Daniel 3
1 Konung Nebukadnessar lät göra en gyllene bildstod, sextio alnar hög och sex alnar bred; den lät han ställa upp på Duraslätten i Babels hövdingdöme.
Kini ne' Nebukatnesa'ma vahe amema'a golireti tro hu'neana zaza'amo'a 27ni'a mita higeno, kahesa'amo'a 3'a mita hu'neankino ana amema'a Babiloni mopafina Durae nehaza agupofi retru rente'ne.
2 Och konung Nebukadnessar sände åstad och lät församla satraper, landshövdingar och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavande i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av den bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.
Ana huteno ana vahe amema'ama erinte ama hu zupama vahe'ma esazegu'ma kini ne'mo'ma kema hu'neana, ugota kva vahe'ma, kiapu vahe'ma, gavana vahe'ma, antahintahima nemiza vahe'ma, kanisolo vahe'ma, zagoma kegavama nehaza vahe'ma, keagama refko nehaza vahe'ene ana vahe'ma zamaza nehaza vahe'ene maka kamani eri'zama eneriza vahe'enena zamagi hu'ne.
3 Då församlade sig satraperna, landshövdingarna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavande i hövdingdömena till invigningen av den bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp och när de så stodo framför den bildstod som Nebukadnessar hade låtit ställa upp,
Ana hutege'za ugota kva vahe'ma, kiapu vahe'ma, gavana vahe'ma, antahintahima nemiza vahe'ma, kanisolo vahe'ma, zagoma kegavama nehaza vahe'ma, keagama refko nehaza vahe'ene ana vahe'ma zamazama nehaza vahe'ene maka kamani eri'zama eneriza vahe'enena, Nebukatnesama ana vahe amema'ama erinte ama'ma hunaku'ma hianknarera emeri atru hute'za ana amema'amofo avuga oti'naze.
4 utropade en härold med hög röst: »Detta vare eder befallt, I folk och stammar och tungomål:
Anama hutazageno'a kezamanetia vahe'mo'a otino, ranke huno amanage hu'ne. Kokankokati'ma e'naza vahe'ma, ru vahe ru vahepinti'ma e'naza vahe'ma ruzamageru ruzamageru'ma neraza vahe'motanena amama hanua nanekea antahita amage anteho.
5 När I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skolen I falla ned och tillbedja den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar har låtit ställa upp.
Hagi tamagrama antahisageno, ufema nere'za, hapue nehaza zavenane laerie nehaza zavenama nehe'za, konkema nere'za, mago'a zavenanema nehesagetama nentahisanuta, tamarena nereta kepri huta, kini ne' Nebukatnesa'ma golireti'ma tro'ma hunte'nea vahe amema'arera monora hunteho.
6 Men den som icke faller ned och tillbeder, han skall i samma stund kastas i den brinnande ugnen.»
Hanki iza'o ana vahe amema'are'ma kepri huno renareno mono'ma huontesnia vahera, ame huta zamazerita hagana haganama huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe atregahune.
7 Så snart nu allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare och allahanda andra instrumenter, föllo de alltså ned, alla folk och stammar och tungomål, och tillbådo den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.
Anagema hutege'za maka vahe'ene, kokankokati'ma e'naza vahe'ene, ru zamageru ru zamageru'ma neraza vahe'mo'za ufema, konkema, laeri zavenama, hapu zavenane mago'a zavenaramima nehage'zama nentahi'za kini ne' Nebukatnesa'ma golire vahe amema'ama tro'ma hu'nea zante zamarena re'za monora hunte'naze.
8 Men strax därefter kommo några kaldeiska män fram och anklagade judarna.
Hianagi mago'a Babiloni vahe'mo'za kini nete e'za, Juda naga'mozama haza zamavu'zamava zanku kini nera eme asami'naze.
9 De togo till orda och sade till konung Nebukadnessar: Må du leva evinnerligen, o konung!
Kini ne' Nebukatnesana amanage hu'za asami'naze. Kini ne'moka, za'zate kinia maninka vugahane!
10 Du, o konung, har givit befallning att alla människor, när de hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skulle falla ned och tillbedja den gyllene bildstoden,
Kini nemoka kagra mago kasegea amanage hunka huvempa hu'nane. Ufene, konkene, laeri zavenane, hapu zavenane mago'a zavenaramima nehesnage'zama nentahisu'za, maka vahe'mo'za mopafi kepri hu'za zamarena nere'za, golireti'ma tro'ma hunte vahe amema'a monora huntegahaze hunka hu'nane.
11 och att var och en som icke fölle ned och tillbåde skulle kastas i den brinnande ugnen.
Anage nehunka iza'o ana vahe amema'are'ma renama nereno, kepri huno mono'ma huontesnia vahera azeri'na hagana haganama huno tusi tevema nerea kerifi asagafe atregahue hunka hu'nane.
12 Men nu äro här några judiska män, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, vilka du har förordnat att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa män hava icke aktat på dig, o konung. De dyrka icke dina gudar; och den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp tillbedja de icke.»
Hianagi 3'a Jiu nagara, Setrakima, Misakima, Abetnegoma hunka huhampari zamantanke'zama, Babiloni mopafima kvama mani'naza naga'mo'za, kini nemoka kagri kea ontahi'za, kagrama amage'ma nentana anumzantamina monora hunonte'za, golireti vahe amema'ama tro'ma hunka retruma rente'nana zante'enena monora huonte'naze.
13 Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Och när man hade fört fram männen inför konungen,
Ana nanekema Nebukatnesa'ma nentahigeno'a tusi arimpa ahegeno, mago'a vahe huzmantege'za vu'za, Setrakima, Mesakima, Abetnegoma hu'za ome zamavare'za agri avuga e'naze.
14 talade Nebukadnessar till dem och sade: »Är det av förakt som I, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, icke dyrken mina gudar och icke tillbedjen den gyllene bildstod som jag har låtit ställa upp?
Azageno Nebukatnesa'a amanage huno ana nagara zamantahige'ne. Setrakigane, Mesakigane Abetnegogata, nagri anumzaraminte'ene, golireti'ma vahe amema'ama tro'ma hu'na retruma rente'noa zantera monora huonte'nazema hu'za nehazana, e'i tamage nehazo?
15 Välan, allt må vara gott, om I ären redo, att när I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, falla ned och tillbedja den bildstod som jag har låtit göra. Men om I icke tillbedjen, då skolen I i samma stund bliva kastade i den brinnande ugnen; och vilken är väl den gud som då kan rädda eder ur min hand?»
Hanki menina tamagrama antahisanage'zama ufema nere'za hapue nehaza zavenane, lairie nehaza zavenama nehe'za, konkema nere'za, mago'a zavenanema nehesnagetama nentahisanuta, kepri huta tamagra tamarena nereta, golireti'ma vahe amema'ama tro'ma hunte'noa zantera monora hunte so'e hiho. Hagi ana zante'ma mono'ma huontesnage'na, hanuge'za tamagrira tamazeri'za hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi tamasga fetregahaze. Anama hanage'na ina anumzamo nagri nazampintira tamagrira tamagu vazino ana tevenefake kerifintira tamaza hugahifi tamagegahue?
16 Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego och sade till konungen: »O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta.
Anagema hige'za Setraki'ma, Mesaki'ma, Abetnego'za kini ne' Nebukatnesana amanage hu'za asami'naze. Kini ne'moka kagrama hana nanekerera mago kea huta tagra tagura ovazigahune.
17 Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han ock rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung.
Hagi kagrama hagana hagana'ma huno'ma tusi tevema nerea kerifima tagri'ma tasagafe atresnankeno'a, tagrama amage'ma nentona Anumzamo'a taza huno ana tevefintira tavrenetreno, kini ne'moka kazampintira tagu'vazino taza hugahie.
18 Men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå icke dyrka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp.»
Hianagi tagrama amage'ma nentona Anumzamo'ma tazama osaniana, e'i ana zankure huta kagri anumzaraminte'ene vahe amema'ama golireti'ma tro'ma hunka retruma rente'nana zante'enena kepri huta monora huontegahune.
19 Då uppfylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och Abed-Nego, så att hans ansikte förvandlades. Och han hov upp sin röst och befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare, än man någonsin hade sett den vara.
Hagi Setraki'ma, Mesaki'ma, Abetnego'za anagema hazageno'a, Nebukatnesana tusi arimpa ahegeno avugosamo'a rugrari'ne. Anama higeno'a huzmantege'za hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea tevea mago'ene hugrazageno 7'ni'a zupa amuhoa huno, ko'ma amuhoma nehia avamena agatereno tusi amuho hu'ne.
20 Och några handfasta män i hans här fingo befallning att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen.
Ana hutazageno Setrakima, Mesakima, Abetnegonena ome zamazeriza nofiteti anakite'za, hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe atrehogu hankavenentake sondia vahe'a huzmante'ne.
21 Så blevo dessa med sina underkläder, livrockar, mössor och andra kläder bundna och kastade i den brinnande ugnen.
Anagema hige'za ana 3'a nagara zamazeri'za, zaza kukenane, nakre kuzmine, kankri zamine mago'a kukenazminena zamavate maka me'nege'za nofiteti anakite'za, hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe tre'naze.
22 Men eftersom konungens befallning hade varit så sträng, och ugnen därför hade blivit så övermåttan starkt upphettad, blevo de män som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego ditupp själva dödade av eldslågorna,
Kini nemo'ma huzmantege'za tevema mago'ene hugrazageno tusi amuhoma nehuno hagana hagana'ma nehifi, Setrakima Mesakima Abetnegoma hu'za zamasga fetre'naze. Hianagi anama zamasga fetraza sondia vahera hagana hagana'ma huno nerea tevemo terasagege'za fri'naze.
23 vid det att de tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna kastades ned i den brinnande ugnen.
Hagi Setrakima, Mesakima, Abetnegonema nofi'ma anakite'za hagana hagana'ma huno tusi tevema nerea kerifi zamasgafe atre'naza nofimo'a, me'nege'za ana tevemofo agu'afina mani'naze.
24 Då blev konung Nebukadnessar förskräckt och stod upp med hast och frågade sina rådsherrar och sade: »Var det icke tre män som vi läto kasta bundna i elden? De svarade och sade till konungen: »Jo förvisso, o konung.»
Anama hutazageno'a, kini ne' Nebukatnesa'a ana naga'ma nezamageno, antri huno o'netino antahintahima nemiza vahera amanage huno zamantahige'ne. Tagra 3'a vahe nofitetira anakiteta tevefina zamasga fetre'nompi? Anagema hige'za zamagra kenona hu'za, i'zo 3'a naga'mokizmi anara hu'none.
25 Han fortfor och sade: »Och ändå ser jag nu fyra män, som gå lösa och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem; och den fjärde ser så ut, som vore han en gudason.»
Hagi Nebukatnesa'a huno, Menima koana anakima zamante'nona nofimo'a zamagafina omanege'za, 4'a vahe ana tevemofo agu'afina mani'neza, mago hazenkea zamavufagarera omaneaza vano nehaze. Hagi nampa 4 ne'ma ke'noa ne'mofo avu'avamo'a, anumzamofo mofavregna hu'ne.
26 Därefter trädde Nebukadnessar fram till öppningen på den brinnande ugnen och hov upp sin röst och sade: »Sadrak, Mesak och Abed-Nego, I den högste Gudens tjänare kommen hitut.» Då gingo Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden.
Anagema higeno'a anante Nebukatnesa'a anama hagana hagana'ma nehia tevemofo kafante urava'o nehuno, amanage huno kezati'ne. Setrakigane Mesakigane Abetnegogata, Marerisa Anumzamofo eri'za vahe mani'nazanki, tevefintira atreta atiramita amare eho. Anagema hige'za Setraki'ma Mesaki'ma Abetnego'ma hu'za ana tevefintira atirami'za e'naze.
27 Och satraperna, landshövdingarna och ståthållarna och konungens rådsherrar församlade sig där, och fingo då se att elden icke hade haft någon makt över männens kroppar, och att håret på deras huvuden icke var svett, och att deras kläder icke hade blivit skadade; ja, man kunde icke ens känna lukten av något bränt på dem.
Anante ugota kva vahe'ma, kiapu vahe'ma, kini ne'mofoma antahintahima nemiza vahe'ma, gavana vahe'ma hu'za ana naga'mokizmire erava'oma hu'za kazana, tevemo'a zamavufaga oregeno, zamaseni zamazokara teorasagegeno, zaza kukena zamia tevemo'a tevararo'vararura osigeno, tevemofo mna'anena zamavufaga regatira ontahi'naze!
28 Då hov Nebukadnessar upp sin röst och sade: »Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare, vilka så förtröstade på honom, att de överträdde konungens befallning och vågade sina liv för att icke nödgas dyrka eller tillbedja någon annan gud än sin egen Gud!
Anante kini ne' Nebukatnesa'a amanage huno hu'ne. Setrakima, Mesakima, Abetnegokizmi Anumzamo'a ankero'ama huntegeno eno eri'za naga'ama zamagu'ma vazia zankura, Agri agia ahentesga hanune. Na'ankure zamagra agrite zamentintia nehu'za, fri'zankura antahi amane hu'naze. Ana nehu'za nagrama ante'noa kasegegura koro nosu'za, ru anumzantera monora hunonte'za, zamagra'a Anumzanteke monora hunte'naze.
29 Och härmed giver jag nu befallning att vilken som helst av alla folk och stammar och tungomål, som säger något otillbörligt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall huggas i stycken, och hans hus skall göras till en plats för orenlighet; ty ingen gud finnes, som så kan hjälpa som denne.
E'ina hu'negu menina mago kasege ante'na huvempa huankino, mago nagamo'o, mago kumate vahe'mo'o, ru zamageru ru zamageru'ma neranaza vahemo'zanema, Setrakima, Mesakima, Abetnego Anumzamofoma huhavizama huntesnaza vahera, zamahe'za zamavufaga rutragatragu hutresnage'za frigahaze. Ana nehanage'za nozaminena tagana taganu vazi'za mopafi eri hihi hugahaze. Na'ankure mago anumzamo'a zamagri Anumzamo'ma hiazana huno, amage'ma nentesnia vahera agura ovazigahie.
30 Därefter lät konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego komma till stor ära och makt i Babels hövdingdöme. Konung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som finnas på hela jorden. Mycken frid vare med eder! Jag har funnit för gott att härmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig. Ty stora äro förvisso hans tecken, och mäktiga äro hans under. Hans rike är ett evigt rike, och hans välde varar från släkte till släkte.
Hagi kini ne' Nebukatnesa'ma anagema huteno'a, Setrakima, Mesakima, Abetnegoma huno kasefa eri'za zamige'za, koma eri'naza eri'zana rugatere'za, Babiloni mopamofo agu'afina eri'zana eri'naze.
