Daniel 2
1 I sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar drömmar av vilka han blev orolig till sinnes, och sömnen vek bort ifrån honom.
Nebuchadnezzar loe siangpahrang ah ohhaih saning hnetto naah, amang to sak, zithaih palung a tawnh pongah, iip thai ai.
2 Då lät konungen tillkalla sina spåmän, besvärjare, trollkarlar och kaldéer, för att de skulle giva konungen till känna vad han hade drömt, och de kommo och trädde fram för konungen.
Siangpahrang ih amang thuih han ih, miklet kop kaminawk, banpadae khet kop kaminawk, lungh aah kop kaminawk hoi Khaldian ih palungha kaminawk to kawk hanah lok a paek.
3 Och konungen sade till dem: »Jag har haft en dröm, och jag är orolig till sinnes och ville veta vad jag har drömt.»
Siangpahrang mah nihcae khaeah, Amang maeto ka sak, amang to ka panoek ai pongah zithaih palungthin ka tawnh, tiah a naa.
4 Då talade kaldéerna till konungen på arameiska: »Må du leva evinnerligen, o konung! Förtälj drömmen för dina tjänare, så skola vi meddela uttydningen.»
To naah cakaeh khet kop kaminawk mah siangpahrang to Syria lok hoiah, Aw siangpahrang na hinglung sawk nasoe! Na tamnanawk khaeah amang to thui ah, kaicae mah kang leh pae o han hmang, tiah a naa o.
5 Konungen svarade och sade till kaldéerna: »Nej, mitt oryggliga beslut är, att om I icke sägen mig drömmen och dess uttydning, skolen I huggas i stycken, och edra hus skola göras till platser för orenlighet.
Siangpahrang mah cakaeh khet kop kaminawk khaeah, Hae tiah lok ka takroek boeh; ka mang hae nang panoek o sak ai moe, nang leh pae o thai ai nahaeloe, aboengh aboengh ah kang takroek o moe, na imnawk doeh angpop sut maiphu baktiah ka sak han.
6 Men om I meddelen drömmen och dess uttydning, så skolen I få gåvor och skänker och stor ära av mig. Meddelen mig alltså nu drömmen och dess uttydning.»
Toe ka mang hae nang panoek o sak moe, nang leh pae o thaih nahaeloe, kai khae hoi hnuk han koi tangqum hoi athonawk to na hnuk o pacoengah, kalen parai pakoehhaih to na hnu o tih; to pongah ka mang hoi a thuih koehhaih to na thui oh, tiah a naa.
7 De svarade för andra gången och sade: »Konungen må förtälja drömmen för sina tjänare, så skola vi meddela uttydningen.»
To naah nihcae mah, Siangpahrang mah a tamnanawk khaeah amang to thui nasoe, kaicae mah amang kang leh pae o han, tiah a naa o let.
8 Konungen svarade och sade: »Jag märker nogsamt att I viljen vinna tid, eftersom I sen att mitt beslut är oryggligt,
To naah siangpahrang mah, Lok takroekhaih ka sak boeh, tiah na panoek o pongah, atue akra han ih ni na sak o, tito ka panoek.
9 att om I icke sägen mig drömmen, domen över eder icke kan bliva annat än en. Ja, I haven kommit överens om att inför mig föra lögnaktigt och bedrägligt tal, i hopp att tiderna skola förändra sig. Sägen mig alltså nu vad jag har drömt, så märker jag att I ock kunnen meddela mig uttydningen därpå.»
Amang nang thui o ai nahaeloe, nangcae han lok takroekhaih maeto khue ni oh boeh; atue akra hanah alinghaih hoi amsawnlok thuih han ih ni na poek o boeh; to pongah amang to na thui oh, to naah ni amang nang leh pae o thaih, tiah ka panoek tih, tiah a naa.
10 Då svarade kaldéerna konungen och sade: »Det finnes ingen människa på jorden, som förmår meddela konungen det som han vill veta; aldrig har ju heller någon konung, huru stor och mäktig han än var, begärt sådant som detta av någon spåman eller besvärjare eller kaldé.
Cakaeh khet kop kaminawk mah siangpahrang khaeah, Siangpahrang mah hnuk ih hmuennawk kathui thaih kami long nuiah mi doeh om ai; kawbaktih siangpahrang, angraeng hoi ukkung mah doeh to baktih hmuennawk to miklet kop kami, cakaeh khet kop kami hoi lungh aah kop kaminawk khaeah dueng vai ai.
11 Ty det som konungen begär är alltför svårt, och ingen finnes, som kan meddela konungen det, förutom gudarna; och de hava icke sin boning ibland de dödliga.
Siangpahrang mah dueng ih lok loe karai parai hmuen ah oh, taksa ah kaom ai sithawnawk khue mah ai ah loe, mi mah doeh siangpahrang hma ah thui thai mak ai, tiah a naa o.
12 Då blev konungen vred och mycket förtörnad och befallde att man skulle förgöra alla de vise i Babel.
To lok to anih mah thaih naah siangpahrang loe paroeai palungphui moe, Babylon prae thungah kaom palungha kaminawk hum boih hanah lok a paek.
13 När alltså påbudet härom hade blivit utfärdat och man skulle döda de vise, sökte man ock efter Daniel och hans medbröder för att döda dem.
Palungha kaminawk hum hanah lok takroek boeh pongah, nihcae mah Daniel hoi anih ih ampuinawk doeh hum hanah pakrong o.
14 Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok, översten för konungens drabanter, vilken hade dragit ut för att döda de vise i Babel.
Babylon prae thung ih palungha kaminawk hum han kacaeh, siangpahrang toepkung misatuh angraeng Ariok to Daniel mah palunghahaih hoiah lokdueng;
15 Han tog till orda och frågade Arjok, konungens hövitsman: »Varför har detta stränga påbud blivit utfärdat av konungen?» Då omtalade Arjok för Daniel vad som var på färde.
anih mah Ariok khaeah siangpahrang toepkung misatuh angraeng, tipongah siangpahrang mah karangah lokpaekhaih to sak loe? tiah a naa. To naah Ariok mah Daniel khaeah, Kangcoeng tangcae hmuen kawng to thuih pae.
16 Och Daniel gick in och bad konungen att tid måtte beviljas honom, så skulle han meddela konungen uttydningen.
To naah Daniel mah siangpahrang khaeah caeh moe, anih ih amang leh pae hanah atue to hnik.
17 Därefter gick Daniel hem och omtalade för Hananja, Misael och Asarja, sina medbröder, vad som var på färde,
To pacoengah Daniel loe angmah im ah amlaem moe, to tiah kaom hmuen to ampuinawk ah kaom Hananiah, Mishael hoi Azariah khae ah thuih pae:
18 och han uppmanade dem att bedja himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet bleve uppenbarad, på det att icke Daniel och hans medbröder måtte förgöras tillika med de övriga vise Babel.
Daniel hoi anih ih ampuinawk mah Babylon prae thung ih palungha kaminawk hoi nawnto hum han ai ah, hae panoek thai ai ih hmuen pongah van Sithaw khaeah tahmen hnikhaih lawkthui o si, tiah a naa.
19 Då blev hemligheten uppenbarad för Daniel i en syn om natten. Och Daniel lovade himmelens Gud därför;
Aqum ah loe panoek thai ai ih hmuen hnuksakhaih to Daniel khaeah amtueng pae. To naah Daniel mah van Sithaw to pakoeh.
20 Daniel hov upp sin röst och sade: »Lovat vare Guds namn från evighet till evighet! Ty vishet och makt höra honom till.
Daniel mah, palunghahaih hoi thacakhaih loe anih ih ni: Sithaw ih ahmin loe dungzan hoi dungzan khoek to pakoehaih om nasoe:
21 Han låter tider och stunder omskifta, han avsätter konungar och tillsätter konungar, han giver åt de visa deras vishet och åt de förståndiga deras förstånd.
Anih mah ni atue hoi khotuenawk to paqoi; siangpahrangnawk to takhoe moe, siangpahrangnawk to a suek; palungha kami khaeah palunghahaih to a paek moe, panoek thaihaih tawn kaminawk khaeah panoekhaih to a paek:
22 Han uppenbarar det som är djupt och förborgat, han vet vad i mörkret är, och hos honom bor ljuset.
Anih mah ni kathuk hoi kanghawk hmuennawk to amtuengsak; aanghaih loe anih thungah oh pongah, vinghaih thungah kaom hmuen to anih mah panoek.
23 Dig, mina fäders Gud, tackar och prisar jag för att du har givit mig vishet och förmåga, och för att du nu har uppenbarat för mig det vi bådo dig om; ty det som konungen ville veta har du uppenbarat för oss.»
Aw kam panawk ih Sithaw, na nuiah anghoehaih ka tawnh, nang kang pakoeh; palunghahaih hoi thacakhaih to nang paek, nang khaeah kang hnik o ih hmuen to vaihi nang panoeksak boeh; siangpahrang mah hnik ih hmuen to kaicae khaeah nam tuengsak boeh, tiah lawkthuih.
24 I följd härav gick Daniel in till Arjok, som av konungen hade fått befallning att förgöra de vise i Babel; han gick åstad och sade till honom så: »De vise i Babel må du icke förgöra. För mig in till konungen, så skall jag meddela konungen uttydningen.»
To pongah Daniel loe siangphrang mah Babylon prae thung ih palungha kaminawk hum han lokpaek ih Ariok taengah caeh moe, anih khaeah, Babylon prae ih palungha kaminawk to hum hmah; siangpahrang hma ah kai hae na hoi ah, kai mah siangpahrang ih amang to ka leh pae han, tiah a naa.
25 Då förde Arjok med hast Daniel inför konungen och sade till honom så: »Jag har bland de judiska fångarna funnit en man som kan säga konungen uttydningen.»
Ariok mah Daniel to siangpahrang khaeah karangah caeh haih, anih khaeah, Judah prae hoi misong ah hoih ih kaminawk thungah siangpahrang ih amang leh thaih kami maeto ka hnuk boeh, tiah a naa.
26 Konungen svarade och sade till Daniel, som hade fått namnet Beltesassar: »Förmår du säga mig den dröm som jag har haft och dess uttydning?»
Siangpahrang mah, Belteshazzar, tiah kawk ih Daniel khaeah, Ka hnuk ih amang to nang leh pae thaih han maw? tiah a naa.
27 Daniel svarade konungen och sade: »Den hemlighet som konungen begär att få veta kunna inga vise, besvärjare, spåmän eller stjärntydare meddela konungen.
Daniel mah, siangpahrang hma ah, Siangpahrang mah dueng ih panoek karai hmuen loe palungha kaminawk, cakaeh khet kop kaminawk, miklet kop kaminawk hoi banpadae khet kop kaminawk mah thui o thai mak ai;
28 Men det finnes en Gud i himmelen, som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit konung Nebukadnessar veta vad som skall ske i kommande dagar. Detta var din dröm och den syn du hade på ditt läger:
toe hmuen kanghawk thuikung Sithaw loe van ah oh; anih mah hmabang ah kaom han koi hmuen to Nebuchadnezzar siangpahrang khaeah amtuengsak boeh. Na maang ih, iihkhun nuiah nang songh naah na hnuk ih hmuen loe hae tiah oh;
29 När du, o konung, låg på ditt läger, uppstego hos dig tankar på vad som skall ske i framtiden; och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som skall ske.
Aw siangpahrang, nang khaeah, iihkhun nuiah na oh naah hmabang angzo han koi poekhaih to na palung thungah angzoh, hmuen kanghawk amtuengsakkung mah hmabang angzo han koi hmuen to nang khaeah panoeksak boeh.
30 Och för mig har denna hemlighet blivit uppenbarad, icke i kraft av någon vishet som jag äger framför alla andra levande varelser, utan på det att uttydningen må bliva kungjord för konungen, så att du förstår ditt hjärtas tankar.
Kai loe minawk kalah pong palungha kue pongah hae kanghawk hmuen hae kai khaeah amtueng ai, siangpahrang ih amang to panoek moe, palung thung hoi na poek ih hmuen na panoek thai han ih ni, Sithaw mah kai khaeah amtuengsak.
31 Du, o konung, såg i din syn en stor bildstod stå framför dig, och den stoden var hög och dess glans övermåttan stor, och den var förskräcklig att skåda.
Aw siangpahrang, Na khet naah paroeai kalen krang to na hnuk. Hae paroeai kalen kampha krang loe paroeai hoih moe, na hma ah angdoet; amtuenghaih dan loe paroeai zit thoh.
32 Bildstodens huvud var av bästa guld, dess bröst och armar voro av silver, dess buk och länder av koppar; dess ben voro av järn,
To krang ih lu loe kaciim sui ah oh, saoek hoi ban tampawk loe sum kanglung ah oh moe, zok hoi phaih loe sum kamling ah oh,
33 dess fötter delvis av järn och delvis av lera.
a khok loe sum, khokpadae loe sum ahap long ahap ah oh.
34 Medan du nu betraktade den, blev en sten lösriven, dock icke genom människohänder, och den träffade bildstoden på fötterna, som voro av järn och lera, och krossade dem.
Na khet li naah, kami ban hoi pakhoih ai ih thlung maeto mah sum hoi long kangbaeh krang ih khok to vah pongah, khok loe koih o phaeng.
35 Då blev på en gång alltsammans krossat, järnet, leran, kopparen, silvret och guldet, och det blev såsom agnar på en tröskloge om sommaren, och vinden förde bort det, så att man icke mer kunde finna något spår därav. Men av stenen som hade träffat bildstoden blev ett stort berg, som uppfyllde hela jorden.
To naah sum, long, sum kamling, sum kanglung hoi kaciim suinawk loe nawnto koih o boih moe, nipui tue cang atit ih tavai baktiah oh o; hnuk han om ai ah takhi mah hmuh phaeng; krang va phaeng kalen parai thlung loe mae pui ah angcoeng moe, long ah koi boih.
36 Detta var drömmen; och vi vilja nu säga konungen uttydningen:
Na mang loe hae tiah oh; vaihi siangpahrang hma ah amang thuikoehhaih to kang thuih pae o han.
37 Du, o konung, konungarnas konung, åt vilken himmelens Gud har givit rike, väldighet, makt och ära,
Aw siangpahrang, Nang loe siangpahrangnawk ih siangpahrang ah na oh; van Sithaw mah prae ukhaih, toksak thaihaih, thacakhaih hoi lensawkhaih to nang hanah ang paek.
38 och i vilkens hand han har givit människors barn och djuren på marken och fåglarna under himmelen, varhelst varelser bo, och som han har satt till herre över allasammans, du är det gyllene huvudet.
Kami caanawk ohhaih ahmuen kruekah, anih mah moinawk hoi van ih tavaanawk boih na ban ah paek boeh, nihcae boih ukkung ah nang to ang suek. Kaciim sui hoi sak ih lu loe nang thuikoehhaih ih ni.
39 Men efter dig skall uppstå ett annat rike, ringare än ditt, och därefter ännu ett tredje rike, ett som är av koppar, och det skall råda över hela jorden.
Nang pacoengah nang pong ka hnaem kue, siangpahrang ukhaih prae kalah maeto om tih; to pacoengah thumto haih sum kamling ukhaih prae, tiah kaom, kalah siangpahrang ukhaih prae mah long nui to uk boih tih.
40 Ett fjärde rike skall ock uppstå och vara starkt såsom järn, ty järnet krossar och sönderslår ju allt; och såsom järnet förstör allt annat, så skall ock detta krossa och förstöra.
Palito haih thacak siangpahrang ukhaih prae loe sum kamtak baktiah om tih; sum mah loe kalah hmuennawk to koihsak moe, hmuen boih to pazawk; sum mah hmuennawk boih koihsak baktih toengah, anih mah kalah hmuennawk to koisak ueloe, pacaekthlaek tih.
41 Men att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det skall vara ett söndrat rike, dock så att det har något av järnets fasthet, ty du såg ju järn vara där, blandat med lerjord.
Na hnuk ih krang ih khokpadae hoi khokpazungnawk loe sum ahap long ahap ah oh baktih toengah, to siangpahrang ukhaih prae loe angkom thai mak ai; toe na hnuk ih krang loe sum hoi long angbaeh baktih toengah, prae thungah sum thacakhaih to om tih.
42 Och att tårna på fötterna voro delvis av järn och delvis av lera, det betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt.
Na hnuk ih sum hoi long angbaeh khokpazungnawk baktih toengah, prae loe ahap thacak ueloe, ahap koi tih.
43 Och att du såg järnet vara blandat med lerjord, det betyder att väl en beblandning där skall äga rum genom människosäd, men att delarna likväl icke skola hålla ihop med varandra, lika litet som järn kan förbinda sig med lera.
Na hnuk ih sum hoi long angbaeh baktih toengah, nihcae loe acaeng kalah kaminawk hoi angbaeh o tih; toe sum hoi long angbet thai ai baktih toengah, nihcae loe maeto hoi maeto poek amhong o mak ai.
44 Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen;
To siangpahrangnawk ih atue thuem ah, natuek naah doeh amro thai ai siangpahrang ukhaih prae to van Sithaw mah phasak tih; to ukhaih prae loe minawk kalah khaeah caehtaak mak ai, siangpahrang ukhaih praenawk to amrosak boih ueloe, boenghaih phasak tih; toe anih ih prae loe dungzan khoek to cak tih.
45 ty du såg ju att en sten blev lösriven från berget, dock icke genom människohänder, och att den krossade järnet, kopparen, leran, silvret och guldet. Så har en stor Gud uppenbarat för konungen vad som skall ske i framtiden, och drömmen är viss, och dess uttydning är tillförlitlig.»
Na hnuk ih kami ban hoi sak ih na ai ah mae thung hoi lak ih thlung mah, koi phaeng ah vah ih sum, sum kamling, long, kaciim sui hoi sum kanglungnawk loe, lensawk Sithaw mah hmabang ah kaom han koi hmuen siangpahrang khaeah amtuengsak ih ni; amang loe palung uihcom han om ai, amang lehhaih loe tangtang ah oh, tiah a naa.
46 Då föll konung Nebukadnessar på sitt ansikte och tillbad inför Daniel, och befallde att man skulle offra åt honom spisoffer och rökoffer.
To naah Nebuchadnezzar loe a hma ah akuep moe, Daniel to bok, anih khaeah hmuihoih to thlaek moe, hmuenpaekhaih sak hanah lok a paek.
47 Och konungen svarade Daniel och sade: »I sanning, eder Gud är en Gud över andra gudar och en herre över konungar och en uppenbarare av hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet.»
Siangpahrang mah Daniel khaeah, Na Sithaw loe sithawnawk ih Sithaw, siangpahrangnawk ih Angraeng, kanghawk hmuen amtuengsak Sithaw ah oh tangtang pongah, hae panoek ai ih hmuen hae nang thuih thaih, tiah a naa.
48 Därefter upphöjde konungen Daniel och gav honom många stora skänker och satte honom till herre över hela Babels hövdingdöme och till högste föreståndare för alla de vise i Babel.
Siangpahrang mah Daniel hanah kalen tok to paek, pop parai tangqum doeh a paek; anih to Babylon prae ahap ukkung ah suek moe, Babylon palungha kaminawk boih ukkung ah doeh a suek.
49 Och på Daniels bön förordnade konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego att förvalta Babels hövdingdöme; men Daniel själv stannade vid konungens hov. Se Kaldéer i Ordförkl.
To pacoengah Daniel mah hnik ih baktih toengah siangpahrang mah, Shadrach, Meshach hoi Abed-nego cae doeh Babylon prae ahap ukkung ah suek; toe Daniel loe siangpahrang ohhaih im ah toksak.
