5 Mosebok 12

1 Dessa äro de stadgar och rätter som I skolen hålla och iakttaga i det land som HERREN, dina fäders Gud, har givit dig till besittning; så länge I leven på jorden skolen I hålla dem.

“Ko eni ʻae ngaahi tuʻutuʻuni mo e ngaahi fakamaau, ʻaia ke mou tokanga ki ai ʻo fai ʻi he fonua, ʻaia ʻoku foaki kiate koe ke maʻu ia ʻe Sihova ko e ʻOtua ʻa hoʻomou ngaahi tamai, ʻi he ʻaho kotoa pē ʻoku mou moʻui ʻi he funga ʻo māmani.

2 I skolen i grund föröda alla platser där de folk som I fördriven hava hållit sin gudstjänst, vare sig detta har skett på höga berg och höjder eller någonstädes under gröna träd.

Ke mou fakaʻauha ʻaupito ʻae potu kotoa pē, ʻaia naʻe tauhi ʻi ai honau ngaahi ʻotua ʻe he ngaahi puleʻanga te mou ikuna, ʻi he ngaahi moʻunga, pea ki he ngaahi tafungofunga, pea ʻi he lolo ʻakau mata kotoa pē:

3 I skolen bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och bränna upp deras Aseror i eld och hugga ned deras gudabeläten, och I skolen utrota deras namn från sådana platser.

Pea ke mou holoki hifo honau ngaahi feilaulauʻanga, pea fesiʻi honau ngaahi pou, pea tutu honau ngaahi vaotapu ʻaki ʻae afi; pea ke mou tā hifo honau ngaahi meʻa fakatātā ki honau ngaahi ʻotua, pea fakaʻauha honau ngaahi hingoa mei he potu ko ia.

4 När I tillbedjen HERREN, eder Gud, skolen I icke göra såsom de,

‌ʻE ʻikai te mou fai pehē kia Sihova ko homou ʻOtua.

5 utan den plats som HERREN, eder Gud, utväljer inom någon av edra stammar till att där fästa sitt namn, denna boning skolen I söka och dit skall du gå.

Ka ko e potu ko ia ʻaia ʻe fili ʻe Sihova ko homou ʻOtua mei homou ngaahi faʻahinga kotoa pē ke ʻai ki ai hono huafa, ʻio, ke mou kumi ki hono ʻafioʻanga, pea ke mou hoko atu ki ai:

6 Och dit skolen I föra edra brännoffer och slaktoffer, eder tionde, vad edra händer bära fram såsom offergärd, edra löftesoffer och frivilliga offer och det förstfödda av edra fäkreatur och eder småboskap.

Pea te mou fetuku ki ai ʻa hoʻomou ngaahi feilaulau tutu, mo hoʻomou ngaahi feilaulau, mo hoʻomou tukuhau, mo e feilaulau hiki hake ʻa homou nima, mo hoʻomou ngaahi fuakava, mo hoʻomou meʻa ʻatu ʻi he loto ʻofa, mo e ʻuluaki fānau ʻa hoʻomou fanga manu lalahi mo hoʻomou fanga manu siʻi.

7 Och där skolen I äta inför HERRENS, eder Guds, ansikte, och glädja eder med edert husfolk över allt vad I haven förvärvat, allt varmed HERREN, din Gud, vara rättast;

Pea ke mou kai ʻi ai ʻi he ʻao ʻo Sihova ko homou ʻOtua, pea mou fiefia ʻi he meʻa kotoa pē ʻoku mou mafao atu homou nima ki ai, ʻakimoutolu mo homou kau nofoʻanga, ʻaia kuo tāpuaki ʻaki koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua.

8 I skolen då icke göra såsom vi nu göra här, var och en vad honom tyckes vara rättast.

‌ʻE ʻikai te mou fai ʻo fakatatau ki he meʻa kotoa pē ʻoku tau fai ʻi heni he ʻaho ni, ʻae tangata kotoa pē ʻaia ʻoku totonu ʻi hono ʻao ʻoʻona.

9 I haven ju ännu icke kommit till ro och till den arvedel som HERREN, din Gud, vill giva dig.

He ʻoku teʻeki ai hoko ʻakimoutolu ki he mālōlōʻanga, pea ki he tofiʻa, ʻaia ʻoku foaki ʻe Sihova ko homou ʻOtua kiate kimoutolu.

10 Men när I haven gått över Jordan och bon i det land som HERREN, eder Gud, vill giva eder till arvedel, och när han har låtit eder få ro för alla edra fiender runt omkring, då att I bon i trygghet,

Ka ʻi hoʻomou ʻalu atu ki he kauvai ʻe taha ʻo Sioatani, pea nofo ʻi he fonua ʻaia ʻoku foaki ʻe Sihova ko homou ʻOtua ke mou maʻu, pea ʻi heʻene tuku kiate kimoutolu ʻae mālōlō mei homou ngaahi fili kotoa pē ʻoku takatakai ʻiate kimoutolu, koeʻuhi ke mou nofo fiemālie pē;

11 då skolen I till den plats som HERREN, eder Gud, utväljer till boning åt sitt namn föra allt vad jag nu bjuder eder: edra brännoffer och slaktoffer, eder tionde, vad edra händer bära fram såsom offergärd, så ock alla de utvalda löftesoffer som I loven HERREN.

‌ʻE toki ʻi ai ha potu ʻaia ʻe fili ʻe Sihova ko ho ʻOtua ke pule ke nofo ki ai hono huafa; te mou fetuku ki ai ʻaia kotoa pē ʻoku ou fekau kiate kimoutolu, ko hoʻomou ngaahi feilaulau tutu, mo hoʻomou ngaahi feilaulau, ʻa hoʻomou ngaahi tukuhau, mo e feilaulau hiki hake ʻa homou nima, mo hoʻomou ngaahi fuakava ʻaia ʻoku mou fuakava ai kia Sihova:

12 Och så skolen I glädja eder inför HERREN, eder Guds, ansikte, med edra söner och döttrar, edra tjänare och tjänarinnor, och med leviten som bor inom edra portar, ty han har ju ingen lott eller arvedel med eder.

Pea te mou fiefia ʻi he ʻao ʻo Sihova ko homou ʻOtua, ʻakimoutolu mo homou ngaahi foha, mo homou ngaahi ʻofefine, mo hoʻomou kau tamaioʻeiki, mo homou kau nofoʻanga, pea mo e kau Livai ʻaia ʻoku ʻi homou ngaahi lotoʻā; he koeʻuhi ʻoku ʻikai hano tufakanga pe tofiʻa ʻiate kimoutolu.

13 Tag dig till vara för att offra dina brännoffer på någon annan plats som kan falla din in;

Vakai lelei kiate koe ke ʻoua naʻa ke ʻatu hoʻo feilaulau tutu ʻi he potu kotoa pē ʻoku ke mamata ki ai.

14 nej, på den plats HERREN utväljer inom en av dina stammar, där skall du offra dina brännoffer, och där skall du göra allt vad jag eljest bjuder dig.

Ka ko e potu ko ia ʻaia ʻe fili ʻe Sihova ʻi homou faʻahinga ʻe taha, ke ke ʻatu ʻi ai ʻa hoʻo ngaahi feilaulau tutu, pea ke fai ʻi ai ʻaia kotoa pē ʻoku ou fekau kiate koe.

15 Dock får du, så mycket dig lyster, slakta och äta kött inom vilken som helst av dina städer, i mån av den välsignelse som HERREN, din Gud, giver dig. Både den som är oren och den som är ren må äta därav, såsom vore det gasell- eller hjortkött.

Ka neongo ia te ke tāmateʻi mo kai kakano ʻi ho ngaahi matapā kotoa pē, ʻaia kotoa pē ʻoku ke holi ki ai, ʻo fakatatau ki he tāpuaki ʻa Sihova ko ho ʻOtua ʻaia kuo ne tuku kiate koe; ko e taʻemaʻa mo e maʻa kenau ʻai mei ai, ʻi he ʻanitelope mo haʻate.

16 Men blodet skolen I icke förtära I skolen gjuta ut det på jorden såsom vatten.

Kaeʻoua ʻaupito naʻa mou kai ʻae toto; ka mou lilingi ia ki he kelekele ʻo hangē ko e vai.

17 Du får alltså icke hemma inom dina portar äta tionde av din säd, ditt vin och din olja, ej heller det förstfödda av dina fäkreatur och din småboskap, ej heller något av de löftesoffer som du lovar, eller av dina frivilliga offer, eller av det din hand bär fram såsom offergärd;

“ʻE ʻikai ngofua ke ke kai ʻi ho lotoʻā hono hongofulu ʻoe vahe ʻo hoʻo uite, pe ʻo hoʻo uaine, pe ʻo hoʻo lolo, pe ko e ʻuluaki ʻuhiki ʻo hoʻo fanga manu lalahi pe ko e fanga manu siʻi, pe ko ha meʻa ʻi hoʻo fuakava ʻaia kuo ke fuakava ki ai, pe ko hoʻo feilaulau loto lelei, pe ko e feilaulau hiki hake ʻa ho nima:

18 utan inför HERREN, din Guds, ansikte, på den plats som HERREN, din Gud, utväljer skall du äta sådant, med din son och din dotter, din tjänare och din tjänarinna, och med leviten som bor inom dina portar; och så skall du glädja dig inför HERRENS, din Guds, ansikte över allt vad du har förvärvat.

Ka te ke kai ia ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua ʻi he potu ʻaia ʻoku fili ʻe Sihova ko ho ʻOtua, ʻe koe, mo ho foha, mo ho ʻofefine, mo hoʻo tamaioʻeiki, mo hoʻo kaunanga, mo e Livai ʻaia ʻoku ʻi ho lotoʻā: pea te ke fiefia koe ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua ʻi he ngaahi meʻa kotoa pē ʻoku ke ʻai ho nima ki ai.

19 Tag dig till vara för att glömma bort leviten, så länge du lever i ditt land.

Ke ke vakai kiate koe ke ʻoua naʻa ke liʻaki ʻae kau Livai ʻi he ngaahi ʻaho kotoa pē ʻoku ke moʻui ai ʻi he māmani.

20 Om du alltså, när HERREN, din Gud, har utvidgat ditt område, såsom han har lovat dig, tänker så: »Jag vill äta kött» -- ifall det nu lyster för dig att äta kött -- så må du då äta kött, så mycket dig lyster.

“ʻOka fakalahi ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻa ho fonua, ʻo hangē ko ia kuo ne talaʻofa kiate koe, pea ke lau, ʻo pehē, Te u kai kakano, ko e meʻa ʻi hoʻo holi ke kai kakano; ʻe lelei pe hoʻo kai kakano, ʻaia ʻoku ke holi ki ai.

21 Om den plats som HERREN, din Gud, utväljer till att där fästa sitt namn ligger för avlägset för dig, så må du, i enlighet med vad jag har bjudit dig, slakta av de fäkreatur och av den småboskap som HERREN har givit dig, och äta därav hemma inom dina portar, så mycket av din lyster.

Kapau ʻoku mamaʻo ʻiate koe ʻae potu ʻaia kuo fili ʻe Sihova ko ho ʻOtua ke ʻai ki ai hono huafa, te ke toki tāmateʻi mei hoʻo fanga manu lalahi, pea mo hoʻo fanga manu siʻi, ʻaia kuo tuku kiate koe ʻe Sihova, ʻo hangē ko ia kuo u fekau kiate koe, pea te ke kai ʻi ho ngaahi matapā ʻaia kotoa pē ʻoku ke holi ki ai.

22 Men du skall äta på samma sätt som man äter gasell- eller hjortkött; både den som är oren och den som är ren må äta därav.

‌ʻO hangē ko e kai ʻae ʻanitelope mo e haʻate, ʻe pehē pe hoʻo kai ʻena: ʻe fakatou kai ʻae taʻemaʻa mo e maʻa mei ai.

23 Allenast skall du vara ståndaktig i att icke förtära blodet; ty blodet är själen, och själen skall du icke förtära med köttet.

Ka ke vakai ke ʻoua ʻaupito naʻa ke kai toto: he ko e toto ko e moʻui; pea ʻoku ʻikai ngofua haʻo kai ʻae moʻuiʻanga fakataha mo e kanomate.

24 Du skall icke förtära det; du skall gjuta ut det på jorden såsom vatten.

‌ʻOua naʻa ke kai ia, ka ke lilingi ia ki he kelekele ʻo hangē ko e vai.

25 Du skall icke förtära det, på det att det må gå dig väl och dina barn efter dig, när du göra vad rätt är i HERRENS ögon.

‌ʻOua naʻa ke kai ia; koeʻuhi ke hoko ai ʻae lelei kiate koe, pea ki hoʻo fānau kimui ʻiate koe, ʻoka ke ka fai ʻaia ʻoku totonu ʻi he ʻao ʻo Sihova.

26 Men de heliga gåvor som du vill bära fram, och dina löftesoffer, dem skall du föra med dig till den plats som HERREN utväljer.

Ka ko hoʻo ngaahi meʻa māʻoniʻoni ʻaia ʻoku ke maʻu, mo hoʻo meʻa kuo ke fuakava ʻaki, ke ke toʻo ʻo ʻave ia ki he potu ʻaia kuo fili ʻe Sihova:

27 Och av dina brännoffer skall du offra både köttet och blodet på HERRENS, din Guds, altare. Av dina slaktoffer däremot skall väl blodet gjutas ut på HERRENS, din Guds, altare, men köttet må du äta.

Pea ke ʻatu hoʻo ngaahi feilaulau tutu, ko e kakano mo hono toto, ki he feilaulauʻanga ʻo Sihova ko ho ʻOtua: pea ko e toto ʻo hoʻo ngaahi feilaulau ʻe lilingi ia ki he funga ʻoe feilaulauʻanga ʻo Sihova ko ho ʻOtua, pea te ke kai ʻe koe hono kakano.

28 Alla dessa bud som jag giver dig skall du hålla och höra, för att det må gå dig väl och dina barn efter dig, till evig tid, när du gör var gott och rätt är i HERRENS, din Guds, ögon.

Ke ke vakai mo tokanga ki he ngaahi lea ni ʻaia ʻoku ou fekau kiate koe, Koeʻuhi ke hoko ai ʻae lelei kiate koe, pea ki hoʻo ngaahi fānau kimui ʻiate koe ʻo taʻengata, ʻoka ke ka fai ʻaia ʻoku lelei mo totonu ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua.

29 När HERREN, din Gud, har utrotat de folk till vilka du nu kommer, för att fördriva dem för dig, när du alltså har fördrivit dessa och bosatt dig i deras land,

“ʻOka motuhi mei ho ʻao ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻae ngaahi puleʻanga, ʻaia ʻoku ke ʻalu ki ai ke maʻu ʻakinautolu, pea kuo ke hoko ʻo fetongi ʻakinautolu, ʻo nofo ʻi honau fonua;

30 tag dig då till vara för att bliva snärjd, så att du efterföljer dem, sedan de hava blivit förgjorda för dig; fråga icke efter deras gudar, så att du säger: »På vad sätt höllo dessa folk sin gudstjänst? Så vill också jag göra.»

Ke ke vakai kiate koe telia naʻa kākāʻia koe ʻi hoʻo angimui kiate kinautolu, ʻoka hili hono fakaʻauha ʻakinautolu mei ho ʻao, pea ʻoua naʻa ke fehuʻi koe ki honau ngaahi ʻotua, ʻo pehē, naʻe fēfē hono tauhi ʻe he ngaahi puleʻanga ni ki honau ngaahi ʻotua? He ʻe pehē pē ʻeku fai.

31 Nej, på det sättet skall icke du göra, när du tillbeder HERREN, din Gud, ty allt som är en styggelse för HERREN, och som han hatar, det hava de gjort till sina gudars ära; ja, de gå så långt att de bränna upp sina söner och döttrar i eld åt sina gudar.

‌ʻOua naʻa ke fai pehē kia Sihova ko ho ʻOtua: he ko e meʻa kovi kotoa pē kia Sihova, ʻaia ʻoku fehiʻa ia ki ai, kuo ʻosi ʻenau fai ki honau ngaahi ʻotua; he ko honau ngaahi foha mo honau ngaahi ʻofefine kuo nau tutu ʻi he afi ki honau ngaahi ʻotua.

32 Allt vad jag bjuder eder, det skolen I hålla och göra. Du skall icke lägga något därtill och icke taga något därifrån.

“Ko e meʻa kotoa pē ʻoku ou fekau kiate kimoutolu, mou tokanga ki ai ʻo fai, ʻoua naʻa ke fakalahi ia, pē fakasiʻisiʻi ki ai.