Apostlagärningarna 6
1 Vid denna tid, då nu lärjungarnas antal förökades, begynte de grekiska judarna knorra mot de infödda hebréerna över att deras änkor blevo förbisedda vid den dagliga utdelningen.
At this time, when the number of believers was increasing rapidly, the Greek-speaking believers started arguing with the Aramaic-speaking believers. They complained that their widows were being discriminated against in the daily distribution of food.
2 Då sammankallade de tolv hela lärjungaskaran och sade: »Det är icke tillbörligt att vi försumma Guds ord för att göra tjänst vid borden.
The twelve apostles called all the believers together, and told them, “It's not appropriate for us to give up spreading the word of God so we can wait at tables.
3 Så utsen nu bland eder, I bröder, sju män som hava gott vittnesbörd om sig och äro fulla av ande och vishet, män som vi kunna sätta till att sköta denna syssla.
Brothers, choose from among you seven trustworthy men full of the Spirit and wisdom. We will hand this responsibility over to them.
4 Vi skola då helt få ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.»
We ourselves will give our full attention to prayer and the ministry of spreading the word.”
5 Det talet behagade hela menigheten. Och de utvalde Stefanus, en man som var full av tro och helig ande, vidare Filippus och Prokorus och Nikanor och Timon och Parmenas, slutligen Nikolaus, en proselyt från Antiokia.
Everybody was happy with the arrangement, and they chose Stephen, (a man full of trust in God and of the Holy Spirit), Philip, Prochorus, Nicanor, Timon, Parmenas, and Nicolaus (originally a Jewish convert from Antioch).
6 Dem läto de träda fram för apostlarna, och dessa bådo och lade händerna på dem.
These men were presented to the apostles who prayed for them and placed their hands on them in blessing.
7 Och Guds ord hade framgång, och lärjungarnas antal förökades mycket i Jerusalem; och en stor hop av prästerna blevo lydiga och trodde.
The word of God continued to spread, and the number of disciples in Jerusalem greatly increased, with a large number of priests committing themselves to trusting in Jesus.
8 Och Stefanus var full av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket.
Stephen, full of grace and God's power, performed wonderful miracles among the people.
9 Men av dem som hörde till den synagoga som kallades »De frigivnes och cyrenéernas och alexandrinernas synagoga», så ock av dem som voro från Cilicien och provinsen Asien, stodo några upp för att disputera med Stefanus.
But some started arguing with him. They were from the synagogue called “the Free,” as well as Cyrenians, Alexandrians, and people from Cilicia and Asia Minor.
10 Dock förmådde de icke stå emot den vishet och den ande som här talade.
But they weren't able to stand against Stephen's wisdom or the Spirit with which he was speaking.
11 Då skaffade de några män som föregåvo att de hade hört honom tala hädiska ord mot Moses och mot Gud.
So they bribed some men to say, “We heard this man blaspheme Moses, and God too!”
12 De uppeggade så folket och de äldste och de skriftlärde och överföllo honom och grepo honom och förde honom inför Stora rådet.
They stirred up the people, and together with the elders and the teachers of the law, they came and arrested him. They brought him before the council,
13 Där läto de falska vittnen träda fram, vilka sade: »Denne man upphör icke att tala mot vår heliga plats och mot lagen.
and called false witnesses who testified against him. “This man is always slandering the holy Temple and the law,” they said.
14 Ty vi hava hört honom säga att Jesus, han från Nasaret, skall bryta ned denna byggnad och förändra de stadgar som Moses har givit oss.»
“We've heard him say that this Jesus of Nazareth will destroy the Temple, and will change the laws we received from Moses.”
15 Då nu alla som sutto i Rådet fäste sina ögon på honom, syntes dem hans ansikte vara såsom en ängels ansikte.
Everyone sitting on the council looked closely at Stephen, and his face shone like the face of an angel.
