Predikaren 10
1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Uginula muha usmrdi mirisno ulje, a i malo ludosti jače je od mudrosti i časti.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
Mudrac kroči pravim putem, a luđak krivim.
3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
Dovoljno je da luđak pođe putem: kako razbora nema, svakomu pokazuje da je lud.
4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
Ako se na te digne vladaočev gnjev, ne ostavljaj svoga mjesta, jer blagost sprečava velike grijehe.
5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
Ima zlo što ga vidjeh pod suncem kao prestupak koji dolazi od vladaoca:
6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
ludost se podiže na najviša mjesta, a veliki zauzimaju niske položaje.
7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
Vidjeh sluge na konjima, a knezove gdje idu pješice kao sluge.
8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
Tko jamu kopa, u nju pada; i tko ruši zid, ujeda ga zmija.
9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
Tko lomi kamenje, ono ga ranjava; tko cijepa drva, može nastradati.
10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
Kad zatupi željezo i oštrica mu nije nabrušena, tada treba više snage; a nagrada mudrosti je uspjeh.
11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Ako zmija ujede prije čaranja, ništa onda opčaratelj ne koristi.
12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
Pune su miline riječi iz usta mudraca, a bezumnika upropašćuju njegove usne.
13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
On počinje svoje besjede ludošću i svršava ih potpunim bezumljem.
14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Luđak previše govori: čovjek ne poznaje budućnost, i tko mu može kazati što će poslije njega biti?
15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
Luđake mori njihov trud; tko ne zna puta, ne može u grad.
16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Jao tebi, zemljo, kad ti je kralj premlad i knezovi se već ujutro goste.
17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
Blago tebi, zemljo, kad ti je kralj plemenit i knezovi ti u svoje vrijeme blaguju da se okrijepe, a ne da se opiju.
18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
S lijenosti se ugiblju grede, zbog nebrige prokišnjava kuća.
19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
Ali su gozbe radi zabave i vino uveseljava život, a novci pribavljaju sve.
20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
Ni u svojoj misli ne kuni kralja, ni u svojoj ložnici ne kuni bogataša, jer će ptice odnijeti glas i kleveta lako okrilati.
