Predikaren 3
1 Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund.
Nitiere kinde mar gimoro amora, kod thuolo mitimoe tich moro ka moro e bwo polo:
2 Födas har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid.
kinde mar nywol kod kinde mar tho, kinde mar pitho kod kinde mar putho,
3 Dräpa har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin tid.
kinde mar nek kod kinde mar chang, kinde mar muko kod kinde mar gero,
4 Gråta har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.
kinde mar kuyo kod kinde mar mor, kinde mar ywak kod kinde mar miel,
5 Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid. Taga i famn har sin tid, och avhålla sig från famntag har sin tid.
kinde mar keyo kite kod kinde mar chokogi, kinde mar kwakruok kod kinde mar weyo kwakruok,
6 Söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid. Förvara har sin tid, och kasta bort har sin tid.
kinde mar dwaro gimoro kod kinde ma gimoro lalie, kinde mar kano gimoro kod kinde mar wito gimoro,
7 Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid. Tiga har sin tid, och tala har sin tid.
kinde mar yiecho gimoro kod kinde mar twangʼo, kinde mar lingʼ kod kinde mar wuoyo,
8 Älska har sin tid, och hata har sin tid. Krig har sin tid, och fred har sin tid.
kinde mar hera kod kinde mar sin, kinde mar lweny kod kinde mar kwe.
9 Vad förmån av sin möda har då den som arbetar?
En ohala mane ma jatich yudo kuom tich matek?
10 Jag såg vilket besvär Gud har givit människors barn till att plåga sig med.
Aseneno tingʼ mapek ma Nyasaye oseketo kuom ji.
11 Allt har han gjort skönt för sin tid, ja, han har ock lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de icke förmå att till fullo, ifrån begynnelsen intill änden, fatta det verk som Gud har gjort.
Oseketo gik moko duto obedo maber e kindegi. Oseketo ngima mochwere e chuny ji; kata kamano ok ginyal paro matut gima Nyasaye osetimono aa chakruok nyaka giko.
12 Jag insåg att intet är bättre för dem, än att de äro glada och göra sig goda dagar, så länge de leva.
Angʼeyo ni onge gino maber ne ji moloyo bedo mamor kendo mondo gitim maber kapod gingima.
13 Men om någon kan äta och dricka och njuta vad gott är under all sin möda, så är också detta en Guds gåva.
Wan duto wanyalo chiemo kendo metho, kendo wabed mamor e tijewa. Ma en mich moa kuom Nyasaye.
14 Jag insåg att allt vad Gud gör skall förbliva evinnerligen; man kan icke lägga något därtill, ej heller taga något därifrån. Och Gud har så gjort, för att man skall frukta honom.
Angʼeyo ni gimoro amora ma Nyasaye timo osiko manyaka chiengʼ, onge gima inyalo mede kata inyalo gol kuome. Nyasaye timo kamano mondo omi ji oluore.
15 Vad som är, det var redan förut, och vad som kommer att ske, det skedde ock redan förut; Gud söker blott fram det förgångna.
Mantiere sani nosebedo, kendo mano mabiro bedo nosebedo chon; kendo Nyasaye biro kelo gik machon e kar ngʼado bura.
16 Ytterligare såg jag under solen att på domarsätet rådde orättfärdighet, och på rättfärdighetens säte orättfärdighet.
Kendo ne aneno gimachielo e bwo wangʼ chiengʼ: Kama adiera gi ngʼado bura makare onego bedie, to richo ema bedoe.
17 Då sade jag i mitt hjärta: Både den rättfärdige och den orättfärdige skall Gud döma; ty vart företag och allt vad man gör har sin tid hos honom.
Ne aparo e chunya niya, “Nyasaye biro ngʼado bura ni jo-ratiro kaachiel gi joma richo, nikech gimoro ka gimoro ni kod sane.”
18 Jag sade i mitt hjärta: För människornas skull sker detta, på det att Gud må pröva dem, och på det att de själva må inse att de äro såsom fänad.
Bende ne achako aparo niya, “Nyasaye temo dhano mondo gine ni gichalo gi le.
19 Ty det går människors barn såsom det går fänaden, dem alla går det lika. Såsom fänaden dör, så dö ock de; enahanda ande hava de ock alla. Ja, människorna hava intet framför fänaden, ty allt är fåfänglighet.
Giko mar dhano gi le en ni gimoro achiel ochomogi duto machalre. Kaka achiel tho e kaka machielo bende. Giduto giyweyo machalre; dhano ok winj maber maloyo le. Gik moko duto onge tiendgi.
20 Alla går de till samma mål; alla have de kommit av stoft, och alla skola de åter varda stoft.
Giduto gidhi kamoro achiel; giduto gia e lowo, kendo giduto gidok e lowo.
21 Vem kan veta om människornas ande att den stiger uppåt, och om fänadens ande att den far ned under jorden?
En ngʼa mongʼeyo ka chuny dhano dum dhi malo to chuny le ridore dhi e lowo?”
22 Och jag såg att intet är bättre för människan, än att hon är glad under sitt arbete; ty detta är den del hon får. Ty vem kan föra henne tillbaka, så att hon får se och hava glädje av vad som skall ske efter henne?
Omiyo ne aneno ni onge gima ber ni dhano moloyo tichne, nikech mano e pokne. Kare en ngʼa manyalo keche mondo one gima biro timorene bangʼe kosetho?
