Ester 4

1 När Mordokai fick veta allt vad som hade skett, rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska, och gick så ut i staden och uppgav högljudda och bittra klagorop.

Mordekai ni hote hnonaw pueng a panue toteh a angki a phi teh buri kâkhu laihoi vaiphu a kâphuen, khothung a cei teh, lungrek laihoi puenghoi a ka.

2 Och han begav sig till konungens port och stannade framför den, ty in i konungens port fick ingen komma, som var klädd i sorgdräkt.

Siangpahrang thongma longkha totouh a cei. Bangkongtetpawiteh, apihai buri kâkhu hoi siangpahrang thongma dawk kâen han pasoung awh hoeh.

3 Och i vart hövdingdöme dit konungens befallning och påbud kom blev stor sorg bland judarna, och de fastade, gräto och klagade, ja, de flesta satte sig i säck och aska.

Siangpahrang ni kâpoe e ca a phanae ram pueng dawk Judahnaw koe cingounae, rawcahainae, khuikanae a sak awh teh, taminaw ni buri hoi vaiphu dawk a yan awh.

4 När nu Esters tjänarinnor och hovmän kommo och berättade detta för henne, blev drottningen högeligen förskräckt; och hon skickade ut kläder till Mordokai, för att man skulle kläda honom i dem och taga av honom sorgdräkten; men han tog icke emot dem.

Hottelah, Esta ni a okhai e napui hoi tuenlanaw ni a dei pouh teh siangpahrang yu teh a lung puenghoi a mathoe, Mordekai hah buri kâkhu yueng lah lukkarei kâkhu hanlah a patawn. Hatei, dâw pouh hoeh.

5 Då kallade Ester till sig Hatak, en av de hovmän som konungen hade anställt i hennes tjänst, och bjöd honom att gå till Mordokai, för att få veta vad som var på färde, och varför han gjorde så.

Hatdawkvah, Esta ni ama ka ring hanlah tuenla e tami buet touh, Hathakh a kaw teh, hote hno teh bangmaw, bangkongmaw ti panue han a ngai dawkvah Mordekai koevah a patoun.

6 När då Hatak kom ut till Mordokai på den öppna platsen i staden framför konungens port,

Hatdawkvah, Hathakh ni siangpahrang thongma longkha koe kaawm e Mordekai koe a cei.

7 berättade Mordokai för honom allt vad som hade hänt honom, och uppgav beloppet av den penningsumma som Haman hade lovat väga upp till konungens skattkamrar, för att han skulle få förgöra judarna.

Mordekai ni a lathueng ka phat e hnonaw pueng hai thoseh, Judahnaw thei hanelah siangpahrang hnoim dawk Haman ni tangka poe hane lawk a kam e totouh thoseh, totouh koung a dei pouh.

8 Och en avskrift av det skrivna påbud som hade blivit utfärdat i Susan om att de skulle utrotas lämnade han honom ock, för att han skulle visa Ester den och berätta allt för henne, och ålägga henne att gå in till konungen och bedja honom om misskund och söka nåd hos honom för sitt folk.

Hahoi, Esta hah khen sak nateh deingainae deicai pouh han hoi siangpahrang koe kâhei hanlah a patoun. Ama thei nahanelah Susan im vah ca pathang e hai a poe.

9 Och Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokai hade sagt.

Hathakh ni Esta koe Mordekai ni lawkthui e naw pueng a dei pouh.

10 Då bjöd Ester Hatak att gå till Mordokai och säga:

Esta ni Hathakh koe a dei pouh e teh;

11 »Alla konungens tjänare och folket i konungens hövdingdömen veta, att om någon, vare sig man eller kvinna, går in till konungen på den inre gården utan att vara kallad, så gäller för var och en samma lag: att han skall dödas, såframt icke konungen räcker ut mot honom den gyllene spiran, till tecken på att han får leva. Men jag har icke på trettio dagar varit kallad att komma till konungen.»

siangpahrang sannaw puenghoi a uknaeram thung kaawm e taminaw pueng ni napui thoseh, tongpa thoseh, apihai kaw laipalah siangpahrang koevah a thung e rapan thung kâen pawiteh phunglam buet touh duengdoeh ao tie teh tami pueng ni panue awh. Hote phunglam teh siangpahrang ni a hring nahanlah sui sonron hah dâw pouh hoeh pawiteh apihai thoseh thei hanelah ao. Hahoi, atu hnin 30 touh kâen hanlah na kaw hoeh toe, telah Mordekai koe dei pouh hanlah lawk a thui.

12 När man nu berättade för Mordokai vad Ester hade sagt,

Esta ni lawkthui e teh Mordekai koe a dei pouh.

13 sade Mordokai att man skulle giva Ester detta svar: »Tänk icke att du ensam bland alla judar skall slippa undan, därför att du är i konungens hus.

Mordekai ni Esta hah lawk bout a pathung e teh, “Judahnaw pueng ni a roun thai hoeh e, siangpahrang im dawk teh ka roun thai han doeh telah pouk hanh.

14 Nej, om du tiger stilla vid detta tillfälle, så skall nog hjälp och räddning beredas judarna från något annat håll, men du och din faders hus, I skolen förgöras. Vem vet om du icke just för en sådan tid som denna har kommit till konungslig värdighet?»

Bangkongtetpawiteh, het patet e tueng nah duem na awm pawiteh, alouke Judahnaw hanlah rounnae hoi hloutnae kaawm nakunghai, nang hoi na pa imthungkhunaw pueng teh koung due awh han. Het patetlae thaw na tawk hanelah nahoehmaw nang teh siangpahrangnu lah uknaeram dawk ka o tie na panuek hoeh maw.

15 Då lät Ester giva Mordokai detta svar:

Hatdawkvah, Esta ni Mordekai e lawk pathung hanlah bout a patoun teh,

16 »Gå åstad och församla alla judar som finnas i Susan, och hållen fasta för mig; I skolen icke äta eller dricka något under tre dygn, vare sig dag eller natt. Jag med mina tärnor vill ock sammalunda fasta; därefter vill jag gå in till konungen, fastän det är emot lagen. Och skall jag gå förlorad, så må det då ske.»

Cet nateh, Susan kho kaawm e Judahnaw pueng koung kaw nateh, kai hanlah hnin thum, rum thum rawcahai awh. Kai hoi kai koe kaawm e napuinaw van hai rawcahai awh han. Hahoi, phunglam laipalah siangpahrang koe ka kâen han. Ka due hanlah awm pawiteh ka due han, telah a ti.

17 Och Mordokai gick bort och gjorde alldeles såsom Ester hade bjudit honom.

Hatdawkvah, Mordekai teh Esta ni kâ a poe e patetlah a cei teh a sak.