5 Mosebok 5

1 Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och rätter som jag i dag framställer för eder, och lären eder dem och hållen dem och gören efter dem.

Mosese'a mika Israeli vahera kehutru huno amanage huno zamasami'ne, Israeli vahe'mota ama kasegene trakenema tamasamisuana rempi huta antahini nehuta avariri so'e hiho.

2 HERREN, vår Gud, slöt ett förbund med oss på Horeb.

Ra Anumzana tagri Anumzamo'a Sainai agonafi tagri'enena huhagerafi huvempa kea hu'ne.

3 Icke med våra fäder slöt HERREN detta förbund, utan med oss själva som stå här i dag, oss alla som nu leva.

Ana huhagerafi huvempa kema Ra Anumzamo'ma hu'neana tafahe'inena osu'neanki, tagra menima mani'nona vahe'motane hu'ne.

4 Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder på berget ur elden.

Ana agonare Ra Anumzamo'a teve anefapinti Agra'a kea tamasmi'ne.

5 Jag stod då mellan HERREN och eder, för att förkunna eder vad HERREN talade, ty I fruktaden för elden och stegen icke upp på berget. Han sade:

Hianagi tamagra ana tevenefakura koro nehuta, agonarega mareori'naze. E'ina' hazage'na ana zupa nagra Ra Anumzamofone tamagri'ene amu'nompi mani'nena Ra Anumzamo'ma hia nenekea eri'na tamasami'noe. Hagi Agra amanage hu'ne,

6 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Nagra Ra Anumzana tamagri Anumzane, Isipi mopafima kina huta mani'neta kazokazo eri'zama e'nerizage'na tamavare atiramina e'noa Anumzane.

7 Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

Mago'a anumzantamintera monora huonteta Nagrike monora hunanteho.

8 Du skall icke göra dig något beläte, som är en bild vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är i vattnet under jorden.

Hagi tamagra monafima me'nenia zamofo amema'o, mopafi me'nenia zamofo amema'o, timofo agu'afima me'nenia zamofo amema'o mago'zamofo amema'arera kaza osu havi anumzana tro huonteho.

9 Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, sin Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,

Hagi ana kaza osu havi anumzantamintera monora huntege, tamarena rentegera huozmanteho. Na'ankure Nagra Ra Anumzana tamagri Anumzamo'na kanivere Anumzankina, afahe'mo'ma hu'nenia kumitera mofavre'areti'ma vuno agigomofonte'ma vaniana kna zamigahue.

10 men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.

Hianagi iza'zo Nagri'ma zamavesi nenante'za kasegeni'ama nevariri'za vahera, navesi nezamantesuge'za kasezamantesage'za forehu anante anante hu'za 1,0000ni'a vanaza vahete enena navesi nezamante'na, knare huzmantegahue.

11 Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.

Nagra Ra Anumzana tamagri Anumaza mani'noanki Nagi'a amne zampina oheho. Na'ankure amnezampima nagima ahesimofona agegena otregosue.

12 Håll sabbatsdagen, så att du helgar den, såsom HERREN, din Gud, har bjudit dig.

Mani fruhu kna Sabatia, Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamasami'nea kante anteta kegava hinkeno ruotge huno meno.

13 Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;

Tamagra 6si'a zagegnafi miko eri'zantmia erigahaze.

14 men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller sin dotter, eller din tjänare eller din tjänarinna, eller din oxe eller din åsna eller någon av dina dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar; på det att din tjänare och din tjänarinna må hava ro såväl som du.

Hianagi 7ni zagegna Ra Anumzana tamagri Anumzamofo manigsa hu knagita, ana zagegnarera eri'zana e'origosaze. Kagrane, neka'ane, mofaka'ane, ve eri'za vaheka'ane, a' eri'za vaheka'ane, bulimakao afuka'ane, donki afuka'ane, ruga'a afuzagaka'ane, rurega vahe'ma tamagrane enemaniza vahe'enena eri'zana e'oriho. Hagi kazokazo eri'za vahetamia zamatrenke'za ana knarera eri'zana e'ori tamagrama hanazaza hu'za manigasa hiho.

15 Du skall komma ihåg att du själv har varit träl i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm; därför har HERREN, din Gud bjudit dig att hålla sabbatsdagen.

Hagi Isipima kazokazo eri'zama e'nerita mani'nazageno Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a hanavenentake azanuti'ma tamavreno'ma atiramino e'nea zankura tamagera okaniho. E'ina hu'negu Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a mani fruhu kna Sabatia kegava hiho hu'ne.

16 Hedra din fader och din moder, såsom HERREN, din Gud har bjudit dig, på det att du må länge leva och det må gå dig väl i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma hihoma hu'nea kante anteta tamarera tamafana kesaga huta antahinezamita, ke'zamia antahizamiho. E'ina'ma hanuta Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamisia moparera knare huta za'zate manita vugahaze.

17 Du skall icke dräpa.

Tamagra vahera ahe ofriho.

18 Du skall icke heller begå äktenskapsbrott.

Tamagra rumofo a'ene venenenena savri avu'vazana osiho.

19 Du skall icke heller stjäla.

Tamagra musufa oseho.

20 Du skall icke heller bära falsk vittnesbörd mot din nästa.

Hagi mago vahe'mo'ma keagare'ma oti'nenigeta tamagra havigea hutma huamara huonteho.

21 Du skall icke heller hava begärelse till din nästas hustru. Du skall icke heller hava lust till din nästas hus, ej heller till hans åker eller hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något som tillhör din nästa.

Tamagra ru vahe'mofo aro, noma'o, mopa'o, ve eri'za vahe'o, a' eri'za vahe'o, bulimakao afu'o, donki afu'o, maka nanazama'agura keramanunua osiho.

22 Dessa ord talade HERREN till hela eder församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, med hög röst, och han talade så intet mer. Och han skrev dem på två stentavlor, som han gav åt mig.

Hagi agonamofo agafima atru huta mani'nonkeno, Ra Anumzamo'a hanintiri hampomofo agu'a teve nefapi mani'neno ranke huno ama ana kasegea neramasamino, mago kea anantera hunonteno, tare kuta haverera kreteno nami'ne.

23 När I hörden rösten ur mörkret, medan berget brann i eld, trädden I fram till mig, alla I som voren huvudmän för edra stammar, så ock edra äldste.

Hagi ana agonamofona hanintiri hampomo regaginte'negeno hagana hagana huno teve nerefinti ana kema hia kea nentahizageno kva vahe'tmimo'za nagrite erava'o hu'za,

24 Och I saden: »Se, HERREN, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi hava hört hans röst ur elden. I dag hava vi sett att Gud kan tala med en människa och dock låta henne bliva vid liv.

amanage hu'naze, Antahio, Ra Anumzana tagri Anumzamo'a agra'a hankave'ane avasase'anena taveri nehuno hagana hagana huno nerea tevefinti keaga huramigeta antahi'none. Hagi menina Anumzamo'a vahe'mota keaga huramianagi tagra ofri'none.

25 Varför skola vi då likväl dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi än vidare få höra HERRENS, vår Guds, röst, så måste vi dö.

Hianagi nagafare tagra frigahune? Hagi Ra Anumzana tagri Anumzamo'ma mago ane keagama huramisigeta tagra frigahune. Na'ankure e'i ana teve nefa'mo'a tagrira tefanane hugahie.

26 Ty vem finnes väl bland allt kött som kan, såsom vi hava gjort, höra den levande Gudens röst tala ur elden och dock bliva vid liv?

Hagi ina vahe'mo kasefa huno mani'nea Anumzamo'ma tevenefa'pinti'ma ageru'marigeta antahiteta ofrita mani'nonaza huno Anumzamofo agerura antahiteno mani'ne?

27 Träd du fram och hör allt vad HERREN, vår Gud, säger, och tala du till oss allt vad HERREN, vår Gud, talar till dig, så vilja vi höra det och göra därefter.»

Mosesega kagrake vugeno Ra Anumzana tagri Anumzamo'a nanekea kasaminkenka eme tasamio. Tagra kema haniankea antahita avaririgahune.

28 Och HERREN hörde edra ord, när I så taladen till mig; och HERREN sade till mig: »Jag har hört de ord som detta folk har talat till dig. De hava rätt i allt vad de hava talat.

Hagi tamagrama haza nanekea Ra Anumzamo'a antahiteno amanage huno nasami'ne. Mosesega vea'mo'zama kagri'ma kasamiza nanekea zamagra tamage hazage'na Nagra hago antahi'noe.

29 Ack att de hade sådana hjärtan, att de fruktade mig och hölle alla mina bud alltid! Det skulle ju då gå dem och deras barn väl evinnerligen.

Hagi Nagri'ma nave'nesiana, e'ina hu'za Nagrira koro hunenante'za maka kasegeni'a avaririhogu hu'noe. E'inama hanu'za zamagrane zamagripinti'ma fore hu'za vanaza vahe'mo'za maka zama hanafina knare hu'za mani vava hu'za vugahaze.

30 Gå nu och säg till dem: 'Vänden tillbaka till edra tält.'

Hagi menina ome zamasmige'za seli nozimirega vu'za e'za hiho.

31 Men du själv må stanna kvar här hos mig, så skall förkunna för dig alla de bud och stadgar och rätter som du skall lära dem, för att de må göra efter dem i det land som jag vill giva dem till besittning.»

Hianagi kagra amare otinege'na kasegeni'ane tra keni'anena kasami'neno. Hagi ama ana kasegene tra kenena rempi huzamige'za antahite'za mopama zami'nua mopama omerisantima hare'za umaninu'za ana tra keni'ane kasegenianena avaririgahaze.

32 Så hållen nu och gören vad HERREN, eder Gud, har bjudit eder. I skolen icke vika av vare sig till höger eller till vänster.

E'i ana hu'negu Israel vahe'mota Ra Anumzana tamagri Anumzamofo kasegene trakenena kegava huneta ufrege efregera osuta avariri so'e hiho.

33 På de vägar som HERREN, eder Gud, har bjudit eder gå skolen I alltid vandra, för att I mån bliva vid liv och det må gå eder väl, och för att I mån länge leva i det land som I skolen taga i besittning.

Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma hihoma huno huramantea kema avaririsuta, tamamisigeta omeri santimahareta manisaza mopafina knare huta zazate manigahaze.