Apostlagärningarna 5
1 Men en ung man vid namn Ananias och hans hustru Safira sålde ett jordagods,
Ikabheje bhandu bhamo bhashemwaga a Anania na akongobhabho a Shapila nnepeila gubhaushilenje nngunda gwabhonji.
2 och han tog därvid, med sin hustrus vetskap, undan något av betalningen därför; allenast en del bar han fram och lade för apostlarnas fötter.
Ikabheje, akuno bhaakongwe bhali bhamumanyi, Anania gubhaishiye ela ina na ina gubhapite kamuya kwa ashimitume.
3 Då sade Petrus: »Ananias, varför har Satan fått uppfylla ditt hjärta, så att du har velat bedraga den helige Ande och taga undan något av betalningen för jordstycket?
Bhai, a Petili gubhaabhushiye, “A Anania kwa nndi nshikunda Lishetani ampuganye ntima gwenu, kumuntembe Mbumu jwa Ukonjelo kwa iya ela ina impatile kwa usha nngunda gula?
4 Detta var ju din egendom, medan du hade det kvar; och när det var sålt, voro ju penningarna i din makt. Huru kunde du få något sådant i sinnet? Du har ljugit, icke för människor, utan för Gud.»
Nkanabhe usha nngunda gula pugwaaliji gwenu, na nkausheje elayo puyaaliji yenu ya tendela shinkupinga. Igala kwa nndi mwashinkuganishiya muntima gwenu kutenda nnei? Bhai mwangantemba mundu, ikabhe bhumwatembile a Nnungu!”
5 När Ananias hörde dessa ord, föll han ned och gav upp andan. Och stor fruktan kom över alla som hörde detta.
A Anania bhakapilikaneje genego, gubhagwile pai gubhawile. Bhandunji bhowe bhakapilikananjeje ga jene nganijo gubhajogopenje kwa kaje.
6 Och de yngre männen stodo upp och höljde in honom och buro ut honom och begrovo honom.
Bhashanda gubhaikengenenje, niunishila maiti gala na gubhakopoyenje palanga, gubhapite kwaashikanga.
7 Vid pass tre timmar därefter kom hans hustru in, utan att veta om, vad som hade skett.
Gakapiteje malanga ga mashaa gatatu, bhaakongwe akuno bhakakugamanya gakoposhele, gubhajinjile nnyumba mubhalinginji asha Petili mula.
8 Petrus sade då till henne: »Säg mig, var det för den summan I sålden jordstycket?» Hon svarade: »Ja, för den summan.»
A Petili gubhaabhalanjile, “Mmalanjile! Bhuli, aino ela ino ni yowe impatilenje kwa usha nngunda gula?” A Shapila gubhaajangwile, “Elo, ni yenei.”
9 Då sade Petrus till henne: »Huru kunden I vilja komma överens om att fresta Herrens Ande? Se, härutanför dörren höras nu fotstegen av de män som hava begravt din man; och de skola bära ut också dig.»
A Petili gubhaabhalanjile, “Igala nndi mmanganya kulagana kunninga Mbumu jwa Bhakulungwa? Nnole! Bhandunji bhapite kwashikanga ambuje bhenu, nnaino pubhalinginji pannangopo, shibhankopoyanje na mmwe palanga.”
10 Och strax föll hon ned vid hans fötter och gav upp andan; och när de unge männen kommo in, funno de henne död. De buro då ut henne och begrovo henne bredvid hennes man.
Shangupe a Shapila gubhagwile pa makongono ga a Petili, gubhawile. Bhashanda bhala bhakajinjilanjeje gubhaaimenenje a Shapila bhawile, kwa nneyo gubhaakopoyenje palanga, gubhapite kwashikanga tome na ambuje bhabho.
11 Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.
Gubhakwetenje lipamba bhandunji bhowe bha a Nnungu na bhowe bhapilikenenje jene nganijo.
12 Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång.
Mitume bhatendaga tendanga ilapo yaigwinji kubhandu. Bhakwaakulupalilanga a Yeshu bhatendaga imananga pa lukumbi lwa a Shelemani.
13 Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära.
Mundu jojowe akaliji munkumbi gwabhonji akalingaga kwiilunda. Nkali nneyo, bhandunji bhana bhatendaga kwaalumbililanga.
14 Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor.
Nkali nneyo bhandunji bhaakulupalilangaga Bhakulungwa gubhapundilenje kujenjesheka bhanabhalume na bhanabhakongwe.
15 Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem.
Numbe bhandunji bhatendaga kwaapelekanga bhalwelenji mumpanda njindo bhaagonekenje muinanda bhana mmakai, nkupinga pushibhapitangane asha Petili kapela shiwilisho shaishilanje.
16 Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.
Bhandunji bhabhagwinji gubhaikengenenje kukopoka ilambo ipikene na ku Yelushalemu, bhalikwaajianabhonji bhalwelenji na bhaashikilwanga maoka na bhowe gubhalamiywenje.
17 Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom -- de som hörde till sadducéernas parti -- och de uppfylldes av nitälskan
Kungai, bhakulungwa bha bhaabhishila na bhandu bhabho bhalingiji munkumbi gwa Mashadukayo, gubhaabhonelenje lupimililo ashimitume bhala.
18 och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte.
Bhai, gubhaakamwilenje mitume bhala, gubhaugalilenje nnigelesha.
19 Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:
Ikabheje shilo malaika jwa kunnungu gwaugwile milango ja ligelesha, akwaakopoyangaga palanga gwabhabhalanjilenje,
20 »Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord.»
“Nnjendangane ku Likanisha nkaalugulilanje bhandunji malobhe gowe ga gumi gwa ambigu.”
21 När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem.
Mitume gubhakundilenje, lyambape gubhapitengene ku Likanisha, gubhatandubhenje kujiganya. Bhakulungwa bha bhaabhishila na ajabhonji bhakaikanganeje, gubhashemilenje shitamo sha lukumbi lukulu na nkumbi gowe gwa bhanangulungwa bha Shiyaudi, gubhatumilenje bhandunji kuligelesha bhakaatolanje bhantenga bhala.
22 Men när rättstjänarna kommo dit, funno de dem icke i fängelset. De vände då tillbaka och omtalade detta
Ikabheje bhalinda bhakaikanjeje kwekula bhangaaimananga nnigelesha mula. Gubhabhujilenje, kulugula kulukumbi kula kuti,
23 och sade: »Fängelset funno vi stängt med all omsorg och väktarna stående utanför portarna, men då vi öppnade, funno vi ingen därinne.»
“Putuliimene ligelesha liugelwe ukoto na bhalinda bhajimingenenje mmilango. Ikabheje tukauguleje twangang'imana mundu jojowe nkati mula.”
24 När tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde detta, visst de icke vad de skulle tänka därom, eller vad som skulle bliva av detta.
Bhakulungwa bha bhalinda bha Likanisha na bhakulungwanji bha bhaabhishila bhakapilikananjeje genego gubhakwetenje lipamba, gangashimanya shaapatilenje.
25 Då kom någon och berättade för den: »De män som I haven insatt i fängelset, de stå nu i helgedomen och undervisa folket.»
Gwaishe mundu jumo, gwabhalugulilenje, “Bhandunji bhumwaugalilenje nnigelesha bhala, nnaino mubhalinginji Nliekalu bhanakwajiganyanga bhandunji.”
26 Befälhavaren gick då med rättstjänarna åstad och hämtade dem; dock brukade de icke våld, ty de fruktade att bliva stenade av folket.
Penepo bhakulungwa bha bhalinda bha Liekalu na bhalinda bhabho gubhapitengenenje ku Liekalu, gubhaatolilenje. Ikabheje bhangaakamulanga kwa mashili, pabha bhashinkwaajogopanga bhandunji bhanakomwanga maganga.
27 Och sedan de hade hämtat dem, förde de dem fram inför Stora rådet. Och översteprästen anställde förhör med dem
Bhai, gubhapelekenje ku lukumbi, bhakulungwa bha bhaabhishila gubhaabhushiyenje,
28 och sade: »Vi hava ju allvarligen förbjudit eder att undervisa i det namnet, och likväl haven I uppfyllt Jerusalem med eder undervisning, och I viljen nu låta den mannens blod komma över oss.»
“Twangannimbiyanga kujiganya kwa lina lya bhene bhandubha? Nnaino mmanganya nshishumiyanga majiganyo genunji pa Yelushalemu powe na nnatumbililanga kutupa mmbasho ga shiwo sha bhene bhandubha.”
29 Men Petrus och de andra apostlarna svarade och sade: »Man måste lyda Gud mer än människor.
Penepo a Petili bhali na mitume bhananji bhala, gubhajangwile, “Tunapinjikwa kwaakunda a Nnungu kupunda bhandunji.
30 Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som I haden upphängt på trä och dödat.
A Nnungu bha ashainabhetu bhashikwayuya a Yeshu bhumwabhulegenje mmanganyanji kwa kwaakomela munshalabha.
31 Och Gud har med sin högra hand upphöjt honom till en hövding och frälsare, för att åt Israel förläna bättring och syndernas förlåtelse.
Bhenebha ni bhakweshiywe na a Nnungu mpaka kunkono nnilo gwabho, nibha Akalongolele na Bhaatapula, bhaakomboyanje Bhaishilaeli kwiipeta, nkupinga bhaleshelelwanje ilebho yabhonji.
32 Om allt detta kunna vi själva vittna, så ock den helige Ande, vilken Gud har givit åt dem som äro honom lydiga.»
Uwe tubhaakong'ondela bha genego, pamo naka Mbumu jwa Ukonjelo jubhapegwilwenje na a Nnungu bhowe bhakwaakundanga.”
33 När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade och ville döda dem.
Bhandunji bhowe bha lukumbi lula bhakapilikananjeje genego, guyaashimilenje, gubhatumbililenje kwaabhulaganga.
34 Men en farisé, en laglärare vid namn Gamaliel, som var aktad av allt folket, stod då upp i Rådet och tillsade att man för en kort stund skulle föra ut männen.
Ikabheje a Palishayo bhamo bhashemwaga a Gamalieli bhaliji bhaajiganya bha malajilo na bhatendaga jogopeka na bhandu bhowe, gubhajimi pa lukumbi pala, gubhajujile bhantenga bhala bhakopoywanje kashoko palanga.
35 Sedan sade han till de andra: »I män av Israel, sen eder för vad I tänken göra med dessa män.
Kungai gubhaalugululilenje bhalukumbi bhala, “Mmashilambo ajangunji mma pa Ishilaeli, mwiteiganje nkanabhe tendanga shitendi shinkupinganga kwaatendanga abha bhandunjibha!
36 För en tid sedan uppträdde ju Teudas och gav sig ut för att något vara, och till honom slöt sig en hop av vid pass fyra hundra män. Och han blev dödad, och alla som hade trott på honom förskingrades och blevo till intet.
Bhashinkukoposhela bhandu bhamo bhukala, lina lyabho a Teuda, bhaitembile ukulungwa, na bhandunji tome na ishila mia pasheshe gubhailundilenje na bhenebho. Ikabheje gubhabhulegwe, na bhene bhaakulupalilangaga bhala gubhapwilingenenje na shikundi shila shikuwaga.
37 Efter honom uppträdde Judas från Galileen, vid den tid då skattskrivningen pågick; denne förledde en hop folk till avfall, så att de följde honom. Också han förgicks, och alla som hade trott på honom blevo förskingrade.
Na kabhili, mobha ga bhalanganya bhandu gala, bhakoposhele a Yuda bha ku Galilaya. Bhashinkukola nshemyo na bhandu gubhaakagwilenje, ikabheje na bhalabho nnepeila gubhabhulegwe na bhaakulupalila bhabho gubhapwilingenenje.”
38 Och nu säger jag eder: Befatten eder icke med dessa män, utan låten dem vara; ty skulle detta vara ett rådslag eller ett verk av människor, så kommer det att slås ned;
“Bhai nnaino ngunakummalanjilanga, bhanganyabha mwaalekenje nnaatendanje shindu shoshowe! Pabha jene nganiji ibhaga jikumbwiywe na bhandunjipe, shijiwe jiyenepe.
39 men är det av Gud, så kunnen I icke slå ned dessa män. Sen till, att I icke mån befinnas strida mot Gud själv.»
Ikabheje, ibhaga kujikopweshe kwa a Nnungu, nkaakombolanga, pabha shiibhe mbuti nkwaataukanga a Nnungu.”
40 Och de lydde hans råd; de kallade in apostlarna, och sedan de hade låtit gissla dem, förbjödo de dem att tala i Jesu namn och läto dem därefter gå.
Bhai gubhaapilikanishiyenje malobhe gabho, gubhaashemilenje mitume bhala, gubhaakomilenje ibhoko na kwaalimbiyanga kujiganya kabhili kwa lina lya a Yeshu, nigubhaaleshilenje bhajabhulangane.
41 Och de gingo ut från rådsförsamlingen, glada över att de hade aktats värdiga att lida smälek för det namnets skull.
Bhai, bhantenga gubhakopokenje palanga lukumbi, akuno ili yanonyelenje kwa kaje pabha bhashipinjikwanga tokomaywa kwa ligongo lya a Yeshu.
42 Och de upphörde icke att var dag undervisa i helgedomen och hemma i husen och förkunna evangelium om Kristus Jesus.
Gubhapundilenje kujiganya na lunguya mobha gowe ku Likanisha na mmajumba ga bhandunji Ngani ja Mmbone ja a Yeshu kuti ni a Kilishitu.
