Efesierbrevet 6
1 I barn, varen edra föräldrar lydiga i Herren, ty detta är rätt och tillbörligt.
Діти, — слухайтеся своїх батьків у Господі, бо це справедливе!
2 »Hedra din fader och din moder.» Det är ju först detta bud som har ett löfte med sig:
„Шануй свого батька та матір“— це перша заповідь з обі́тницею, —
3 »för att det må gå dig väl och du må länge leva på jorden».
„щоб добре вело́ся тобі, і щоб ти був на землі довголітній!“
4 Och I fäder, reten icke edra barn till vrede, utan fostren dem i Herrens tukt och förmaning.
А батьки, — не дратуйте дітей своїх, а виховуйте їх в напомина́нні й остере́женні Божому!
5 I tjänare, varen edra jordiska herrar lydiga, med fruktan och bävan, av uppriktigt hjärta, såsom gällde det Kristus;
Раби, — слухайтеся тілесних панів зо стра́хом і тремті́нням у простоті́ серця вашого, як Христа!
6 icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan såsom Kristi tjänare, som av hjärtat göra Guds vilja;
Не працюйте тільки про лю́дське око, немов чоловіковго́дники, а як раби Христові, чиніть від душі волю Божу,
7 och gören eder tjänst med villighet, såsom tjänaden I Herren och icke människor.
служіть із зичли́вістю, немов Господе́ві, а не лю́дям!
8 I veten ju att vad gott var och en gör, det skall han få igen av Herren, vare sig han är träl eller fri.
Знайте, що кожен, коли зробить що добре, те саме оде́ржить від Господа, чи то раб, чи то вільний.
9 Och I herrar, handlen på samma sätt mot dem, och upphören att bruka hårda ord; I veten ju att i himmelen finnes den som är Herre över både dem och eder, och att hos honom icke finnes anseende till personen.
А пани, — чиніть їм те са́ме, занеха́юйте погро́зи, знайте, що для вас і для них є на небі Госпо́дь, а Він на обличчя не дивиться!
10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft.
Наре́шті, мої брати, зміцняйтеся Господом та могу́тністю сили Його!
11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.
Зодягніться в повну Божу зброю, щоб могли ви стати проти хи́трощів диявольських.
12 Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. (aiōn g165)
Бо ми не маємо боротьби проти крови та тіла, але проти початків, проти вла́ди, проти світоправителів цієї те́мряви, проти піднебесних ду́хів зло́би. (aiōn g165)
13 Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt, behålla fältet.
Через це візьміть повну Божу збро́ю, щоб могли ви дати о́пір дня злого, і, все виконавши, витримати.
14 Stån därför omgjordade kring edra länder med sanningen, och »varen iklädda rättfärdighetens pansar»,
Отже, стійте, підперезавши сте́гна свої правдою, і зодягнувшись у броню́ праведности,
15 och haven såsom skor på edra fötter den beredvillighet som fridens evangelium giver.
і взувши ноги в готовість Єва́нгелії миру.
16 Och tagen alltid trons sköld, varmed I skolen kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar.
А найбільш над усе візьміть щита́ віри, яким зможете погасити всі огне́нні стрі́ли лукавого.
17 Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord.
Візьміть і шоло́ма спасіння, і меча духовного, який є Слово Боже.
18 Gören detta under ständig åkallan och bön, så att I alltjämt bedjen i Anden och fördenskull vaken, under ständig uthållighet och ständig bön för alla de heliga.
Усякою молитвою й благанням кожного ча́су моліться у Дусі, а для того пильнуйте з повною витрива́лістю та молитвою за всіх святих,
19 Bedjen ock för mig, att min mun må upplåtas, och att det jag skall tala må bliva mig givet, så att jag frimodigt kungör evangelii hemlighet,
і за мене, щоб да́не було́ мені слово відкрити уста́ свої, і зо сміливістю провіщати таємницю Єва́нгелії,
20 för vars skull jag är ett sändebud i kedjor; ja, bedjen att jag må frimodigt tala därom med de rätta orden.
для якої посо́л я в кайда́нах, щоб сміли́во про неї звіщати, як належить мені.
21 Men för att ock I skolen få veta något om mig, huru det går mig, kommer Tykikus, min älskade broder och trogne tjänare i Herren, att underrätta eder om allt.
А щоб знали і ви щось про мене, та що́ я роблю́, то все вам розпові́сть Тихи́к, улю́блений брат і в Господі вірний служи́тель,
22 Honom sänder jag till eder, just för att I skolen få veta huru det är med oss, och för att han skall hugna edra hjärtan.
якого послав я до вас на це са́ме, щоб довідалися ви про нас, і щоб ваші серця він поті́шив.
23 Frid vare med bröderna och kärlek tillika med tro, från Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus.
Мир брата́м і любов із вірою від Бога Отця й Господа Ісуса Христа!
24 Nåd vare med alla som älska vår Herre Jesus Kristus -- nåd i oförgängligt liv.
Благода́ть зо всіма́, що незмінно люблять Господа нашого Ісуса Христа! Амі́нь.
