Apostlagärningarna 28
1 Först sedan vi hade blivit räddade, fingo vi veta att ön hette Malta.
And after being saved, then they learned that the island was called Malta.
2 Och infödingarna visade oss en icke vanlig välvilja; de tände upp en eld och togo oss alla med sig dit, för det påkommande regnets och för köldens skull.
And the foreigners presented uncommon kindness to us, for, having kindled a fire, they received us all because of the present rain, and because of the cold.
3 När Paulus då tog upp ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd av hettan, en huggorm fram därur och högg sig fast vid hans hand.
And Paul having gathered a quantity of sticks, and having placed them on the fire, a viper having come out from the heat, it fastened on his hand.
4 Då infödingarna fingo se ormen hänga där vid hans hand, sade de till varandra: »Helt visst är denne man en dråpare, som rättvisans gudinna icke tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad undan havet.»
And when the foreigners saw the creature hanging from his hand, they said to each other, Certainly this man is a murderer, whom, though saved from the sea, Justice did not allow to live.
5 Men han skakade ormen ifrån sig i elden och led ingen skada.
Indeed therefore having shaken off the creature into the fire, he experienced nothing harmful.
6 De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud.
But they expected he was going to swell up, or suddenly fall down dead, but when they were long expecting, and seeing nothing amiss happening to him, thinking differently, they declared him to be a god.
7 I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.
Now among the things around that place were fields of the chief of the island, named Publius, who, having received us kindly, lodged us three days.
8 Nu hände sig att Publius' fader låg sjuk i en magsjukdom med feberanfall. Paulus gick då in till honom och bad och lade händerna på honom och gjorde honom frisk.
And it came about for the father of Publius to be laid down, gripped by fever and dysentery, to whom Paul, having entered in, and having prayed, having laid his hands on him, healed him.
9 Men när detta hade skett, kommo också de av öns övriga inbyggare som hade någon sjukdom till honom och blevo botade.
Therefore when this happened, the others also who had infirmities on the island came and were healed,
10 Och de bevisade oss ära på mångahanda sätt; och när vi skulle avsegla, försågo de oss med vad vi behövde.
who also honored us with many honorariums. And while putting out to sea, they furnished the things for our necessities.
11 Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder.
And after three months we set out in a ship that wintered at the island, an Alexandrian with The Twin Brothers emblem.
12 Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar.
And after being brought down to Syracuse, we remained there three days,
13 Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.
from where having made a circuit, we arrived at Rhegium. And after one day, wind from the south having developed, we came a second day to Puteoli,
14 Där träffade vi på bröder, och hos dem stannade vi, på deras inbjudning, i sju dagar. På detta sätt kommo vi till Rom
where, having found brothers, we were invited to stay with them seven days. And so we went toward Rome.
15 Så snart bröderna där fingo höra om oss, gingo de oss till mötes ända till Forum Appii och Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.
And from there the brothers, who heard these things about us, came for a meeting with us as far as Appius Forum and The Three Taverns, whom, when Paul saw, having expressed thanks to God, he took courage.
16 Och då vi hade kommit in i Rom, tillstaddes det Paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.
And when we came to Rome, the centurion delivered the prisoners to the commandant, but Paul was allowed to dwell by himself with the soldier who guarded him.
17 Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av judarna; och när de hade kommit tillsammans, sade han till dem: »Mina bröder, fastän jag icke har gjort något mot vårt folk eller mot fädernas stadgar, blev jag likväl i Jerusalem överlämnad i romarnas händer och fördes bort därifrån såsom fånge.
And it came to pass after three days, for Paul to call together those who were the principle men of the Jews. And when they came together, he said to them, Men, brothers, I, having done nothing against the people, or the paternal customs, I was delivered a prisoner from Jerusalem into the hands of the Romans,
18 Och när de hade anställt rannsakning med mig, ville de giva mig lös, eftersom jag icke hade gjort något som förtjänade döden.
who, after examining me, wanted to release me, because there was not one cause of death in me.
19 Men då judarna satte sig däremot, nödgades jag vädja till kejsaren; dock, icke som om jag hade någon anklagelse att göra mot mitt folk.
But when the Jews spoke against it, I was compelled to appeal Caesar, not as having anything to accuse my nation.
20 Av denna orsak har jag kallat eder hit till mig, för att få se eder och tala med eder, ty det är för Israels hopps skull som jag är bunden med denna kedja.»
Because of this reason therefore I summoned you to see and to speak with me, for because of the hope of Israel I am bound with this chain.
21 Då svarade de honom: »Vi hava icke från Judeen mottagit någon skrivelse om dig, ej heller har någon av våra bröder kommit och berättat eller sagt något ont om dig.
And they said to him, We neither received letters from Judea about thee, nor did any of the brothers who came report or speak anything bad about thee.
22 Men vi finna skäligt att du låter oss höra huru du tänker. Ty om det partiet är oss bekant att det allestädes mötes med gensägelse.
But we think it worthy to hear from thee what thou think. For indeed about this sect, it is known to us that everywhere it is spoken against.
23 Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen.
And having appointed a day for him, more came to him into his lodging, to whom he expounded, solemnly testifying the kingdom of God, and persuading them of the things about Jesus, both from the law of Moses and the prophets, from morning until evening.
24 Och somliga läto övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.
And some were convinced by the things that were spoken, and some disbelieved.
25 Och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade Paulus allenast detta ord: »Rätt talade den helige Ande genom profeten Esaias till edra fäder,
And being discord among each other, they departed after Paul spoke one thing, saying, Well spoke the Holy Spirit through Isaiah the prophet to our fathers,
26 när han sade: 'Gå åstad och säg till detta folk: Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
saying, Go thou to this people, and say, Hearing ye will hear, and will, no, not understand, and seeing ye will see, and will, no, not perceive.
27 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat; och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig'
For this people's heart was made fat, and they hear heavily with the ears. And they shut their eyes, lest they may perceive with the eyes, and hear with the ears, and understand with the heart, and should turn, and I would heal them.
28 Det mån I därför veta: till hedningarna bar denna Guds frälsning blivit sänd; de skola ock akta därpå.»
Be it known to you therefore, that the salvation of God was sent to the Gentiles, and they will hear.
And when he said these things, the Jews departed, having much disputing among themselves.
30 I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla som kommo till honom tog han emot;
And Paul dwelt two whole years in his own hired lodging. And he received all who came in to him,
31 och han predikade om Guds rike och undervisade om Herren Jesus Kristus med all frimodighet, utan att någon hindrade honom däri. 29; Och då han hade sagt detta, gingo judarna bort. Och de tvistade häftigt sinsemellan.
preaching the kingdom of God, and teaching the things about the Lord Jesus Christ with all boldness, without hindrance.
