5 Mosebok 31

1 Och Mose gick åstad och talade följande till hela Israel;

Mosese'a mago'ene Israeli vahera nanekea zamasmino,

2 han sade till dem: »Jag är nu ett hundra tjugu år gammal; jag kan icke mer vara ledare och anförare, och HERREN har sagt till mig: 'Du skall icke komma över denna Jordan.'

Nagra 120'a kafu hu'na ozafaroanki'na mago'enena vugota hu'na tamavre'na vugara osugeno, Ra Anumzamo'a huno, Jodani tina takahenka kantu kaziga ovugosane huno nasami'ne.

3 Men HERREN, din Gud, går framför dig; han skall förgöra dessa folk för dig, och du skall fördriva dem, och Josua skall anföra dig, såsom HERREN har sagt.

Hianagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a Agra'a vugota huramanteno tina takaheno kantu kaziga nevuno, maka ana mopafima mani'nea vahe'tamina zamahe hana hanigeta, ana mopazmia erigahaze. Hagi Rana tamagri Anumzamo'ma hu'nea kante Josua'a vugota hurmanteno, tamavreno tina takaheno vugahie.

4 Och HERREN skall göra med dem såsom han gjorde med Sihon och Og, amoréernas konungar, vilka han lät förgås, och såsom han gjorde med deras land.

Hagi Amori vahe kini ne'tre Sihonine Oginema hu'neaza huno Rana tamagri Anumzamo'a ana mopafi vahera zamahehna hugahie.

5 HERREN skall giva dem i edert våld, och I skolen göra med dem alldeles såsom jag har bjudit eder.

Hagi ana mopafi vahera Ramo'a tamazampi zamavarente'na, hihoma hu'na tamasamua zana ana vahera huzamantegahaze.

6 Varen frimodiga och oförfärade, frukten icke och varen icke förskräckta för dem; ty HERREN, din Gud, går själv med dig; han skall icke lämna dig eller övergiva dig.»

Hagi oti hankavetita mani'neta ana vahetminkura korora huta tamagogogura osiho. Na'ankure Rana tamagri Anumzamo'a, tamagrane nevuno vugota huramanteno vugahie. Hagi Agra amefira huoramige, tamatrege osugahie.

7 Och Mose kallade Josua till sig och sade till honom inför hela Israel: »Var frimodig och oförfärad; ty du skall med detta folk gå in i det land som HERREN med ed har lovat deras fäder att giva dem; och du skall utskifta det åt dem såsom arv.

Hagi anante Mosese'a Israeli vahe'mokizimi zamavufi Josuana kehuno amanage huno asami'ne, Josuaga korora osunka oti hankavetio. Na'ankure ama vahera zamavarenka Ramo'ma zamigahue huno'ma zamagehe'ima huhampri zamante'nea mopafi vunka ana mopa omeri zamisanke'za erisantiharegahaze.

8 Och HERREN är den som går framför dig, han skall vara med dig, han skall icke lämna dig eller övergiva dig; du må icke frukta och icke vara förfärad.»

Hagi korora huge, kahirahikura osuo. Na'ankure Ra Anumzamo'a ogatregosianki, kagri'ene mani'neno vugota huganteno vugahie.

9 Och Mose skrev upp denna lag och gav den åt prästerna, Levi söner, som buro HERRENS förbundsark, och åt alla de äldste i Israel.

Anante Mosese'a ana kasege kreno Ra Anumzamofo huhagerafi huvempa kema me'nea vogisima eneriza Livae pristi vahetamine, Israeli ranra kva vahe'taminena zami'ne.

10 Och Mose bjöd dem och sade: »Vid slutet av vart sjunde år, när friåret är inne, vid lövhyddohögtiden,

Ana nehuno Mosese'a zamasmino, Mika namba 7 kafumofo atumparega vahe'mofo zama eri'nesia zama eteno nemino, seli nompima manita e'naza zamofo antahimita musenkasema hu knarera,

11 då hela Israel kommer för att träda fram inför HERRENS, din Guds, ansikte, på den plats som han utväljer, då skall du läsa upp denna lag inför hela Israel, så att de höra den.

Rana tamagri Anumzamofo avugama mono hunantegahazema hania kumapima maka Israeli vahe'tmima etruma hanaza knare ama ana avontafera nentahisageta hampriho.

12 Församla då folket, män, kvinnor och barn, och främlingarna som äro hos dig inom dina portar, på det att de må höra och lära, och på det att de må frukta HERREN, eder Gud, och hålla och göra efter alla denna lags ord;

Hagi maka vene'nema, a'ne'ma mofavreramima, ruregati'ma tamagri kumapima emani'naza vahe'taminena kehutru huta ama avontafepima me'nea kasegea hamprinke'za nentahi'za, Rana tamagri Anumzamofona korora hunente'za maka tra kea kva hune'za avaririho.

13 och på det att deras barn, som då ännu icke känna den, må höra den och lära den, så att de frukta HERREN, eder Gud. Detta skolen I göra, så länge I leven i det land dit I nu dragen över Jordan, för att taga det i besittning.

Ana huta nehamprinke'za ontahi'ne'naza mofavretamimo'za nentahi'za Rana tamagri Anumzamofona korora huntegahaze. Hagi Jodani tima takaheta kantu kazigama umani'naza mopafina, ama ana zana huvava hiho.

14 Och HERREN sade till Mose: »Se, tiden närmar sig att du skall dö. Kalla till dig Josua, och inställen eder därefter i uppenbarelsetältet, så vill jag insätta honom i hans ämbete.» Och Mose gick åstad med Josua, och de inställde sig i uppenbarelsetältet.

Anante Ra Anumzamo'a Mosesena amanage huno asmi'ne, Kagrama fri'nana knamo'a hago kofta hianki, Josuana kehunka atruhu seli mono nompi vuge'na eri'zana ami'neno. Anagema higekea Mosese'ene Josuakea atruhu seli mono nontega vu'na'e.

15 Då visade sig HERREN i tältet i en molnstod, och molnstoden blev stående vid ingången till tältet.

Anama vakeno'a Ra Anumzamo'a vimago hampompi eramino atruhu seli mono nompi emanigeno, ana hampomo'a kafante atrureno me'ne.

16 Och HERREN sade till Mose: »Se, när du vilar hos dina fäder, skall detta folk stå upp och i trolös avfällighet löpa efter främmande gudar, som dyrkas i det land dit de nu komma, och de skola övergiva mig och bryta det förbund som jag har slutit med dem.

Hagi Ramo'a amanage huno Mosesena asami'ne, menina frinka kagehe'mo'zane manigasa hugahane. E'i anama hanankeno'a ama vahe'mo'za natre'za amama unefraza mopafi, ru anumzantminte monora ome huntegahaze. Hagi Nagrira zamagena hunenami'za zamagranema huhagerafi huvempa kema hu'noana rutagregahaze.

17 Och min vrede skall då upptändas mot dem, och jag skall övergiva dem och fördölja mitt ansikte för dem, och de skola förgöras, och mycken olycka och nöd skall träffa dem; och då skola de säga: 'Förvisso är det därför att vår Gud icke är ibland oss som dessa olyckor hava träffat oss.'

E'i ana'ma hanageno'a, Nagrira tusi narimpa ahenke'na zamatre'na namefi hunezami'na ozamagesuge'za havizantfa hugahaze. Hagi rama'a havi zamo'ene hazenke zamo'ene zamagritera e'nige'za amanage hugahaze, Anumzana amu'nontifina omaninegeno hazenke zamo'a tavatera ne-efi? hu'za hugahaze.

18 Men jag skall på den tiden alldeles fördölja mitt ansikte, för allt det ondas skull som de hava gjort, i det att de hava vänt sig till andra gudar.

Hagi tamage hu'na e'i ana knarera rukrahe hu'na ozamagegahue. Na'ankure zamagra maka havi avu'ava nehu'za ru anumzantaminte monora ome hunte'naze.

19 Så tecknen nu upp åt eder följande sång. Och du skall lära Israels barn den och lägga den i deras mun. Och så skall denna sång vara mig ett vittne mot Israels barn.

E'ina hu'negu amama kasamisua zagamemofo nanekea krenka Israeli vahera rempi huzamio. Henka ama ana zagame'mo me'neno keaga huzamantegahie.

20 Ty jag skall låta dem komma in i det land som jag med ed har lovat åt deras fäder, ett land som flyter av mjölk och honung, och de skola äta och bliva mätta och feta; men de skola då vända sig till andra gudar och tjäna dem och förakta mig och bryta mitt förbund.

Na'ankure tumerimo'ene amirimo'enema avite'nea mopama zamagehe'ima zamigahue hu'nama huhampri zamante'noa mopafina Nagra zamavare'na vugahue. E'ina mopafi zamavare'na vanuge'za maka zampina knare nehu'za, ne'zana ne'zamu hugahazanagi, Nagrira zamefi hunenami'za ru anumzantami monora ome hunente'za, zamagranema huhagerafi huvempa kema hu'noana ruhantagigahaze.

21 Och när då mycken olycka och nöd träffar dem, skall denna sång avlägga sitt vittnesbörd inför dem; ty den skall icke förgätas och försvinna ur deras avkomlingars mun. Jag vet ju med vilka tankar de umgås redan nu, innan jag har låtit dem komma in i det land som jag med ed lovade dem.»

Hagi ana'ma hanageno'a havi zamo'ene, hazenke zamo'enema zamagrite'ma e'nigeno'a, ama zagame'mo avame'za me'nena ana zagamema nehanu'za zamagesa antahigahaze. Na'ankure fore hunante anante'ma hanaza vahe'mo'za ama ana zagamera zamagera okani huvava hugahaze. Na'ankure zamigahue hu'nama hu'noa mopafima ome hanaza zamavu'zamava zana Nagra menina ko antahi'na ke'na hu'noe.

22 Så tecknade då Mose upp sången på den dagen och lät Israels barn lära den.

Ana higeno Mosese'a ana knazupage ana zagamera kreno Israeli vahera rempi huzami'ne.

23 Och han insatte Josua, Nuns son, i hans ämbete och sade: »Var frimodig och oförfärad; ty du skall föra Israels barn in i det land som jag med ed har lovat åt dem, och jag skall vara med dig.»

Hagi anante Ramo'a Nuni nemofo Josuana huhamprinenteno amanage huno eri'zana ami'ne, korera osunka oti hankavetio! Na'ankure Israeli vahe'ma zamigahue hu'nama huhampri zamante'noa mopafina, kagra Israeli vahera zamavarenka ufregahane. Anama nehananke'na Nagra kagrane manigahue.

24 Då nu Mose hade fullständigt tecknat upp denna lags ord i en bok,

Hagi Mosese'ma ana kasegema avontafepima krente vagareteno'a,

25 bjöd han leviterna som buro HERRENS förbundsark och sade:

huhagerafi huvempa kemofo vogisima zafama huno vu Livae nagara amanage huno huzmante'ne,

26 »Tagen denna lagbok och läggen den vid sidan av HERRENS, eder Guds, förbundsark, så att den ligger där till ett vittne mot dig.

Ama'i kasege avontafera erita Ra Anumzana tamagri Anumzamofo huhagerafi huvempa vogisimofo asoparega antenkeno me'neno, Israeli vahe'mokizmi kefo zamavu'zmava eriama hu'za meno.

27 Ty jag känner din gensträvighet och hårdnackenhet. Se, ännu medan jag har levat kvar bland eder, haven I varit gensträviga mot HERREN; huru mycket mer skolen I ej då bliva det efter min död!

Na'ankure Nagra tamantahina ke'na hunoankita, keontahi hankave antahintahine vahe mani'naze. Hagi antahiho, meninena amama ofri'na mani'norera Ra Anumzamofona ha'renentazankita, fri'nugeta menima nehaza zana agatereta ha'rentegahaze.

28 Församlen nu till mig alla de äldste i edra stammar, så ock edra tillsyningsmän, för att jag må inför dem tala dessa ord och taga himmel och jord till vittnen mot dem.

E'ina hu'negu mika Israeli ranra vahe'ene, vugota eri'za vahe'enena kehuta emetru hanage'na, monane mopanena keha'ne'na tamagri'ma tamavumro'ma antesua nanekea monane mopanemokea antahigaha'e.

29 Ty jag vet att I efter min död skolen taga eder till, vad fördärvligt är, och vika av ifrån den väg som jag har bjudit eder gå; därför skall olycka träffa eder i kommande dagar, när I gören vad ont är i HERRENS ögon, så att I förtörnen honom genom edra händers verk.»

Na'ankure Nagra tamantahina ke'na hu'noankita, nagrama fri'nugeta keontahi tamavutamava nehuta, nagrama avaririho hu'nama huramantoa kana atreta haviga avariri'nageno'a, havizamo tamagritera egahie. Na'ankure Ra Anumzamofo avufina havi avu'ava nehuta, havizama tro'ma hanaza zamo'a Ra Anumzamofona azeri arimpa ahegahie.

30 Och Mose föredrog inför Israels hela församling följande sång från början till slutet.

Anante Mosese'a ama ana zagamera maka Israeli vahe'tmimo'za nentahizageno zamasami vagare'ne.