Apostlagärningarna 28
1 Först sedan vi hade blivit räddade, fingo vi veta att ön hette Malta.
Ninia bega: hahawane doaga: i. Amalalu, ninia da amo oga ea dio da Moloda nabi.
2 Och infödingarna visade oss en icke vanlig välvilja; de tände upp en eld och togo oss alla med sig dit, för det påkommande regnets och för köldens skull.
Amo soge fi dunudafa da ninima asigi hamoi. Gibu da muni dabeba: le, ninia anegagi nabi. Be ilia lalu didilalu, nini huluane bagadewane fidisu.
3 När Paulus då tog upp ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd av hettan, en huggorm fram därur och högg sig fast vid hans hand.
Bolo da lalu ifa gilisili, laluga ligisilaloba, medosu sania da gia: i nababeba: le, amo lalu ifaga gadili misini, Bolo ea lobo gasonaloba besega gagui.
4 Då infödingarna fingo se ormen hänga där vid hans hand, sade de till varandra: »Helt visst är denne man en dråpare, som rättvisans gudinna icke tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad undan havet.»
Dunudafa ilia da sania amo Bolo ea loboga gagulalebe ba: beba: le, gilisili amane sia: dasu, “Amabela: ? Amo dunu da fasu dunu. Be e da fo amola hano gafului, amoga hame bogoi. Be wali Osobo Bagade Ouligisu Hou da e medole legemusa: dawa: lala!”
5 Men han skakade ormen ifrån sig i elden och led ingen skada.
Be Bolo da ea lobo fofoga: beba: le, sania da laluma sa: i. Amola Bolo da hame oloi.
6 De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud.
Ilia da e da hedolowane fofale, dafane, bogomu, amo ba: musa: ouesalu. Be sedagawane ouesalu, hou hisu da hame doaga: beba: le, ilia asigi dawa: su afadenene, amane sia: i, “E da ‘gode’ agoane!”
7 I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.
Amo sogebi gadenene, oga ouligisu dunu, ea dio amo Babaliase, e da ifabi gagui galu. E da nini hahawane yosia: le, ninima eso udiana agoane aowai.
8 Nu hände sig att Publius' fader låg sjuk i en magsjukdom med feberanfall. Paulus gick då in till honom och bad och lade händerna på honom och gjorde honom frisk.
Babaliase eda da asugi amola hagomo se oloiba: le, diaheda: su da: iya esalu. Bolo da ea diasu ganodini golili sa: ili, Godema sia: ne gadole, ea lobo ema ligisili, e uhinisi dagoi.
9 Men när detta hade skett, kommo också de av öns övriga inbyggare som hade någon sjukdom till honom och blevo botade.
Amo sia: nababeba: le, oloi dunu huluane amo oga ganodini esalu da Boloma misini, uhi dagoi ba: i.
10 Och de bevisade oss ära på mångahanda sätt; och när vi skulle avsegla, försågo de oss med vad vi behövde.
Ilia da ninima liligi bagohame i. Ninia amo soge fisimusa: dawa: beba: le, ninia dusagai ganodini ilia ha: i manu amola liligi huluane, ninia ahoabe ouligima: ne defele ligisi.
11 Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder.
Oubi udiana aligili, ninia da dusagai (amo da A: legesa: nadalia moilaiga misini, anegagi oubi ganodini Moloda oga amoga ouesalu. Dusagai ea dio amo da “‘gode’ Aduna Eso Afadafa Lalelegei.”) amo ganodini fila heda: le, yolesili asi.
12 Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar.
Asili, ninia da Silagiusi moilai bai bagadega doaga: le, eso udiana ouesalu.
13 Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.
Yolesili asili, ninia Lidiame moilai bai bagadega doaga: i. Golale hahabe, fo da ga (south) mabe ba: beba: le, eso adunaga asili, Biudioli moilaiga doaga: i.
14 Där träffade vi på bröder, och hos dem stannade vi, på deras inbjudning, i sju dagar. På detta sätt kommo vi till Rom
Amo moilaiga, ninia da eno Yesu Ea hou lalegagui dunu ba: i. Ilia da ninima sia: beba: le, nini da ili amola hi afadafa sigi esalu. Yolesili asili, ninia Louma moilai bai bagadega doaga: i.
15 Så snart bröderna där fingo höra om oss, gingo de oss till mötes ända till Forum Appii och Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.
Louma moilai bai bagadega, Yesu Ea hou lalegagui dunu da ninia doaga: be nababeba: le, Louma yolesili, mogili da A: biase Bidi Lama: ne diasu amola Ga Misi Dunu Diasu Udiana moilaiga nini yosia: la misi. Bolo da amo dunu ba: beba: le, Godema nodoi. Ea dogo da bagadewane denesi dagoi.
16 Och då vi hade kommit in i Rom, tillstaddes det Paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.
Ninia Louma moilaiga doaga: loba, Louma gamane dunu da sia: beba: le, Bolo da hisu diasu ganodini esalu. Dadi gagui dunu afadafa fawane da e sosodo aligisu.
17 Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av judarna; och när de hade kommit tillsammans, sade han till dem: »Mina bröder, fastän jag icke har gjort något mot vårt folk eller mot fädernas stadgar, blev jag likväl i Jerusalem överlämnad i romarnas händer och fördes bort därifrån såsom fånge.
Eso udiana aligili, Bolo da Yu ouligisu dunu amo soge ganodini esalu, amo fofada: musa: misa: ne sia: i. Ilia da gilisibiba: le, e da ilima amane sia: i, “Na fi Isala: ili dunu! Na da ninia sema amo ninia aowalali olelei liligi, amo na da hamedafa wadela: lesi. Be Yelusaleme Yu fi dunu ilia hanaiba: le, Louma gamane dunu da na se dabe iasu diasu ganodini sali.
18 Och när de hade anställt rannsakning med mig, ville de giva mig lös, eftersom jag icke hade gjort något som förtjänade döden.
Louma gamane dunu ilia da nama fofada: nanu, na hou ganodini se imunusa: fofada: mu liligi hame ba: beba: le, na se dabe iasu diasu logo doasimusa: dawa: i galu.
19 Men då judarna satte sig däremot, nödgades jag vädja till kejsaren; dock, icke som om jag hade någon anklagelse att göra mot mitt folk.
Be Yu dunu da na se dabe iasu diasu logo doasimu higa: iba: le, ougiwane bu fofada: i. Amaiba: le, na da Louma gamane ouligisudafa fofada: mu, amo logo fawane ba: i. Be na da na fi dunu ilima diwaneya udidimu hamedei galebe.
20 Av denna orsak har jag kallat eder hit till mig, för att få se eder och tala med eder, ty det är för Israels hopps skull som jag är bunden med denna kedja.»
Amaiba: le, na da dili ba: mu amola dilima sia: sa: imusa: , dawa: i galu. Na da Dunu amo E hobea misunu Isala: ili dunu ilia da dafawane hamoma: beyale dawa: lusu, amo Ea hou dafawaneyale dawa: beba: le, na da amo sia: inega la: gi dagoi!”
21 Då svarade de honom: »Vi hava icke från Judeen mottagit någon skrivelse om dig, ej heller har någon av våra bröder kommit och berättat eller sagt något ont om dig.
Yu ouligisu dunu ilia da Boloma bu adole i, “Yudia soge fi dunu ilia da dia hou olelema: ne, ninima meloa hamedafa dedei. Amola ninia fi dunu da amo sogega misini, di da wadela: le hamoi, amo da hame sia: i.
22 Men vi finna skäligt att du låter oss höra huru du tänker. Ty om det partiet är oss bekant att det allestädes mötes med gensägelse.
Be dunu huluane da dia gilisisu (Yesu Ea fa: no bobogesu fi) ilima halalewane sia: beba: le, ninia dia hou nabimu hanai gala!”
23 Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen.
Amaiba: le ilia amola Bolo da fofada: mu eso ilegele, amo esoga dunu bagohame da Bolo ea esalebe diasuga misi. Hahabe muni olelesa asili, amoganini gasi, e da Gode Ea Hinadafa Hou ilima olelei. Ilia da Yesu Ea hou dafawaneyale dawa: ma: ne, e da Mousese ea Sema amola balofede dunu ilia dedei, amo ilima olelei.
24 Och somliga läto övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.
Mogili da ea sia: nababeba: le, dafawaneyale dawa: i galu. Be eno da higabeba: le, dafawaneyale hame dawa: i.
25 Och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade Paulus allenast detta ord: »Rätt talade den helige Ande genom profeten Esaias till edra fäder,
Amaiba: le, ilia fisili asili, mogisu sia: gilisili sia: dasu. Be Bolo da hidadea sia: afadafa fawane sia: i galu, amane, “Dafawane! Gode Ea A: silibu Hadigidafa Gala da ninia aowalalima Aisaia ea lafidili dafawane sia: i.
26 när han sade: 'Gå åstad och säg till detta folk: Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
E amane sia: i, ‘Masa! Amo dunuma agoane sia: ma. Dilia da gega nabalumu be hamedafa dawa: mu. Dilia da siga hogoi helelalumu be hame ba: mu.
27 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat; och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig'
Bai amo dunu ilia asigi dawa: su da igi agoai gala. Ilia ge ilisu ga: i dagoi. Ilia si ilisu da dofoi dagoi. Agoane hame hamoi ganiaba, ilia si da ba: la: loba, ilia ge da nabana: noba, ilia asigi dawa: su da dawa: la: loba, amola ilia da Nama sinidigili, Na da ili uhinisila: loba, Gode da sia: sa.’
28 Det mån I därför veta: till hedningarna bar denna Guds frälsning blivit sänd; de skola ock akta därpå.»
Bolo da sia: dagomusa: amane sia: i, “Dilia noga: le dawa: ma! Gode da Ea Sia: Ida: iwane gala amo osobo bagade dunuma gaga: su sia: , Dienadaile dunuma iasi dagoi. Dienadaile dunu da nabimu!”
Bolo da amo sia: sia: beba: le, Yu dunu da gilisili sia: ga gegenanu, yolesili asi.
30 I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla som kommo till honom tog han emot;
Amalalu, ode aduna amoga Bolo da amo diasu ganodini esalu. Amogawi esaloma: ne, e da bidi i. Amola dunu huluane amo da ema gousa: musa: mabeba: le, e da hahawane yosia: su.
31 och han predikade om Guds rike och undervisade om Herren Jesus Kristus med all frimodighet, utan att någon hindrade honom däri. 29; Och då han hade sagt detta, gingo judarna bort. Och de tvistade häftigt sinsemellan.
E da mae beda: iwane, Gode Ea Hinadafa Hou amola Hina Gode Yesu Gelesu Ea hou gasawane amola halegalewane olelelalu. Sia: Ama Dagoi
