Predikaren 10
1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Giftige fluer får salvelagerens salve til å lukte ille og gjære; endog et lite grand dårskap ødelegger en mann som utmerker sig ved visdom eller ære.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
Den vises hu er vendt til høire, men dårens hu til venstre.
3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
Og hvor som helst dåren ferdes, fattes det ham forstand, og han lar alle merke at han er en dåre.
4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
Reiser herskerens vrede sig mot dig, så forlat ikke din post! For saktmodighet holder store synder nede.
5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
Der er et onde som jeg har sett under solen - et misgrep som utgår fra makthaveren:
6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
Dårskapen sitter i høie stillinger, mens fornemme folk må sitte lavt.
7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
Jeg har sett tjenere ride på hester og fyrster gå til fots som tjenere.
8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
Den som graver en grav, kan falle i den, og den som river et gjerde, kan bli bitt av en orm.
9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
Den som bryter sten, kan få en skade av det; den som hugger ved, kan komme i fare ved det.
10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
Når øksen er sløv, og han ikke har slipt eggen, så må han bruke dess større kraft; men visdom har den fordel at den gjør alt på rette måte.
11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Når ormen biter uten besvergelse, har tungens eier ingen nytte av den.
12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
Ord fra den vises munn er liflige, men dårens leber ødelegger ham selv.
13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
De første ord av hans munn er dårskap, og enden på hans tale er farlig galskap.
14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Dåren taler mange ord, enda mennesket ikke vet hvad som skal hende, og hvem sier ham hvad som skal hende efter hans tid?
15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
Dårens strev tretter ham, han som ikke engang vet veien til byen.
16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Ve dig, du land som har et barn til konge, og hvis fyrster holder måltid om morgenen!
17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
Lykkelige land som har en konge av edel ætt, og hvis fyrster holder måltid i sømmelig tid, som menn og ikke som drankere!
18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
Når latheten råder, synker bjelkene sammen, og lar en hendene henge, så drypper det inn i huset.
19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
For å more sig holder de gjestebud, og vinen legger glede over livet; alt sammen fås for penger.
20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
Ikke engang i dine tanker må du banne kongen, og ikke engang i ditt sengkammer må du banne den rike; for himmelens fugler bærer lyden avsted, og de vingede skapninger melder dine ord.
