Predikaren 7

1 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?

Une bonne réputation vaut mieux que le bon parfum, et le jour de la mort que le jour de la naissance.

2 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

Mieux vaut aller dans une maison de deuil que d’aller dans une maison de festin; car c’est là la fin de tout homme, et celui qui vit prend la chose à cœur.

3 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

Mieux vaut le chagrin que le rire; car avec un visage triste le cœur peut être content.

4 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

Le cœur des sages est dans la maison de deuil, et le cœur des insensés dans la maison de joie.

5 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

Mieux vaut entendre la réprimande du sage que d’entendre le chant des insensés.

6 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

Car comme le bruit des épines sous la chaudière, ainsi est le rire des insensés. C’est encore là une vanité.

7 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

L’oppression rend insensé le sage, et les présents corrompent le cœur.

8 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

Mieux vaut la fin d’une chose que son commencement; mieux vaut un esprit patient qu’un esprit hautain.

9 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

Ne te hâte pas en ton esprit de t’irriter, car l’irritation repose dans le sein des insensés.

10 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

Ne dis pas: D’où vient que les jours passés étaient meilleurs que ceux-ci? Car ce n’est point par sagesse que tu demandes cela.

11 Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

La sagesse vaut autant qu’un héritage, et même plus pour ceux qui voient le soleil.

12 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

Car à l’ombre de la sagesse on est abrité comme à l’ombre de l’argent; mais un avantage de la science, c’est que la sagesse fait vivre ceux qui la possèdent.

13 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

Regarde l’œuvre de Dieu: qui pourra redresser ce qu’il a courbé?

14 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

Au jour du bonheur, sois heureux, et au jour du malheur, réfléchis: Dieu a fait l’un comme l’autre, afin que l’homme ne découvre en rien ce qui sera après lui.

15 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

J’ai vu tout cela pendant les jours de ma vanité. Il y a tel juste qui périt dans sa justice, et il y a tel méchant qui prolonge son existence dans sa méchanceté.

16 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

Ne sois pas juste à l’excès, et ne te montre pas trop sage: pourquoi te détruirais-tu?

17 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

Ne sois pas méchant à l’excès, et ne sois pas insensé: pourquoi mourrais-tu avant ton temps?

18 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

Il est bon que tu retiennes ceci, et que tu ne négliges point cela; car celui qui craint Dieu échappe à toutes ces choses.

19 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

La sagesse rend le sage plus fort que dix chefs qui sont dans une ville.

20 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

Non, il n’y a sur la terre point d’homme juste qui fasse le bien et qui ne pèche jamais.

21 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

Ne fais donc pas attention à toutes les paroles qu’on dit, de peur que tu n’entendes ton serviteur te maudire;

22 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

car ton cœur a senti bien des fois que tu as toi-même maudit les autres.

23 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

J’ai éprouvé tout cela par la sagesse. J’ai dit: Je serai sage. Et la sagesse est restée loin de moi.

24 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

Ce qui est loin, ce qui est profond, profond, qui peut l’atteindre?

25 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

Je me suis appliqué dans mon cœur à connaître, à sonder, et à chercher la sagesse et la raison des choses, et à connaître la folie de la méchanceté et la stupidité de la sottise.

26 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

Et j’ai trouvé plus amère que la mort la femme dont le cœur est un piège et un filet, et dont les mains sont des liens; celui qui est agréable à Dieu lui échappe, mais le pécheur est pris par elle.

27 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

Voici ce que j’ai trouvé, dit l’Ecclésiaste, en examinant les choses une à une pour en saisir la raison;

28 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

voici ce que mon âme cherche encore, et que je n’ai point trouvé. J’ai trouvé un homme entre mille; mais je n’ai pas trouvé une femme entre elles toutes.

29 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.

Seulement, voici ce que j’ai trouvé, c’est que Dieu a fait les hommes droits; mais ils ont cherché beaucoup de détours.