Predikaren 7

1 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?

Bolji je dobar glas nego skupocjeno ulje, i smrtni dan nego dan rođenja.

2 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

Bolje je ići u kuću gdje je žalost nego u kuću gdje je gozba, jer ondje je kraj svakoga čovjeka, i tko je živ, nek' primi k srcu!

3 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

Bolji je jad nego smijeh, jer pod žalosnim licem srce je radosno.

4 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

Srce je mudrih ljudi u kući žalosti, a srce bezumnih u kući veselja.

5 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

Bolje je poslušati ukor mudra čovjeka negoli slušati hvalospjev luđaka.

6 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

Jer kao prasak trnja ispod kotla, takav je smijeh luđaka, i to je ispraznost.

7 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

Jer smijeh od mudraca čini luđaka i veselje kvari srce.

8 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

Bolji je svršetak stvari nego njezin početak i bolja je strpljivost od oholosti.

9 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

Ne nagli u srdžbu, jer srdžba počiva u srcu luđaka.

10 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

Ne pitaj zašto su negdašnja vremena bila bolja od ovih, jer to nije mudro pitanje.

11 Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

Mudrost je dragocjena baština i probitak onima na koje sunce sja.

12 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

Jer kao što je novac zaštita, tako je i mudrost; a prednost je mudrosti u tome što izbavlja onoga tko je ima.

13 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

Pogledaj djela Božja; tko može ispraviti što je on iskrivio?

14 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

U sretan dan uživaj sreću, a u zao dan razmišljaj: Bog je stvorio jedno kao i drugo - da čovjek ne otkrije ništa od svoje budućnosti.

15 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

Svašta vidjeh u svojemu ništavnom životu: pravednik propada unatoč svojoj pravednosti, a bezbožnik i dalje živi unatoč svojoj bezbožnosti.

16 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

Ne budi prepravedan i ne budi premudar; zašto da se uništavaš?

17 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

Ne budi preopak i ne budi lud; zašto bi umro prije vremena?

18 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

Dobro je da držiš jedno, ali ni drugo ne puštaj iz ruke, jer tko se boji Boga, izbavlja se od svega.

19 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

Mudrost mudraca veću moć daje gradu nego deset mogućnika.

20 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

Na zemlji nema pravednika koji, čineći dobro, ne bi nikad sagriješio.

21 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

I još jedno: nemoj se obazirati na govorkanje; čut ćeš možda da te sluga tvoj proklinjao;

22 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

a zna tvoje srce kako si i ti često druge proklinjao.

23 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

Sve sam to mudrošću iskušao. Mislio sam da sam mudar, ali mi je mudrost bila nedokučiva.

24 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

Ono što jest, daleko je i duboko, tako duboko - tko da i pronađe?

25 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

I još jednom pokušah istražiti i shvatiti mudrost i smisao, da spoznam opačinu kao ludost, a ludost kao bezumlje.

26 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

Otkrih da ima nešto gorče od smrti - žena, ona je zamka, srce joj je mreža, a ruke okovi; tko je Bogu drag, izmiče joj, a grešnik je njezin sužanj.

27 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

Eto, to sam sve u svemu otkrio, veli Propovjednik.

28 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

I još sam tražio, ali bez uspjeha. Nađoh čovjeka - jednog od tisuću, a žene ne nađoh među svima nijedne.

29 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.

Otkrih ovo: Bog stvori čovjeka jednostavnim, a on snuje nebrojene spletke.