Predikaren 7
1 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
A good name [is] better than precious ointment; and the day of death than the day of one’s birth.
2 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
[It is] better to go to the house of mourning, than to go to the house of feasting: for that [is] the end of all men; and the living will lay [it] to his heart.
3 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
Sorrow [is] better than laughter: for by the sadness of the countenance the heart is made better.
4 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
The heart of the wise [is] in the house of mourning; but the heart of fools [is] in the house of mirth.
5 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
[It is] better to hear the rebuke of the wise, than for a man to hear the song of fools.
6 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
For as the crackling of thorns under a pot, so [is] the laughter of the fool: this also [is] vanity.
7 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
Surely oppression maketh a wise man mad; and a gift destroyeth the heart.
8 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
Better [is] the end of a thing than the beginning thereof: [and] the patient in spirit [is] better than the proud in spirit.
9 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
Be not hasty in thy spirit to be angry: for anger resteth in the bosom of fools.
10 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
Say not thou, What is [the cause] that the former days were better than these? for thou dost not enquire wisely concerning this.
11 Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
Wisdom [is] good with an inheritance: and [by it there is] profit to them that see the sun.
12 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
For wisdom [is] a defence, [and] money [is] a defence: but the excellency of knowledge [is, that] wisdom giveth life to them that have it.
13 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
Consider the work of God: for who can make [that] straight, which he hath made crooked?
14 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
In the day of prosperity be joyful, but in the day of adversity consider: God also hath set the one over against the other, to the end that man should find nothing after him.
15 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
All [things] have I seen in the days of my vanity: there is a just [man] that perisheth in his righteousness, and there is a wicked [man] that prolongeth [his life] in his wickedness.
16 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
Be not righteous over much; neither make thyself over wise: why shouldest thou destroy thyself?
17 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
Be not over much wicked, neither be thou foolish: why shouldest thou die before thy time?
18 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
[It is] good that thou shouldest take hold of this; yea, also from this withdraw not thine hand: for he that feareth God shall come forth of them all.
19 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
Wisdom strengtheneth the wise more than ten mighty [men] which are in the city.
20 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
For [there is] not a just man upon earth, that doeth good, and sinneth not.
21 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
Also take no heed unto all words that are spoken; lest thou hear thy servant curse thee:
22 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
For oftentimes also thine own heart knoweth that thou thyself likewise hast cursed others.
23 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
All this have I proved by wisdom: I said, I will be wise; but it [was] far from me.
24 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.
That which is far off, and exceeding deep, who can find it out?
25 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
I applied mine heart to know, and to search, and to seek out wisdom, and the reason [of things], and to know the wickedness of folly, even of foolishness [and] madness:
26 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
And I find more bitter than death the woman, whose heart [is] snares and nets, [and] her hands [as] bands: whoso pleaseth God shall escape from her; but the sinner shall be taken by her.
27 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
Behold, this have I found, saith the preacher, [counting] one by one, to find out the account:
28 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
Which yet my soul seeketh, but I find not: one man among a thousand have I found; but a woman among all those have I not found.
29 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.
Lo, this only have I found, that God hath made man upright; but they have sought out many inventions.
