Apostlagärningarna 6
1 Vid denna tid, då nu lärjungarnas antal förökades, begynte de grekiska judarna knorra mot de infödda hebréerna över att deras änkor blevo förbisedda vid den dagliga utdelningen.
Hagi anama haza knafina, Jisasima amage nentaza disaipol naga'mo'za ome rama'a hazageno namba zamimo'a ame'nanempi mareri'zageno, Griki kema nehaza Jiu vahe'mo'za, Hibru kema nehaza Jiu kuma agafa vahetmina kanive rezamante'za, Mika zupa kave'ma fakoma hazana kento a'ne nagara antahi nozamize hu'za hu'naze.
2 Då sammankallade de tolv hela lärjungaskaran och sade: »Det är icke tillbörligt att vi försumma Guds ord för att göra tjänst vid borden.
Hage'za 12fu'a aposol naga'mo'za ana mika amage'ma nentaza disaipol kevu zamasmizage'za emeritru hazage'za anage hu'naze. Ne'zama fakohu zankuke nehuta Anumzamofo nanekema osanunana knarera osugahie.
3 Så utsen nu bland eder, I bröder, sju män som hava gott vittnesbörd om sig och äro fulla av ande och vishet, män som vi kunna sätta till att sköta denna syssla.
E'ina hu'negu tafuhete, tamagra amu'no tamifinti keso'e hutma 7ni'a vahe'ma zamu'zmamo knare'ma hu'nesnia vahe'ma, Avamu'ene knare antahi'zamo'ma avitenesia vahe zamazeri otinke'za, esageta tagra ama erizana refako huta zamazampi antesune.
4 Vi skola då helt få ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.»
Hu'neanagi tagratia nunamu hu'zante'ene, Anumzamofo naneke'a huama huta veamofona zamasmita maka knafina vugahune.
5 Det talet behagade hela menigheten. Och de utvalde Stefanus, en man som var full av tro och helig ande, vidare Filippus och Prokorus och Nikanor och Timon och Parmenas, slutligen Nikolaus, en proselyt från Antiokia.
Ana mika vahe kevumokizmia zamesige'za, ana hugahune nehu'za, ana 7ni'a vahe huhampri'naze, mago ne'ma hampona amentintine ne' Ruotge Avamu'mo agu'afima avite'nea nera Stiveni huhampriza Filipinki Prokulusinki Nikenorinki Taimoninki Pamenasima, mago Antioku ne' Nikolasi'a megi'a nagapinti ne'mo agu'a akrehe huno Jiu monopi amentinti nehia ne' huhampri'za zamaretru hu'naze.
6 Dem läto de träda fram för apostlarna, och dessa bådo och lade händerna på dem.
Ana hute'za ana vene'ne zaga zamare'za aposol nagate vazage'za zamaza ante'za, nunamu huzmante'naze.
7 Och Guds ord hade framgång, och lärjungarnas antal förökades mycket i Jerusalem; och en stor hop av prästerna blevo lydiga och trodde.
Hagi Anumzamofo kemo'a mago'ane ra huno nevigeno, amagenentaza disaipol naga'mo'za Jerusalemi kumapina rama'a efore nehageno, ra'ma'a Jiu pristi vahe'mo'za zamentinti hu'za ke amage'anteme vu'naze.
8 Och Stefanus var full av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket.
Ana higeno, Stivenina Anumzamofo asunkuzamo'ene hihamumo'a avite'negeno, tusi'a kaguva zane, avame'zanena vahe'mokizmi amunompina erifore hu'ne.
9 Men av dem som hörde till den synagoga som kallades »De frigivnes och cyrenéernas och alexandrinernas synagoga», så ock av dem som voro från Cilicien och provinsen Asien, stodo några upp för att disputera med Stefanus.
Hianagi mago'a vene'ne zaga, Hibru osi mono nona (Sinagog Freman) vahe zamazeri atre monore nehazafinti Sairini kumate'ene, Aleksandria kumate'ene, mago'a Silisiane, Esia rankuma'mo kegava hu'nefinti (provins) vahe'mo'za oti'za Stivenina keha rente'naze.
10 Dock förmådde de icke stå emot den vishet och den ande som här talade.
Hianagi Stiveni'ma knare Avamu'mo'ma azama huno knare antahi'zana amigeno kema hiazamofona, zamagra magore hu'za kea osu'naze.
11 Då skaffade de några män som föregåvo att de hade hört honom tala hädiska ord mot Moses och mot Gud.
Anante zamagra oku'a mago'a vahera anage hiho hu'za zamasmi'naze. Tagra nentahunkeno Mosesene, Anumzamofonena zanazeri havizahu kea hu'ne hutma hiho hu'naze.
12 De uppeggade så folket och de äldste och de skriftlärde och överföllo honom och grepo honom och förde honom inför Stora rådet.
Ana kema hazazamo vahera zamarimpa zamazeri otige'za, ranra vahe'mo'zane kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'zanena oti'za Stivenina eme avazu hu'za kanisol (Senhitren) vahe zamure vu'naze.
13 Där läto de falska vittnen träda fram, vilka sade: »Denne man upphör icke att tala mot vår heliga plats och mot lagen.
Zamagra pusante havigema hunte vahe zamaretageno, ana vahe'mo'za hu'za, Ama ne'mo'a, ontagneno Mosese kasegegu'ene, ra mono nonku enena huhaviza hunte'ne hu'za hu'naze.
14 Ty vi hava hört honom säga att Jesus, han från Nasaret, skall bryta ned denna byggnad och förändra de stadgar som Moses har givit oss.»
Na'ankure tagra nentahunkeno ama nemo'a amanage huno hu'ne, Nazareti Jisasi'a eri haviza ruotge mono nona nehuno, Mosesi'ma tami'nea avu'ava'zana, eri atreno kahefa avu'ava eri fore hunaku nehie.
15 Då nu alla som sutto i Rådet fäste sina ögon på honom, syntes dem hans ansikte vara såsom en ängels ansikte.
Anankema huntaza fakohu'za kenaku nehu'za ana mika kva vahe'mo'za avugosafima kazana, avugosamo'a ankero vahe'mofo avugosamo masa hiaza hige'za ke'naze.
