5 Mosebok 7
1 När HERREN, din Gud låter dig komma in i det land di du nu går, för att taga i besittning, och när han för dig förjagar stora folk -- hetiterna, girgaséerna, amoréerna, kananéerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna, sju folk, större och mäktigare än du --
Mousese da eno amane sia: i, “Dilia Hina Gode da dili soge amo dilia da gesowale fimu amoga oule misini, fi bagohame amo ganodini esalebe, E da gadili sefasimu. Dilia da gusuba: i ahoasea, E da fi fesuale gala amo huluane ilia idi amola ilia gasa da dilia baligisa, amo E da gadili sefasimu. Amo fi da Hidaide, Gegasaide, A:moulaide, Ga: ina: naide, Belesaide, Haifaide amola Yebiusaide.
2 när HERREN, din Gud, giver dessa i ditt våld och du slår dem, då skall du giva dem till spillo; du skall icke sluta förbund med dem eller visa dem nåd.
Dilia Hina Gode da amo dunu fi dilima iasea, dilia amo huluane medole legema. Ilima gousa: su mae hamoma amola ilima mae asigima.
3 Du skall icke befrynda dig med dem; dina döttrar skall du icke giva åt deras söner, och deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner.
Ilima uda lasu mae hamoma amola dilia mano da ilima uda lasu hou hamedafa hamoma: mu.
4 Ty de skola då förleda dina söner att vika av ifrån mig och tjäna andra gudar, och HERRENS vrede skall då upptändas mot eder och han skall med hast förgöra dig.
Bai agoai hamosea, ilia da dilia mano Hina Godema fadegasea, eno ogogosu ‘gode’ liligi amoma nodone sia: ne gadomusa: oule masunu. Amasea, Hina Gode da dilima ougimu amola dili hedolo gugunufinisimu.
5 Utan så skolen I göra med dem I skolen bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och hugga ned deras Aseror och bränna upp deras beläten i eld.
Amaiba: le, ilia oloda huluane muguluma. Ilia sema mogomogoi gele amoma sia: ne gadosu liligi goudanesima. Ilia ogogosu uda ‘gode’ A: sela ea olei liligi amo abima amola ilia loboga hamoi ogogosu ‘gode’ liligi laluga ulagisima.
6 Ty du är ett folk som är helgat åt HERREN, din Gud; dig har HERREN, din Gud, utvalt till att vara hans egendomsfolk, framför alla andra folk på jorden.
Bai dilia da dilia Hina Gode Ea Fidafa. E da osobo bagade fifi asi gala huluane ba: lalu, dilisu Ea fidafa hamoma: ne ilegei dagoi.
7 Icke därför att I voren större än alla andra folk var det som HERREN fäste sig vid eder och utvalde eder, ty I ären ju mindre än alla andra folk;
E da dilia idi da osobo bagade fi huluane eno ilia idi baligiba: le, dili Ea fi hamoma: ne hame ilegei. Bai dilia da osobo bagade fifi asi gala amo ganodini fonobahadidafa fi ba: i. Eno fi huluane ilia idi da dilia idi baligi.
8 utan därför att HERREN älskade eder och ville hålla den ed som han hade svurit fäder, därför förde HERREN eder ut med stark hand och förlossade dig ur träldomshuset, ur Faraos, den egyptiske konungens, hand.
Be Hina Gode da dilima asigi amola E da Ea musa: sia: i amo dilia aowalali ilima ilegele sia: i amo hamomusa: hanai galu. Amaiba: le, E da dilia musa: Idibidi hina bagade ea se iasu diasu udigili hawa: hamonanu, dili halegale masa: ne, amo logo doasi dagoi.
9 Så skall du nu veta att HERREN, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led, när man älskar honom och håller hans bud,
Dilia Hina Gode Hisu da Godedafa amola E da Ea fi yolesimu hame dawa: Amo mae gogolema. E da Ea gousa: su noga: le ouligimu amola E mae yolesili asigi hou amo E da Ema asigi dunu amola nabasu dunu egaga fifi misunu idi amo1000 asili ilima olelemu.
10 men som utan förskoning vedergäller och förgör dem som hata honom. Han dröjer icke, när det gäller dem som hata honom; utan förskoning vedergäller han dem.
Be E da hedolowane Ema higa: i dunuma se nabasu imunu.
11 Så håll nu de bud och stadgar och rätter som jag i dag giver dig, och gör efter dem.
Amaiba: le, dilia na olelei liligi huluane nabawane hamoma. Dilia sema huluane na da wali eso dilima olelei, amoma fa: no bobogema.
12 Om I nu hören dessa rätter och hållen dem och gören efter dem, så skall HERREN, din Gud, till lön därför låta sitt förbund och sin nåd bestå, vad han med ed lovade dina fäder.
Dilia da mae yolesili amo hamoma: ne sia: i nabawane hamosea, dilia Hina Gode amola da Ea gousa: su dilima i amo noga: le ouligimu. Amola E da dilia aowalali ilima dafawane ilegele sia: i defele, E da Ea asigidafa hou mae yolesili dilima olelemu.
13 Han skall då älska dig och välsigna sitt livs frukt och din marks frukt, din säd, ditt vin och din olja, dina fäkreaturs avföda och din småboskaps avel, i det land som han med ed har lovat dina fäder att giva dig.
E da dilima asigimu amola hahawane dogolegelewane imunu. Dilia idi da heda: mu amola dilia mano bagohame lalelegemu. E da dilia ifabi amoma hahawane dogolegele hamomu. Amasea dilia da gagoma, waini amola olife susuligi bagade ba: mu. E da dili hahawane fidili, bulamagau amola sibi bagohame dilima imunu. E da dilima amo hahawane dogolegele hou hamomu. E da amo hou soge amo E da dilia aowalali ilima imunu ilegele sia: i, amo ganodini hamomu.
14 Välsignad skall du bliva framför alla andra folk; bland dina män och kvinnor skall ingen vara ofruktsam, ej heller bland din boskap.
Ea hahawane fidisu hou dilima da amo hou eno fifi asi gala hamosu bagadewane baligimu. Dilia amola dilia ohe fi da aligime hamedafa ba: mu.
15 Och HERREN skall avvända från dig all krankhet; ingen av Egyptens alla svåra sjukdomar, som du väl känner, skall han lägga på dig; han skall i stället låta dem komma över alla dem som hata dig.
Dilia da mae oloma: ne, Hina Gode da dili gaga: mu. Dilia olo bagade Idibidi soge ganodini madelai amo da dilima hame madelamu. Be E da dilima ha lai dunu ilima amo olo madelama: ne imunu.
16 Och alla de folk som HERREN, din Gud, giver i din hand skall du utrota; du skall icke visa dem någon skonsamhet. Du skall icke heller tjäna deras gudar, ty detta kunde bliva en snara för dig.
Gode da dunu fi mogili dilia gasaga ilima hasalasima: ne, dilima imunu. Amo dunu fi ilima mae asigili wadela: ma. Dilia da bogosa: besa: le, ilia ogogosu ‘gode’ma mae nodone sia: ne gadoma.
17 Om du ock säger vid dig själv: »Dessa folk äro större än jag; huru skall jag kunna fördriva dem?»,
Amo dunu fi ilia idi da dilia idi amo baligiba: le, dilia da ili sefasimu da hamedei mae dawa: ma.
18 så må du dock icke frukta för dem; du skall tänka på vad HERREN, din Gud gjorde med Farao och med all egyptierna,
Ilima mae beda: ma! Hina Gode da Idibidi Hina amola ea dunu fi ilima gasa bagade hou hamoi. Amo mae gogolema.
19 på de stora hemsökelser som du med egna ögon såg, och på de tecken och under och på den starka hand och uträckta arm varmed HERREN, din Gud, förde dig ut. På samma sätt skall HERREN, din Gud, nu göra med alla de folk som du fruktar för.
Se nabasu bagade da ilima doaga: i. Amo dilia da siga ba: i dagoiba: le mae gogolema. Hina Gode da dilia se iasu diasu logo doasima: ne, gasa bagadedafa hawa: hamosu amo amola mae gogolema. E da Idibidi dunu fi gugunufinisi dagoi. Amo defele E da dunu fi amo dilia da wali ilima beda: i, E da amo dunu gugunufinisimu.
20 Därtill skall HERREN, din Gud, sända getingar över dem, till dess att de som äro kvar och hålla sig gömda för dig hava blivit utrotade.
Ea hamobeba: le, ilia da beda: iba: le, ededenale hobeamu. Ilia da hobeale, wamoaligimusa: dawa: mu, be E da amo huluane gugunufinisimu.
21 Du må icke förskräckas för dem, ty HERREN, din Gud, är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud.
Amaiba: le, amo dunu fi ilima mae beda: ma. Hina Gode da dili fidimusa: esala. E da Gode bagadedafa amola dunu huluane da Ema beda: mu da defea.
22 Och HERREN, din Gud, skall förjaga dessa hedningar för dig, men blott småningom. Du skall icke med hast få förgöra dem, på det att vilddjuren icke må föröka sig till din skada.
Dilia da gusuba: i ahoasea, E da amo dunu fi huluane afae afae gadili sefasimu. Dilia da eso afae amo ganodini amo dunu fi gugunufinisimu hamedei ba: mu. Amai galea gasonasu ohe fi ilia idi da heda: le, dili gugunufinisimu.
23 HERREN, din Gud, skall giva dem i ditt våld och sända stor förvirring bland dem, till dess att de förgöras.
Be Hina Gode da dilima ha lai amo dili gugunufinisima: ne dilima imunu. Ilia da bagadewane ededenale beda: lalu, gugunufinisi dagoi ba: mu.
24 Och han skall giva deras konungar i din hand, och du skall utrota till och med deras namn, så att de icke mer finnas under himmelen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess du har förgjort dem.
E da ilia hina bagade dunu dilia gasaga ilima hamoma: ne dilima imunu. Dilia da amo medole legemu amola ilia dio gogolei dagoi ba: mu.
25 Deras gudabeläten skola I bränna upp i eld. Du skall icke hava begärelse till det silver och det guld som finnes på dem, och icke taga något av detta för din räkning, på det att du icke må snärjas därav; ty en styggelse är det för HERREN, din Gud.
Dilia da ilia loboga hamoi ‘gode’ liligi huluane laluga ulagisima. Silifa, gouli amola amo liligi ganodini diala mae hanaiwane ba: ma amola mae lama. Amane hamosea, amo da dilima bogosu liligi agoaiwane gala. Bai Hina Gode da loboga hamoi ogogosu ‘gode’ liligi ilima sia: ne gadosu hou bagadewane higasa.
26 Och du skall icke låta någon styggelse komma in i ditt hus, på det att du icke också själv må bliva given till spillo. Du skall räkna det såsom en skändlighet och en styggelse, ty det är givet till spillo.
Dilia amo loboga hamoi ‘gode’ liligi amo dilia diasu ganodini mae gaguli misa. Agoane hamosea, Gode Ea gagabusu da dilima aligima: ne madelamu. Hina Gode da amo liligima Ea gagabusu aligima: ne ilegei dagoi. Amaiba: le, dilia amola amo liligi higamu da defea.
