Ester 8

1 Samma dag gav konung Ahasveros åt drottning Ester Hamans, judarnas oväns, hus. Och Mordokai fick tillträde till konungen, ty Ester hade nu omtalat, vad han var för henne.

Ahasuerus siangpahrang mah Judahnawk ih misa Haman ih long to siangpahrang zu Esther hanah paek. Esther mah Mordekai hoi anghnaihaih kawng to siangpahrang khaeah thuih pae boeh pongah, Mordekai loe siangpahrang hmaa ah caeh.

2 Och konungen tog av sig ringen, som han hade låtit taga ifrån Haman, och gav den åt Mordokai. Och Ester satte Mordokai över Hamans hus.

Siangpahrang mah Haman khae ih angmah ih bantuek to khringh moe, Mordekai hanah paek. Esther mah doeh Haman ih im to Mordekai hanah paek.

3 Och Ester talade ytterligare inför konungen, i det att hon föll ned för hans fötter; hon bönföll honom gråtande, att han skulle avvända agagiten Hamans onda råd och det anslag, som denne hade förehaft mot judarna.

Esther loe siangpahrang khokkung ah akuep moe, Agag acaeng Haman mah sak ih zaehaih, Judahnawk tamit boih hanah pacaenghaih to boengsak hanah tahmenhaih hnik let.

4 Då räckte konungen ut den gyllene spiran mot Ester; och Ester stod upp och trädde fram inför konungen

Siangpahrang mah angmah ih sui cunghet to kalah bangah paqoi ving. To pongah Esther loe angthawk tahang moe, a hmaa ah angdoet,

5 och sade: »Om det så täckes konungen, och om jag har funnit nåd inför honom, och det synes konungen vara riktigt och jag är honom till behag, så må en skrivelse utfärdas för att återkalla de brev, som innehöllo agagiten Hamans, Hammedatas sons, anslag, och som han skrev för att förgöra judarna i alla konungens hövdingdömen.

siangpahrang koehhaih baktiah ka oh moe, na mikcuk naakrak ah ka oh nahaeloe, na hmaa ah katoengah ka oh moe, na mikhnukah koeh koiah ka oh nahaeloe, Agag acaeng, Hammedatha capa Haman mah siangpahrang prae thung boih ah kaom Judahnawk tamit boih hanah tarik ih ca to ka phraek boeh, tiah taphong hanah ka koehhaih oh;

6 Ty huru skulle jag kunna uthärda att se den olycka, som eljest träffade mitt folk? Ja, huru skulle jag kunna uthärda att se mina landsmän förgöras?»

kai ih kaminawk nuiah kapha han koi amrohaih to kawbangmaw ka pauep thai tih? To tih ai boeh loe kaimah ih canawk amrohaih to kawbangmaw ka khen thai tih? tiah a naa.

7 Då sade konung Ahasveros till drottning Ester och till juden Mordokai: »Se, Hamans hus har jag givit åt Ester, och han själv har blivit upphängd på en påle, därför att han ville bära hand på judarna.

Ahasuerus siangpahrang mah siangpahrang zu Esther hoi Judah kami Mordekai khaeah, Khenah, Haman mah Judahnawk nuiah ban phok pongah, anih ih im to Esther hanah ka paek moe, angmah to doeh tung pongah bangh o boeh.

8 Men utfärden nu ock I en skrivelse angående judarna i konungen namn, såsom I finnen för gott, och beseglen den med konungens ring. Ty en skrivelse, som är utfärdad i konungens namn och beseglad med konungens ring, kan icke återkallas.»

Siangpahrang ih ahmin hoiah tarik moe, siangpahrang ih bantuek hoiah catui daeng ih ca loe, mi kawbaktih mah doeh phraek han om ai pongah, koeh baktiah, siangpahrang ih ahmin hoiah Judahnawk hanah ca tarik hoi ah loe, siangpahrang ih bantuek hoiah catui to daeng ah, tiah a naa.

9 Så blevo nu strax konungens sekreterare tillkallade, på tjugutredje dagen i tredje månaden, det är månaden Sivan, och en skrivelse, alldeles sådan som Mordokai ville, utfärdades till judarna och till satraperna, ståthållarna och furstarna i hövdingdömena, från Indien ända till Etiopien, ett hundra tjugusju hövdingdömen, till vart hövdingdöme med dess skrift och till vart folk på dess tungomål, jämväl till judarna med deras skrift och på deras tungomål.

To naah Sivan, tiah kawk ih khrah thumto haih, ni pumphae thumto naah, siangpahrang im ih ca tarik kaminawk to kawk o moe, Mordekai mah thuih ih lok baktih toengah, India hoi Ethiopia karoek to, prae cumvai, pumphae sarihto thungah kaom, Judahnawk, prae ukkungnawk, prae ahap ukkung angraengnawk hoi vangpui ukkungnawk khaeah ca tarik o; to lokpaekhaih ca loe prae boih ah angmacae mah patoh ih ca, angmacae ih lok hoiah tarik moe, a pat o; Judahnawk khaeah doeh angmacae ih ca hoi lok baktih toengah tarik o.

10 Han utfärdade skrivelsen i konung Ahasveros' namn och beseglade den med konungens ring. Därefter kringsände han brev med ilbud till häst, som redo på kungliga travare från stuterierna,

Mordekai mah siangpahrang ih ahmin hoiah ca to tarik moe, siangpahrang ih bantuek hoiah catui to a daengh; to canawk loe ca phawkungnawk mah siangpahrang ih hrang, mule hrang, kaengkuu hrang hoiah karangah pat o.

11 att konungen tillstadde judarna i var särskild stad att församla sig till försvar för sitt liv och att i vart folk och hövdingdöme utrota, dräpa och förgöra alla väpnade skaror, som angrepe dem, ävensom barn och kvinnor, varvid deras ägodelar såsom byte skulle givas till plundring,

Siangpahrang lokpaekhaih mah, prae kruekah kaom Judahnawk nawnto amkhueng thaihaih, angmacae hing angvaeng thaihaih, nihcae tuh kaminawk hoi praenawk to, nawkta hoi nongpata pathlaeng ai ah paro thaihaih, hum thaihaih hoi tamit thaihaih to paek khue ai ah, a misanawk ih hmuennawk boih lomh pae thaihaih to paek,

12 detta på en och samma dag i alla konung Ahasveros' hövdingdömen, nämligen på trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar.

khrah hatlai hnetto haih, Adar khrah, ni hatlai thumto naah, Judahnawk mah siangpahrang Ahasuerus ukhaih prae thung boih ah to tiah sak thaihaih to tawnh o.

13 I skrivelsen stod, att i vart särskilt hövdingdöme ett påbud, öppet för alla folk, skulle utfärdas, som innehöll, att judarna skulle vara redo till den dagen att hämnas på sina fiender.

To niah Judahnawk mah angmacae misa ih nuiah lulak han amsak o coek hanah, to lokpaekhaih ca pakong ih kawpi to prae kruekah pat o moe, prae congca kaminawk to panoek o sak.

14 Och på grund av konungens befallning drogo ilbuden på de kungliga travarna skyndsamt och med hast åstad, så snart påbudet hade blivit utfärdat i Susans borg.

To lokpaekhaih ca loe siangpahrang ohhaih Susan vangpui hoiah taphong o, phrae thai ai siangpahrang lokpaekhaih ah oh baktih toengah, ca phawkungnawk loe mule hrang hoi kaengkuu hrang to angthueng o moe, karangah ca to caeh o haih.

15 Men Mordokai gick ut från konungen i konungslig klädnad av mörkblått och vitt tyg och med en stor gyllene krona och en mantel av vitt och purpurrött tyg, under det att staden Susan jublade och var glad.

Mordekai doeh siangpahrang ih kahni kanglung hoi kam-iing to angkhuk moe, lensawk sui lumuek hoi rong kamling hup puungan kahni to angkhuk pacoengah, siangpahrang hmaa hoiah tacawt; to naah Susan vangpui ah anghoehaih hoi nawmhaih to oh.

16 För judarna hade nu uppgått ljus och glädje, fröjd och ära.

Judah kaminawk han doeh aanghaih, anghoehaih, nawmhaih hoi pakoehhaih niah oh.

17 Och i vart hövdingdöme och i var stad, dit konungens befallning och påbud kom, blev glädje och fröjd bland judarna, och de höllo gästabud och högtid. Och många ur de främmande folken blevo judar, ty förskräckelse för judarna hade fallit över dem.

Siangpahrang ih lok phakhaih prae hoi vangpui kruekah kaom Judahnawk loe anghoe o moe, nawm o pacoengah, anghoehaih poih to a sak o. Judahnawk to zit o pongah, paroeai prae kaminawk loe Judah phungah akun o.