Apostlagärningarna 9
1 Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
Gene mobhago a Shauli bhatendaga punda kujogoya bhalikwabhulaganga bhaajiganywa bha Bhakulungwa. Gubhapite ku Bhakulungwa Bhaabhishila,
2 och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på »den vägen», vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
gubhajujile bhapegwe bhaluwa ja lumanyio nnyumba ya jujila Nnungu ya shiyaudi kwene ku Dameshiki, nkupinga bhaaimanangaga bhanabhalume eu bhanabhakongwe bhakagulanga Mpanda gwa a Yeshu, bhaakamulanje bhajienabhonji ku Yelushalemu.
3 Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
Ikabheje bhali mumpanda tome na ika ku Dameshiki, shangupe shilangaya kopoka kunnungu shikwamulishilaga mmbali yowe.
4 Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: »Saul, Saul, varför förföljer du mig?»
Gubhagwile pai gubhapilikene lilobhe lilikwabhalanjila, “Shauli! Shauli! Pakuti unamboteka?”
5 Då sade han: »Vem är du, Herre?» Han svarade: »Jag är Jesus, den som du förföljer.
A Shauli gubhabhushiye, “Mmakulungwa, mmwe agani?” Gubhajangwilwe, “Nne a Yeshu nkumbotekajo.
6 Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra.»
Ikabheje nnaino ujime, ujende kunnjini kweneko shiubhalanjilwe shiupinjikwa kutenda.”
7 Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
Bhandunji bhalongenenje na a Shauli bhala, gubhajimingenenje ilili, bhakakwetenjeje shabheleketa, lilobhe lila bhalipilikenenje ikabheje bhangammonanga abheleketaga.
8 Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
A Shauli gubhajimi, bhakabhalakuleje meyo bhangashibhona shindu shoshowe, kwa nneyo bhandunji bhala gubhaakamwilenje nkono nikwalongoya mpaka kunjini ku Dameshiki.
9 Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
A Shauli gubhatemi mobha gatatu gwangali lola, gene mobhago bhangalya wala kung'wa shoshowe.
10 Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: »Ananias!» Han svarade: »Här är jag, Herre.»
Bhai, ku Dameshiki kula ashinkupagwa nkujiganywa jumo ashemwaga a Anania. Bhakulungwa gubhammalanjile nng'agamii “a Anania!” A Ananiya gubhajitishe, “Nne apano, Mmakulungwa.”
11 Och Herren sade till honom: »Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
Bhakulungwa gubhaabhalanjile, “Nnjabhule nnjende kumpanda ushemwa Mpanda gwa Goloka mpaka kunyumba ja a Yuda nkaabhushishiye bhandu bha ku Tasho bhaashemwa a Shauli, nnaino bhanajuga Nnungu,
12 Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen.»
na bhalabho a Shauli ng'agamii bhashinkwaabhona bhandu bhashemwa a Anania bhalijinjila nnyumba nikwaabhishila makono nkupinga bhalole kabhili.”
13 Då svarade Ananias: »Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
Ikabheje a Anania gubhajangwile, “Mmakulungwa, njipilikana kubhandu bhabhagwinji ngani jangali jambone ja bhene bhandubho, ga ibhaatendangaga bhandu bha Ukonjelo bhenu ku Yelushalemu.
14 Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn.»
Na bhashikwiya apano bhabhapegwe amuli kukopoka kubhakulungwanji bha bhaabhishila ja kwaakamulanga bhakunkulupalilanga mmwe a Yeshu.”
15 Men Herren sade till honom: »Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
Ikabheje Bhakulungwa gubhaabhalanjile, “Nnjendepe, pabha njikwaagula bhabhe bhatumishi bhangu, bhapite lunguya lina lyangu kubhandunji bha ilambo ina na kubhanangulungwa bhabhonji na ku bha Ishilaeli.
16 och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull.»
Nne namwene shinaalanguye shibhapinga potekwa kwa ligongo lya lina lyangu.”
17 Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: »Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande.»
Bhai, a Anania gubhapitejinjila nnyumbamo. Kungai gubhaabhishile makono a Shauli, gubhashite, “Apwanga a Shauli, Bhakulungwa a Yeshu bhankoposhele mumpanda nnikwiya apano, bhashinduma nimmishile makono nkupinga nnole kabhili na nngumbaywe naka Mbumu jwa Ukonjelo.”
18 Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
Shangupe indu mbuti ipande ikugwaga kukopoka mmeyo ga a Shauli, gubhalolile kabhili, gubhajimi gubhabhatishwe.
19 Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
Bhakalyeje shalya gubhakwete mashili kabhili. A Shauli gubhatemi ku Dameshiki mobha gashoko na bhaajiganywa bhapalinji pepala.
20 Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
Shangupe gubhatandwibhe kulunguya nnyumba ya jujila Nnungu kuti, a Yeshu Bhanabhabho a Nnungu.
21 Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: »Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?»
Bhandu bhowe bhaapilikenenje gubhakanganigwenje, gubhashitenje, “Bhuli, bhenebha nngabha bhaabhulegenje bhakwaakulupalilanga a Yeshu ku Yelushalemu? Bhashinkwiya apano bhatumbilile kukwakamulanga bhene bhandunjibho nkupinga bhaapelekanje ku bhakulungwanji bha bhaabhishila!”
22 Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
A Shauli gubhapundile kukola mashili na bhalikong'ondela kuti a Yeshu ni a Kilishitu, Bhayaudi bha ku Dameshiki gubhakanganigwenje kwa kaje.
23 När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
Gakapiteje mobha gamagwinji, Bhayaudi gubhaimenenje nkuloleya mwa kwabhulajila a Shauli.
24 men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
Ikabheje a Shauli gubhapilikene malobhe gala. Bhandu bhatendaga kwaajubhililanga shilo na mui mmilango ja jinjilila nshilambomo, nkupinga bhaabhulaganje.
25 togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
Ikabheje malanga ga shilo bhaajiganywa bhabho gubhaatolilenje, gubhaatuluyenje pai nshikapu shashikulungwa kupitila likumba lya lugwani.
26 När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
A Shauli bhakaisheje ku Yelushalemu gubhalinjile kwiilunda munkumbi gwa bhaajiganywa bhala ikabheje, bhowe gubhaajogopenje na jwakwa akulupalile kuti nabhalabho bhashibha bhaajiganywa.
27 Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
Penepo a Bhanabha gubhaishe kukwaatola a Shauli, gubhaapeleshe kwa ashimitume na gubhatalashiye, a Shauli shibhashite kwaabhona Bhakulungwa nikunguluka nabho. Na kabhili gubhalugwile ga a Shauli kulunguya ku Dameshiki gwangali bhoga kwa lina lya a Yeshu.
28 Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
Bhai, a Shauli gubhatemi nabhonji, bhaliowa pa Yelushalemu powe pita lunguya lilobhe lya a Nnungu gwangali lipamba kwa lina lya a Yeshu.
29 och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
Na kabhili bhatendaga taukangana na Bhayaudi bhabheleketangaga Shigiliki, na gubhalinjilenje kwaabhulaga.
30 När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
Bhaajiganywa bhala bhakapilikananjeje genego, gubhaatolilenje a Shauli, gubhaapelekenje ku Kaishalia, gubhaaleshilenje bhajende ku Tasho.
31 Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
Gene mobhago bhandunji bha a Nnungu gubhatemingenenje kwa ulele, kutandubhila ku Yudea na ku Galilaya na ku Shamalia. Bhandunji bha a Nnungu gubhapundilenje kujenjesheka akuno bhalishimilikwanga na bhalikwaajogopanga a Nnungu bhalitagwanga ntima naka Mbumu jwa Ukonjelo.
32 Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
A Petili bhali nkujima jima kila mmbali gubhaishe kubhandunji bha ukonjelo bhatamanganaga ku Lida.
33 Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
Kweneko gubhanng'imene mundu jumo ashemwaga a Ainea, jwenejo kwa yaka nng'ano na itatu akakombolaga kushoka pashinanda kwa ligongo lya poloka.
34 Och Petrus sade till honom: »Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd.» Då stod han strax upp.
Bhai, a Petili gubhaabhalanjile, “A Ainea, a Yeshu Kilishitu bhanakunnamya. Njumushe, ntandishe shinanda shenu.” Shangupe, a Ainea gubhajimi.
35 Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
Bhashilambo bhowe bha ku Lida na ku Shaloni bhakaabhonanjeje a Ainea, gubhaatendebhushilenje Bhakulungwa.
36 I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
Bhashinkupagwa bhaajiganywa bhamo bhakongwe ku Yapa bhashemwaga a Tabhita, kwa Shigiliki a Dolikashi, malombolelo gakwe, mbala. Bhene bhakongwebho bhatendaga tenda ya uguja na mobha gowe bhatendaga kwaajangutilanga bhaalaga.
37 Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
Gene mobhago bhakulwalaga, gubhawile. Bhandunji gubhakundilenje maiti gabho, gubhagagonekenje kukati jaliji kugolopa.
38 Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
Na pabha ku Yapa kwangatalikangana kaje na ku Lida, kwa nneyo bhaajiganywa bhakapilikananjeje kuti a Petili kubhali ku Lida, gubhaatumilenje bhantenga bhabhili bhakalugulanje kuti, “Shangu nnjiye kunngwetu.”
39 Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
Bhai, a Petili gubhajabhwile gubhalongene nabhonji. Bhakaisheje gubhapelekwe kugolopa mpaka kukati kula. Kweneko bhanabhakongwe bhabhagwinji bhashitenga gubhaatimbililenje a Petili bhaligutanga akuno bhalikwaalanguyanga magauni na nngubho ibhaalayaga a Dolikashi pubhaliji bhakoto.
40 Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: »Tabita, stå upp.» Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
A Petili gubhaakopoyenje palanga bhandu bhowe, gubhatindibhele, gubhajujile Nnungu. Kungai gubhagatendebhushile maiti gala gubhashite, “A Tabhita, nnjumushe.” Nabhalabho gubhabhalakwile meyo na bhakaabhoneje a Petili gubhajinwishe nitama.
41 Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
A Petili gubhaakamwile nkono nikwaajinula, kungai gubhaashemilenje bhandunji bha ukonjelo na bhashitenga bhala, gubhaakamuyenje bhali bhabhakoto.
42 Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
Jene nganijo gujishumile mmbali yowe ya ku Yapa na bhandunji bhabhagwinji bhakwaakulupalilangaga Bhakulungwa.
43 Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon. Se Väg i Ordförkl. Båda namnen betyda hind; det förra är ett arameiskt ord, det senare ett grekiskt.
A Petili gubhatemi mobha gashoko ku Yapa, ku bhandu bhamo bhabhamba mapende lina lyabho a Shimoni.
