae yuemkamcu e ca hah Mordekai ni a poe.
32 Alltså blevo genom Esters befallning dessa föreskrifter om purim stadgade såsom lag; och den tecknades upp i en bok.
Hottelah, cungpam kong teh Esta ni kâpoe e lahoi a caksak awh teh siangpahrangnaw e cungpam dawkvah a thut awh.