5 Mosebok 33

1 Och detta är den välsignelse gudsmannen Mose gav Israels barn före sin död;

Ama'i Anumzamofo eri'za ne' Mosese'ma, Israeli vahe asomu ke huzmanteteno fri'nea naneke.

2 han sade: »HERREN kom från Sinai, och från Seir gick hans sken upp för dem; man kom fram i glans från berget Paran, ut ur hopen av mångtusen heliga; på hans högra sida brann i eld en lag för dem.

Hagi Mosese'a amanage hu'ne, Ramo'a Sainai agonareti eno Seiri agonarera zage hanatiankna huno eme remsa huneranteno, Parani agonaretira remsa nehuno kopasi'namo tamaga kaziga azampi me'negeno rumarave nehigeno, 10 tauseni'a ruotge hu'naza ankero vahe'aramine e'ne.

3 Ja, han vårdar sig om folken; folkets heliga äro alla under din hand. De ligga vid din fot, de hämta upp av dina ord.

Agra'a vahe'ma ruotge'ma hu'naza vahera Ra Anumzamo'a, avesi nezmanteno, aza agusafi zamavarente'nege'za, Agri nanekea nentahi'za, Agri agaka nevaririze.

4 Mose gav åt oss en lag, en arvedel for Jakobs menighet.

Hagi Ra Anumzamo'ma kasegema tami'neana, mago mareri fenoza Israeli vahe'mota tami'ne.

5 Och Jesurun fick en konung, när folkets hövdingar församlades, Israels stammar allasammans.»

Hagi ugagota kva vahe'tmimo'zama atruma hazageno, maka Israeli naga'mo'za magopi atruma hazageno'a, Ra Anumzamo'a zamagri kini mani'ne.

6 »Må Ruben leva och icke dö; dock blive hans män en ringa hop.

Nagra anage hu'na Rubeni nagakura nehue, Rubeni nagara kasefa hu'za manigahazanagi, atrege'za fanenea osiho.

7 Och detta sade han om Juda: »Hör, o HERRE, Judas röst, och låt honom komma till sitt folk. Med sina händer utförde han dess sak; bliv du honom en hjälp mot hans ovänner.»

Hagi Juda nagakura amanage hu'ne, Ra Anumzamoka Juda agerura antahinka, vahe'afi avarenka efro. Hankave zaminka zamaza huge'za, ha' vahezmia hara huzamanteho.

8 Och om Levi sade han: »Dina tummim och dina urim, de tillhöra din frommes skara, dem du frestade i Massa, dem du tvistade med vid Meribas vatten,

Hagi Livae nagakura amanage hu'ne, Ra Anumzamoka kentahi eri'za nagaka'a, Livae nagara Tamimi havene Urimi havene kagri kavesi'zama hakeno, erifore'ma hu'zana zami'nane. Masa kumate'ene Meriba tinte'ene rezamahenka ke'nane.

9 dem som sade om fader och moder: 'Jag ser dem icke', och som icke ville kännas vid sina bröder, ej heller veta av sina barn. Ty de aktade på ditt tal, och ditt förbund höllo de.

Ana'ma hanke'za zamagra keka'a antahi'za amage nente'za, huhagerafi huvempa kasegea kegava hu'naze. Nezmarerama nezamafama mofavrezmima zamafuhe'ima zamasarahehe'i kema antahiza nevaririza avamena agatere'za, Kagri kea avariri'naze.

10 De lära Jakob dina rätter och Israel din lag, de bära fram rökverk för din näsa och heloffer på ditt altare.

Zamagra tra keka'a Jekopuna rempi humigahaze. Zamagra kasegeka'a Israelina rempi humigahaze. Zamagra mnanentake'za kavuga nente'za, kre fanane hu ofa Kresramana vu itaka'are kregahaze.

11 Välsigna, HERRE, hans kraft, och låt hans händers verk behaga dig. Krossa länderna på hans motståndare, på hans fiender, så att de icke kunna resa sig.»

Ra Anumzamoka Livae nagamofo eri'zana asomu hunezamantenka, zamazanu'ma avako hu'za eri'naza eri'zanena muse hunka antahizamigeno knare hino. Ha' vahe'zmia zamatama kri'are zamazeri haviza nehunka, zamavaresrama huzmanteno antahi havizama huzamante'nia vahera o'oti'are zamahetrege'za maseho.

12 Om Benjamin sade han: »HERRENS vän är han, han skall bo i trygghet hos honom, hos honom som överskygger honom alltid, och som har sin boning mellan hans höjder.»

Hagi Benzameni nagakura huno, Anumzamo'a avesi zamante'neanki'za knare hu'za agrane manigahaze. Agra maka kna hankozmi mani'neno afunte zamavarentegahie.

13 Och om Josef sade han: »Välsignat av HERREN vare hans land med himmelens ädlaste gåvor, med dagg, med gåvor från djupet som utbreder sig därnere,

Hagi Josefe nagakura amanage hu'ne, Josefe naga'mofo mopa, Ra Anumzamo'a marerisa zana monafinkati ata ko'ene mopa agu'afinti tinuti'ene asomura huntegahie.

14 med solens ädlaste alster och månvarvens ädlaste frukter,

Hagi hozatamifina zagema rentesigeno'a ne'zamo'a knare nehina, ikama ementena ne'zana knare huta hamaregahaze.

15 med de uråldriga bergens yppersta skatter och de eviga höjdernas ädlaste frukt,

Hagi korapa me'nea agonaramimpima antesaza hozamo'a knare hugahie. Mevava neonse agonaramimpintira knare huta hiranto ne'za hamaregahaze.

16 med jordens ädlaste frukt och allt vad hon bär, och med nåd från honom som bodde i busken. Detta komme över Josefs huvud, över hans hjässa, furstens bland bröder.

Hagi ama mopafina hentofa zantaminu anteviteno asomura hunezamanteno, zafafima tevema neregeno nagrite'ma efore'ma hu'nea ne'mofo avesi'zamo'a, agrite megahie. Hagi Josefe nagara kini fetorimo zmasenire meankna huno asomu'mo'a me'nena, afuhe'mokizmi amu'nompina kva vahe manigahaze.

17 Härlig är den förstfödde bland hans tjurar, såsom en vildoxes äro hans horn; med dem stångar han ned alla folk, ja ock dem som bo vid jordens ändar. Sådana äro Efraims tiotusenden. sådana Manasses tusenden.»

Hagi Josefena, hanave'amo'a agonesa ve bulimakamofo hanavemo'ma hiaza hugahie. Hagi hanave'amo'a, afi' ve bulimakao afu'mofo pazive'agna huno hanavenentake hugahie. Agra ha' vahe'aramina zamavaririsige'za mopa atumparega vnageno, Efraemi naga'mo'za 10 tauseni'a agatere'za manisageno, Manase naga'mo'za 1 tauseni'a agatere'za manigahaze.

18 Och om Sebulon sade han: »Gläd dig, Sebulon, när du drager ut, och du, Isaskar, i dina tält.

Hagi Zebuluni nagaku'ene Isaka naga'enenkura amanage hu'ne, Zebuluni nagara kama ante'naza zamo'a knare huno hageno marenerina muse hiho. Hagi Isaka naga'mota seli nontimifima mani'neta hanaza zamo'a, knare huno nehagena muse hiho.

19 Folk inbjuda de till sitt berg; där offra de rätta offer. Ty havens rikedom få de suga, och de skatter som sanden döljer.»

Zanagra vahetmina ke hanake'za agonare esage'za, e'i anante fatgo ofa Kresramana vugaha'e. Na'ankure zanagra hagerimpinti'ene, kasepampintira tusi zago feno eri fore hu'na'e.

20 Och om Gad sade han: »Lovad vare han som gav så rymligt land åt Gad! Lik en lejoninna har han lägrat sig, han krossar både arm och hjässa.

Hagi Gati nagakura amanage hu'ne, Gati naga'mofo mopama erira huzmante'nimofona, ra agi amigahaze. Gati'a laionimo'ma mago'a zagagafama aheno avufgama asenima tagana vazinaku'ma pri hu'neno kva huno mani'neankna hu'ne.

21 Han utsåg åt sig förstlingslandet, ty där var hans härskarlott förvarad. Dock drog han med bland folkets hövdingar; HERRENS rätt utförde han och hans domar, tillsammans med det övriga Israel.»

Agra kva vahe'mo'za eriga mopa, knare'ma hu'nea mopa eri'ne. Hagi kva vahe'timima atruma hu'nafina Ra Anumzamofo fatgo avu'avara nehuno, tra ke'a amage'ante'ne.

22 Och om Dan sade han: »Dan är ett ungt lejon, som rusar ned från Basan.»

Hagi Dani nagakura amanage hu'ne, Dani naga'mo'za kasefa laionigna hu'za Basani kumatetira akasi hu'za hara eme hugahaze.

23 Och om Naftali sade han: »Naftali har fått riklig nåd och välsignelse till fyllest av HERREN. Västern och södern tage du i besittning.»

Hagi Naftali nagakura amanage huno hu'ne, Naftali naga'mo'a Ra Anumzamofo avu'ava zampine asomupine aviteno nemanino, hagerinkaziga mopane, sauti kaziga mopanena eri'ne.

24 Och om Aser sade han: »Välsignad bland söner vare Aser! Han blive älskad av sina bröder, och han doppe sin fot i olja.

Hagi Asa nagakura amanage hu'ne, Asa naga'mo'za mago'a nagara zamagatere'za tusi'a asomupi nemanisage'za zamafuhe'mo'za zamagrikura tusiza hu'za zamavesi zmantegahaze. Hagi olivi masavemo'a rama'a hanige'za tagi'za zamaga sese hugahaze.

25 Av järn och koppar vare dina riglar; och så länge du lever, må din kraft bestå.»

Hagi kuma'zmimofo kafama erigino rentrakoma hu'zana, ainireti'ene bronsireti'ene tro hunente'za, mago zankura ontahi knare hu'za manigahaze.

26 »Ingen är lik Gud, o Jesurun; till din hjälp far han fram på himmelen och i sin höghet på skyarna.

Israeli vahe'mota, tagri Anumzankna anumzana magora omani'ne. Hagi tagri'ma taza huku'ma ne-egeno'a, hampomo'a karisi'agna huno hanavenentake masa'ane avreno ne-e.

27 En tillflykt är han, urtidens Gud, och härnere råda hans eviga armar. Han förjagade fienderna för dig, han sade: Förgör dem.

Manivava Anumzamo'a fraki kumatie. Mevava azampi Agra zamavareno vano nehuno, ha' vahetamia azeri ante'nena, zamahe fri vagareho!

28 Så fick Israel bo i trygghet, Jakobs källa vara i ro, i ett land med säd och vin, under en himmel som dryper av dagg.

Hagi Israelina kva huntesigeno knare huno manigahie. Hagi Jekopuna ha' vahe'amo'za azeri havizana osanageno, wainine witinema avi'mate'nea mopafi mani'nenkeno, monafintira ata kora runtegahie.

29 Säll är du, Israel; ja, vem är dig lik? Du är ett folk som får seger genom HERREN, genom honom som är din skyddande sköld, honom som är ditt ärorika svärd. Ja, dina fiender skola visa dig underdånighet, och du skall gå fram över deras höjder.»

Israeli vahera muse hiho, ina vahe Ra Anumzamo'a tamagri'ma tamagu'ma vazi'neaza huno zamagura vazi'nea vahera mani'naze? Agra tamazama nehia hankone, tamazama higetama ha'ma azerita agatemaneraza bainati kazi mani'ne. Ha' vahe'mo'za tamagafi evasesageta zamagumpi tamaga reneta avoa hagegahaze.