< Ester 7 >

1 Så kommo då konungen och Haman till gästabudet hos drottning Ester.
Hatdawkvah, siangpahrang hoi Haman teh siangpahrangnu, Esta e bu a ven roi.
2 Och när vinet dracks, sade konungen till Ester, också nu på andra dagen: »Vad är din bön, drottning Ester? Den vare dig beviljad. Och vad är din begäran? Gällde den ock hälften av riket, så skall den uppfyllas.»
Hahoi, hnin pahni nah e misur a ven roi navah, siangpahrang ni siangpahrangnu Esta koevah, Siangpahrangnu bangmaw na ngai. Na poe han. Bangmaw na hei han. Uknaeram atangawn totouh na poe han, telah bout atipouh.
3 Drottning Ester svarade och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och det så täckes konungen, så blive mitt liv mig skänkt på min bön, och mitt folks på min begäran.
Hatdawkvah, siangpahrangnu Esta ni, Oe bawipa, na lungyouk teh, siangpahrang hnâbonae lah awm pawiteh, ka ngai e teh kahringnae na pâhlung pouh han hoi ka miphunnaw e hringnae pâhlung pouh hane hah doeh.
4 Ty vi äro sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dräpas och förgöras. Om vi allenast hade blivit sålda till trälar och trälinnor, så skulle jag hava tegat; ty den olyckan vore icke sådan, att vi borde besvära konungen därmed.»
Bangkongtetpawiteh, kai hoi ka miphunnaw teh raphoe teh koung thei hanlah ka o toe, napui hai tongpa hai san lah yo han tie pawiteh banghai ka dei mahoeh. Hateiteh, koung pâmit hanelah ka o awh. Siangpahrang, nang hanelah hai sungnae katang lah ao han atipouh.
5 Då svarade konung Ahasveros och sade till drottning Ester: »Vem är den, och var är den, som har fördristat sig att så göra?»
Hatdawkvah, siangpahrang ni Esta koevah, Hete hno sak hanlah a lung hoi a kâcai teh khokhan ngam e apimaw, na maw ao, telah a pacei.
6 Ester sade: »En hätsk och illvillig man är det: den onde Haman där.» Då blev Haman förskräckt för konungen och drottningen.
Esta ni, na katarankung hoi na katukkung teh tami kahawihoehe Haman doeh, telah atipouh. Hatdawkvah, siangpahrang hoi siangpahrangnu e a hmalah Haman teh a taki teh a pâyaw.
7 Och konungen stod upp i vrede och lämnade gästabudet och gick ut i palatsets trädgård; men Haman trädde fram för att bedja drottning Ester om sitt liv, ty han såg, att konungen hade beslutit hans ofärd.
Hahoi, siangpahrang teh misur vennae koehoi lungkhuek laihoi karanglah a thaw teh takha thung a kâen. Haman teh siangpahrangnu Esta koevah a hringnae pâhlung nahanlah kâhei laihoi a kangdue. Bangkongtetpawiteh, siangpahrang ni a lathueng vah hno a sak hane a kâpanue toe.
8 När konungen därefter kom tillbaka till gästabudssalen från palatsets trädgård, hade Haman sjunkit ned mot den soffa, där Ester satt; då sade konungen: »Vill han ock öva våld mot drottningen, härinne i min närvaro?» Knappt hade detta ord gått över konungens läppar, förrän man höljde över Hamans ansikte.
Hatdawkvah, siangpahrang teh siangpahrang dum hoi misur vennae koe bout a tho navah, Haman teh Esta tahungnae tungkhung teng vah a tabo e a hmu navah, siangpahrang ni hete im dawk ka mithmu roeroe vah siangpahrangnu teh na yonkhai han na maw, telah atipouh. Siangpahrang e kâpoe e patetlah Haman e minhmai hah a kawm pouh awh.
9 Och Harebona, en av hovmännen hos konungen, sade: »Vid Hamans hus står redan en påle, femtio alnar hög, som Haman låtit resa upp för Mordokai, vilkens ord en gång var konungen till sådant gagn.» Då sade konungen: »Hängen upp honom på den.»
Hatdawkvah, siangpahrang hanlah tuenla e tami Harbonah ni, Khenhaw! siangpahrang hmalah lawk kahawi ka dei e Mordekai bang nahanlah dong 50 ka rasang e Haman ni a sak tangcoung e khom Haman im vah ao, telah atipouh. Siangpahrang ni haw vah bang awh, atipouh.
10 Så hängde de upp Haman på den påle, som han hade låtit sätta upp för Mordokai. Sedan lade sig konungens vrede.
Hatdawkvah, Mordekai bang nahane hmuen dawkvah Haman teh a bang awh. Siangpahrang e lungkhueknae teh a roum toe.

< Ester 7 >