5 Mosebok 4
1 Och nu, Israel, hör de stadgar och rätter som jag vill lära eder, för att I mån göra efter dem, på det att I mån leva och komma in i och taga i besittning det land som HERREN, edra fäders Gud, vill giva eder.
Israel aw oltlueh neh laitloeknah te hnatun laeh. Tete vai hamla nangmih kan cang puei. Te daengahnina hinguh tihna phauh vaengah khaw na parhoek kah Pathen BOEIPAloh nangmih taengah m'paek khohmuen tena pang uh eh.
2 I skolen icke lägga något till det som jag bjuder eder, och I skolen icke taga något därifrån; I skolen hålla HERRENS, eder Guds, bud, som jag giver eder.
Kailoh nangmih kang uen olka he thap khaw thap uh boeh, hlaek khaw hlaek uh boeh. Na BOEIPA Pathen kah olpaek, nangmih kang uen te ngaithuenuh.
3 I haven med egna ögon sett vad HERREN har gjort i fråga om Baal-Peor, huru HERREN, din Gud, utrotade ur ditt folk var man som följde efter Baal-Peor.
Baalpeor ah BOEIPAloh a saii te na mikloh a hmuhuh coeng. Baalpeor hnukahaka cet hlang boeih te na BOEIPA Pathenloh nangmih khui lamkaha mitmoeng sak coeng.
4 Men I som höllen eder till HERREN, eder Gud, I leven alla ännu i dag.
Tedae na BOEIPA Pathenaka ben nangmih tah tihnin due boeih na hinguh.
5 Se, jag har lärt eder stadgar och rätter såsom HERREN, min Gud, har bjudit mig, på det att I mån göra efter dem i det land dit I nu kommen, för att taga det i besittning.
So lah, nangmih te ka Pathen BOEIPAloh kai n'uen bangla oltlueh neh laitloeknah kan cang puei. Te te pang hamla pahoiaka kun nangmihloh tekah khohmuen khui ah vaiuh.
6 I skolen hålla dem och göra efter dem, ty det skall tillräknas eder såsom vishet och förstånd av andra folk. När de få höra alla dessa stadgar, skola säga: »I sanning, ett vist och förståndigt folk är detta stora folk.»
Pilnam kah mikhmuh ahna cueihnah nehna yakmingnah ham khaw he he ngaithuenuh lamtah vaiuh. Tekah oltlueh boeih tea yaakuh vaengah, 'Hekah Pilnam bueng ni aka cueih tihaka thuep pilnu la aka om he,’ a ti uh ni.
7 Ty vilket annat stort folk finnes, vars gudar äro det så nära som HERREN, vår Gud, är oss, så ofta vi åkalla honom?
Amah te mamih loh n'khueuh takuem ah mamih kah BOEIPA Pathen banglaaka hmaiben pathente mebang pilnu ham lae a om eh.
8 Och vilket annat stort folk finnes, som har stadgar och rätter så rättfärdiga som hela denna lag, vilken jag i dag förelägger eder?
Tihnin kah nangmih mikhmuh ah ka tloeng olkhueng boeih banglaaka dueng oltlueh neh laitloeknah he mebang pilnu ham bal lae?
9 Allenast tag dig till vara och akta dig väl, så att du icke förgäter vad dina ögon sågo, och icke låter vika ifrån ditt hjärta i all dina livsdagar, utan kungör det för dina barn och dina barnbarn:
Tedae namah te ngaithuenuh lamtah na hinglu khaw rhep ngaithuen. Na mikloh a hmuh hno te koeloe na hnilh ve, na hing tue khuiah na thinko lamloh nong ve. Te dongah na carhoek taeng neh na ca rhoek kah a carhoek taengah ming sak.
10 vad som skedde den dag då du stod inför HERREN, din Gud, vid Horeb, då HERREN sade till mig: »Församla folket till mig, för att jag må låta dem höra mina ord; må de så lära sig att frukta mig, så länge de leva på jorden, och de lära sina barn detsamma.»
Na BOEIPA Pathen mikhmuh ahna pai vaeng hninah BOEIPAloh Horeb ah, 'Pilnam te kamah taengah tingtun sak. Khohmuen kah mulhing rhoek loh a tue khuiah kai n'rhihuh ham kamah kah olka ka yaak sak vanbangla n'tukkil uh saeh lamtah a ca rhoekte tukkil uh saeh,’ a ti.
11 Och I trädden fram och blevo stående nedanför berget; och berget brann i eld ända upp till himmelen, och där var mörker, moln och töcken.
Tedaena pawkuh tih tlang yung kahna paiuh vaengah tlangte hmai la alhtih vaan lungui te cingmai neh yinnahloh a hmuep sak.
12 Och HERREN talade till eder ur elden orden hörden I, men I sågen ingen gestalt, I hörden allenast en röst.
Te vaengah nangmih te BOEIPAloh hmai khui lamkah m'voek. A olcal olte na yaak uh ngawn daea ol bueng mai ni, A mueiaka hmuh na om uh moenih.
13 Och han förkunnade eder sitt förbund, som han bjöd eder att hålla nämligen de tio orden; och han skrev dem på två stentavlor.
Te vaengah nangmih loh na vaiuh ham ol lungrha n'uen te amah kah paipi la nangmih taengaha doek tih lungto lungpael panit dongaha daek.
14 Och mig bjöd HERREN då att jag skulle lära eder stadgar och rätter, för att I skullen göra efter dem i det land dit I nu dragen, till att taga det i besittning.
Te dongah nangmih tukkil ham koi oltlueh neh nangmih loh na kun uh tih na panguh ham koi khohmuen ah na vaiuh ham laitloeknah khaw amah tekah khohnin ahni BOEIPAloh kai n'uen pueng.
15 Och eftersom I icke sågen någon gestalt den dag då HERREN talade till eder på Horeb ur elden, därför mån I nu noga hava akt på eder själva.
Horeb ah BOEIPAloh hmai khui lamkah nangmih m'voek hnin vaengaha muei boeihna hmuhuh pawt dongah na hinglu te matna ngaithuenuh.
16 så att I icke tagen eder till, vad fördärvligt är, genom att göra eder någon beläte, något slags avgudabild, något bild av man eller av kvinna.
Na pociuh vetih huta tongpa muei dongkah mueimae boeih,
17 eller någon bild av något fyrfotadjur eller av någon bevingad fågel som flyger under himmelen,
Diklai dongkah rhamsa boeihkaha muei, vaan aha phae neh aka ding vaa boeihkaha muei khaw,
18 eller av något kräldjur på marken eller av någon fisk i vattnet under jorden.
diklai dongahaka colh boeihkaha muei, diklai hmui ah tui khuikah nga boeih kah muei khaw, nangmih ham mueithuk muei la na saiiuh ve.
19 Och när du lyfter dina ögon upp till himmelen och ser solen, månen och stjärnorna, himmelens hela härskara, då må du icke heller låta förföra dig att tillbedja dem och tjäna dem; ty HERREN, din Gud, har givit dem åt alla folk under hela himmelen till deras del.
Na mikte vaan lana huel ve. Khomik, hla, aisi neh vaan caempuei boeih kena hmuh vaengah na BOEIPA Pathenloh vaan hmui boeih kah pilnamrhoek boeih hama hmoel taengah thothueng hamlana bakop thil vetih n'heh ve.
20 Men eder har HERREN tagit, och han har fört eder ut ur smältugnen, ur Egypten, för att I skullen bliva hans arvfolk, såsom nu har skett.
Tedae tahae khohnin kah bangla amah taengah rhoaka pang pilnam la om sak ham ni nangmih te BOEIPA loh Egypt thi hmai-ulh khui lamkah n'loh tih n'khuen.
21 Och HERREN vredgades på mig för eder skull, och svor att jag icke skulle få gå över Jordan och komma in i de goda land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
Tedae nangmih kah olka dongah BOEIPAte kai taengah a thintoek. Te dongah Jordan ka lan pawt ham neh na BOEIPA Pathenloh nang taengah rho la m'paek khohmuen then khuiah kun pawt ham ola coeng.
22 Ty jag skall dö i detta land och icke gå över Jordan, men I skolen gå över den och taga detta goda land i besittning.
Kai tah hekah khohmuen ah ka duek vetih, Jordan te ka kat voel mahpawh. Tedae nangmih katuh lamtah khohmuen then te panguh.
23 Tagen eder då till vara för att förgäta det förbund som HERREN, eder Gud, har slutit med eder, därigenom att I, alldeles emot HERRENS, eder Guds, bud, gören eder något beläte, något slags bild.
Nangmih te ngaithuen uh, na Pathen BOEIPA loh nangmih taengah a saii paipi te na hnilh uh vetih na Pathen BOEIPA loh nang n'uen bangla a cungkuem muei kah mueithuk te namamih ham na saii uh ve.
24 Ty, HERREN, din Gud, är en förtärande eld, en nitälskande Gud.
Na BOEIPA Pathen tah thatlai Pathen la om tih hmai bangla n'hlawp thai.
25 Om nu så sker, när du har fått barn och barnbarn och I haven blivit gamla i landet, att I tagen eder till, vad fördärvligt är, genom att göra eder något beläte, något slags bild, så att I gören vad som är ont i HERRENS, din Guds, ögon och därmed förtörnen honom,
Cana sakuh tih carhoek kah carhoek khaw khohmuen ahna ih nahnut ah na pociuh tiha cungkuem muei kah mueithuk te na saiiuh atah, amahte veet hamla na Pathen BOEIPA mikhmuh ah boethaenina saiiuh.
26 då tager jag i dag himmel och jord till vittnen mot eder, att I med hast skolen förgås och utrotas ur det land dit I nu gån över Jordan, för att taga det i besittning; I skolen då icke längre leva där, utan skolen förvisso förgöras.
Tihninah Jordanaka kat nangmih te khohmuen dong lamkah koeloena milh rhoe na milh ham te vaan neh diklai he nangmih taengah kan laipai sak coeng. Khohmuen na pang uh cakhaw na khohninloh senuh pawt vetiha mit rhoe la na mit uh ni.
27 Och HERREN skall förströ eder bland folken, och allenast en ringa hop av eder skall bliva kvar bland de folk till vilka HERREN skall föra eder.
Pilnam rhoek lakli ah nangmih te BOEIPA loh n'taekyaak vetih hlang sii la aka cul te khaw namtom taengla na BOEIPA loh m'vai ni.
28 Och där skolen I tjäna gudar, gjorda av människohänder, gudar av trä och sten, som varken se eller höra eller äta eller lukta.
Te vaengah hlang kutloh lungto thingngo neh a sai pathen, aka hmu mueh, aka ya thai mueh, aka ca thai mueh nehaka him thai mueh teni tho na thueng thil eh.
29 Men när I där söken HERREN, din Gud, då skall du finna honom, om du frågar efter honom av allt ditt hjärta och av all din själ.
Na Pathen BOEIPA te tekah khohmuen lamkahna thuepuh tih na thinko boeih, na hinglu boeih nehna tlap atahna hmuh van ni.
30 När du är i nöd och allt detta vederfares dig, i kommande dagar, då skall du vända åter till HERREN, din Gud, och höra hans röst.
Vuenvai ah nang ham khobing tih hekah olka boeihloh nang taengla ha pawkuh vaengah na BOEIPA Pathen taenglana bal vetih a ol tena yaak atah,
31 Ty HERREN, din Gud, är en barmhärtig Gud. Han skall icke förgäta eller fördärva dig; han skall icke förgäta det förbund han har ingått med dina fäder och med ed bekräftat.
na Pathen BOEIPA he thinphoei Pathen la a om dongah nang te n'rhael pawt vetih m'phae mahpawh. Na parhoek taengaha caeng paipi te khaw hnilh mahpawh.
32 Ty fråga framfarna tider, dem som hava varit före dig, från den dag då Gud skapade människor på jorden, fråga ifrån himmelens ena ända till den andra om någonsin något så stort som detta har skett, eller om man har hört talas om något som är detta likt,
Diklai dongah Pathenloh hlanga suen khohnin lamloh na mikhmuh ahaka om hnukbuet tue te dawt laeh. Te dongah vaan khobawt lamkah vaan khobawt duela tahae kah hno len bangla om vai nim? Te bang te n'yaak vai nim?
33 om något folk har hört Guds röst tala ur elden, såsom du har hört, och dock har blivit vid liv,
Hmai khui lamkaha thui Pathen kah olte nang loh na yaak bangla pilnamloh a yaak tiha hing puei van nim?
34 eller om någon gud har försökt att komma och hämta ett folk åt sig ut från ett annat folk, genom hemsökelser, tecken och under, genom krig, genom stark hand och uträckt arm, och genom stora, fruktansvärda gärningar, vilket allt HERREN, eder Guds, har gjort med eder i Egypten, inför dina ögon.
Na Pathen BOEIPAloh Egypt ah nangmih ham na mikhmuh aha saii bangla namtom khui lamkah namtomte amah hamaka lo laa paantih noemcainah neh, miknoek neh, kopoekrhai neh, caemtloek neh, tlungluen kut neh, ban lam neh, rhimomnah tangkik neh a tloe pathenloh a noemcai a?
35 Du har själv fått se det, för att du skulle veta att HERREN är Gud, och ingen annan än han.
BOEIPA Pathen amah phoeiaha tloe Pathen om pawh tila ming sak ham nang n'tuengcoeng.
36 Från himmelen har han låtit dig höra sin röst för att undervisa dig, och på jorden har han låtit dig se sin stora eld, och du har hört hans ord ur elden.
Nangmih toel hamni a ol te vaan lamloh nang n'yaak sak. Diklai dongah khaw amah kah hmai puei te nang n'tueng coeng dongah amah kah olkate hmai khui lamkahna yaakcoeng.
37 Eftersom han nu älskade dina fäder och utvalde deras avkomlingar efter dem, och själv med sin stora kraft förde dig ut ur Egypten,
Na parhoek te khawa lungnah dongahni a hnukkah a tiingan te khawa coelh tih a mikhmuh ah a thaduenga len neh Egypt lamloh nang n'khuen.
38 och fördrev för dig folk som voro större och mäktigare än du, och lät dig komma in i deras land och gav det åt dig till arvedel, såsom nu har skett,
Amah tihnin kah bangla nang mawt ham neh amih kah khohmuen te nang taengah rho la paek ham rhoe ni nang lakahaka len neh pilnu namtomte na mikhmuh lamloha haek.
39 därför skall du i dag veta och lägga på hjärtat att HERREN är Gud, uppe i himmelen och nere på jorden, han och ingen annan;
Te dongah tihninah ming lamtah na thinkokhui ah duehlaeh. BOEIPA Pathen amah bang he vaan so ah khaw, diklai hman neh a khui ah khaw a om bal moenih.
40 och du skall hålla hans stadgar och bud, som jag i dag giver dig, på det att det må gå dig väl och dina barn efter dig, och på det att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig för all tid.
Namah neh na hnukkah na carhoek khaw khophoeng a pha van ham tah tihninah kailoh nang kang uen oltlueh neh olpaek he ngaithuen. Te daengahni BOEIPA na Pathen loh na hing tuekhui boeih ham nang m'paek khohmuen ahna hinglunga vang eh?,’ a ti.
41 Vid denna tid avskilde Mose tre städer på andra sidan Jordan, på östra sidan,
Te vaengah Mosesloh khomik khocuk la aka dan uh Jordan rhalvangan kah khopuei pathum te a hoep tih,
42 till vilka en dråpare skulle kunna fly, om han hade dräpt någon utan vett och vilja, och utan att förut hava burit hat till honom; om han flydde till någon av dessa städer, skulle han få bliva vid liv.
U khaw a ming mueh neh hlaem hlavai lamkah a taengaha hmuhuet mueh mai ah a hui tea ngawn atah tekah hlang aka ngawnloh a rhaelrham vaengah te tekah khopuei khat khat la rhaelrham sak tih hinglu hlawt sak ham,
43 De voro: Beser i öknen på slättlandet för Rubens stam, Ramot i Gilead för Gads stam och Golan i Basan för Manasse stam.
Reuben koca kah tlangkol khohmuen, khosoek ah Bezer neh, Gad koca kah Gilead ah Ramoth khaw, Manasseh koca kah Bashan ah Golan te a hoep.
44 Och detta är den lag som Mose förelade Israels barn,
Hekah olkhueng he Israel carhoek kah mikhmuh ah Mosesloh a khueh pah tih,
45 dessa äro de vittnesbörd och stadgar och rätter som Mose föredrog för Israels barn, sedan de hade dragit ut ur Egypten,
Hekah olphong neh oltlueh khaw laitloeknah he khaw Egypt lamkah halo vaengah Israel carhoek taengah Mosesloh a uen.
46 på andra sidan Jordan i dalen, mitt emot Bet-Peor, i Sihons land, amoréernas konungs, som bodde i Hesbon, och som Mose och Israels barn slogo, när de hade dragit ut ur Egypten.
Moses neh Israel ca rhoek loh Egypt lamkah halo vaengah Jordan rhalvang, Bethpeor imdan kolrhawk khuikah neh Sihon khohmuen dongkah Heshbon ahaka om Amori manghai tea tloek tih,
47 Ty de intogo hans land och Ogs land, konungens i Basan, amoréernas två konungars länder, på andra sidan Jordan, på östra sidan,
amah khohmuen la, khomik khocuk Jordan rhalvang kah Amori manghai rhoi neh Bashan manghai Oga kah khohmuen,
48 från Aroer vid bäcken Arnons strand ända till berget Sion, det är Hermon,
Arnon soklong tuikung Aroer lamkah Hermon kah Siyon tlang due,
49 och hela Hedmarken på andra sidan Jordan på östra sidan, ända till Hedmarkshavet, nedanför Pisgas sluttningar.
Jordan rhalvang khocuk benkah kolken pum neh Pisgah tuibah hmuikah kolken tuitunli due pataenga huuluh.
