< Apostlagärningarna 25 >
1 Tre dagar efter det att Festus hade tillträtt hövdingdömet for han från Cesarea upp till Jerusalem.
อนนฺตรํ ผีษฺโฏ นิชราชฺยมฺ อาคตฺย ทินตฺรยาตฺ ปรํ ไกสริยาโต ยิรูศาลมฺนครมฺ อาคมตฺฯ
2 Översteprästerna och de förnämsta bland judarna anmälde då inför honom klagomål mot Paulus.
ตทา มหายาชโก ยิหูทียานำ ปฺรธานโลกาศฺจ ตสฺย สมกฺษํ เปาลมฺ อปาวทนฺตฯ
3 För att få denne i sitt våld anhöllo de hos Festus och begärde såsom en ynnest, att han skulle låta hämta honom till Jerusalem. De ville nämligen lägga försåt för honom, så att de kunde döda honom under vägen.
ภวานฺ ตํ ยิรูศาลมมฺ อาเนตุมฺ อาชฺญาปยตฺวิติ วินีย เต ตสฺมาทฺ อนุคฺรหํ วาญฺฉิตวนฺต: ฯ
4 Festus svarade då att Paulus hölls i förvar i Cesarea, och att han själv tänkte inom kort fara dit tillbaka.
ยต: ปถิมเธฺย โคปเนน เปาลํ หนฺตุํ ไต รฺฆาตกา นิยุกฺตา: ฯ ผีษฺฏ อุตฺตรํ ทตฺตวานฺ เปาล: ไกสริยายำ สฺถาสฺยติ ปุนรลฺปทินาตฺ ปรมฺ อหํ ตตฺร ยาสฺยามิฯ
5 Och han tillade: »De bland eder som det vederbör må alltså fara dit ned med mig och framlägga sin anklagelse mot mannen, om han är skyldig till något ont.»
ตตสฺตสฺย มานุษสฺย ยทิ กศฺจิทฺ อปราธสฺติษฺฐติ ตรฺหิ ยุษฺมากํ เย ศกฺนุวนฺติ เต มยา สห ตตฺร คตฺวา ตมปวทนฺตุ ส เอตำ กถำ กถิตวานฺฯ
6 Sedan han hade vistats hos dem högst åtta eller tio dagar, kom han åter ned till Cesarea. Dagen därefter satte han sig på domarsätet och bjöd att Paulus skulle föras fram.
ทศทิวเสโภฺย'ธิกํ วิลมฺพฺย ผีษฺฏสฺตสฺมาตฺ ไกสริยานครํ คตฺวา ปรสฺมินฺ ทิวเส วิจาราสน อุปทิศฺย เปาลมฺ อาเนตุมฺ อาชฺญาปยตฺฯ
7 När denne hade infunnit sig, omringades han av de judar som hade kommit ned från Jerusalem, och dessa framställde nu många svåra beskyllningar. Men de förmådde icke bevisa dem,
เปาเล สมุปสฺถิเต สติ ยิรูศาลมฺนคราทฺ อาคตา ยิหูทียโลกาสฺตํ จตุรฺทิศิ สํเวษฺฏฺย ตสฺย วิรุทฺธํ พหูนฺ มหาโทษานฺ อุตฺถาปิตวนฺต: กินฺตุ เตษำ กิมปิ ปฺรมาณํ ทาตุํ น ศกฺนุวนฺต: ฯ
8 ty Paulus försvarade sig och visade att han icke på något sätt hade försyndat sig, vare sig mot judarnas lag eller mot helgedomen eller mot kejsaren.
ตต: เปาล: สฺวสฺมินฺ อุตฺตรมิทมฺ อุทิตวานฺ, ยิหูทียานำ วฺยวสฺถายา มนฺทิรสฺย ไกสรสฺย วา ปฺรติกูลํ กิมปิ กรฺมฺม นาหํ กฺฤตวานฺฯ
9 Men Festus ville göra judarna sig bevågna och frågade Paulus och sade: »Vill du fara upp till Jerusalem och där stå till rätta inför mig i denna sak?»
กินฺตุ ผีษฺโฏ ยิหูทียานฺ สนฺตุษฺฏานฺ กรฺตฺตุมฺ อภิลษนฺ เปาลมฺ อภาษต ตฺวํ กึ ยิรูศาลมํ คตฺวาสฺมินฺ อภิโยเค มม สากฺษาทฺ วิจาริโต ภวิษฺยสิ?
10 Paulus svarade: »Jag står här inför kejserlig domstol, och av sådan domstol bör jag dömas. Mot judarna har jag intet orätt gjort, såsom du själv mycket väl vet.
ตต: เปาล อุตฺตรํ โปฺรกฺตวานฺ, ยตฺร มม วิจาโร ภวิตุํ โยคฺย: ไกสรสฺย ตตฺร วิจาราสน เอว สมุปสฺถิโตสฺมิ; อหํ ยิหูทียานำ กามปิ หานึ นาการฺษมฺ อิติ ภวานฺ ยถารฺถโต วิชานาติฯ
11 Om jag nu eljest är skyldig till något orätt och har gjort något som förtjänar döden, så vill jag icke undandraga mig att dö; men om deras anklagelser mot mig äro utan grund, så kan ingen giva mig till pris åt dem. Jag vädjar till kejsaren.» --
กญฺจิทปราธํ กิญฺจน วธารฺหํ กรฺมฺม วา ยทฺยหมฺ อกริษฺยํ ตรฺหิ ปฺราณหนนทณฺฑมปิ โภกฺตุมฺ อุทฺยโต'ภวิษฺยํ, กินฺตุ เต มม สมปวาทํ กุรฺวฺวนฺติ ส ยทิ กลฺปิตมาโตฺร ภวติ ตรฺหิ เตษำ กเรษุ มำ สมรฺปยิตุํ กสฺยาปฺยธิกาโร นาสฺติ, ไกสรสฺย นิกเฏ มม วิจาโร ภวตุฯ
12 Sedan Festus därefter hade överlagt med sitt råd, svarade han: »Till kejsaren har du vädjat, till kejsaren skall du ock få fara.»
ตทา ผีษฺโฏ มนฺตฺริภิ: สารฺทฺธํ สํมนฺตฺรฺย เปาลาย กถิตวานฺ, ไกสรสฺย นิกเฏ กึ ตว วิจาโร ภวิษฺยติ? ไกสรสฺย สมีปํ คมิษฺยสิฯ
13 Efter några dagars förlopp kommo konung Agrippa och Bernice till Cesarea och hälsade på hos Festus.
กิยทฺทิเนภฺย: ปรมฺ อาคฺริปฺปราชา พรฺณีกี จ ผีษฺฏํ สากฺษาตฺ กรฺตฺตุํ ไกสริยานครมฺ อาคตวนฺเตาฯ
14 Medan de nu i flera dagar vistades där, framlade Festus Paulus' sak för konungen och sade: »Felix har här lämnat efter sig en man såsom fånge;
ตทา เตา พหุทินานิ ตตฺร สฺถิเตา ตต: ผีษฺฏสฺตํ ราชานํ เปาลสฺย กถำ วิชฺญาปฺย กถยิตุมฺ อารภต เปาลนามานมฺ เอกํ พนฺทิ ผีลิกฺโษ พทฺธํ สํสฺถาปฺย คตวานฺฯ
15 och när jag var i Jerusalem, anmälde judarnas överstepräster och äldste klagomål mot honom och begärde att han skulle dömas skyldig.
ยิรูศาลมิ มม สฺถิติกาเล มหายาชโก ยิหูทียานำ ปฺราจีนโลกาศฺจ ตมฺ อโปทฺย ตมฺปฺรติ ทณฺฑาชฺญำ ปฺรารฺถยนฺตฯ
16 Men jag svarade dem att det icke var romersk sed att prisgiva någon människa, förrän den anklagade hade fått stå ansikte mot ansikte med sina anklagare och haft tillfälle att försvara sig mot anklagelsen.
ตโตหมฺ อิตฺยุตฺตรมฺ อวทํ ยาวทฺ อโปทิโต ชน: สฺวาปวาทกานฺ สากฺษาตฺ กฺฤตฺวา สฺวสฺมินฺ โย'ปราธ อาโรปิตสฺตสฺย ปฺรตฺยุตฺตรํ ทาตุํ สุโยคํ น ปฺราปฺโนติ, ตาวตฺกาลํ กสฺยาปิ มานุษสฺย ปฺราณนาศาชฺญาปนํ โรมิโลกานำ รีติ รฺนหิฯ
17 Sedan de hade kommit med mig hit, satte jag mig alltså utan uppskov, dagen därefter, på domarsätet och bjöd att mannen skulle föras fram.
ตตเสฺตษฺวตฺราคเตษุ ปรสฺมินฺ ทิวเส'หมฺ อวิลมฺพํ วิจาราสน อุปวิศฺย ตํ มานุษมฺ อาเนตุมฺ อาชฺญาปยมฺฯ
18 Men när hans anklagare uppträdde, anförde de mot honom ingen beskyllning för sådana förbrytelser som jag hade tänkt mig;
ตทนนฺตรํ ตสฺยาปวาทกา อุปสฺถาย ยาทฺฤศมฺ อหํ จินฺติตวานฺ ตาทฺฤศํ กญฺจน มหาปวาทํ โนตฺถาปฺย
19 de voro allenast i tvist med honom om några frågor som rörde deras särskilda gudsdyrkan, och angående en viss Jesus, som är död, men om vilken Paulus påstod att han lever.
เสฺวษำ มเต ตถา เปาโล ยํ สชีวํ วทติ ตสฺมินฺ ยีศุนามนิ มฺฤตชเน จ ตสฺย วิรุทฺธํ กถิตวนฺต: ฯ
20 Då jag var villrådig huru jag skulle göra med undersökningen härom, frågade jag om han ville fara till Jerusalem och där stå till rätta i denna sak.
ตโตหํ ตาทฺฤคฺวิจาเร สํศยาน: สนฺ กถิตวานฺ ตฺวํ ยิรูศาลมํ คตฺวา กึ ตตฺร วิจาริโต ภวิตุมฺ อิจฺฉสิ?
21 När Paulus då sade sig vilja vädja till kejsaren och begärde att bliva hållen i förvar, för att sedan undergå rannsakning inför honom, bjöd jag att han skulle hållas i förvar, till dess jag kunde sända honom till kejsaren.»
ตทา เปาโล มหาราชสฺย นิกเฏ วิจาริโต ภวิตุํ ปฺรารฺถยต, ตสฺมาทฺ ยาวตฺกาลํ ตํ ไกสรสฺย สมีปํ เปฺรษยิตุํ น ศกฺโนมิ ตาวตฺกาลํ ตมตฺร สฺถาปยิตุมฺ อาทิษฺฏวานฺฯ
22 Då sade Agrippa till Festus: »Jag skulle också själv gärna vilja höra den mannen.» Han svarade: »I morgon skall du få höra honom.»
ตต อาคฺริปฺป: ผีษฺฏมฺ อุกฺตวานฺ, อหมปิ ตสฺย มานุษสฺย กถำ โศฺรตุมฺ อภิลษามิฯ ตทา ผีษฺโฏ วฺยาหรตฺ ศฺวสฺตทียำ กถำ ตฺวํ โศฺรษฺยสิฯ
23 Dagen därefter kommo alltså Agrippa och Bernice, med stor ståt, och gingo in i domsalen, tillika med överstarna och de förnämsta männen i staden; och på Festus' befallning blev Paulus införd.
ปรสฺมินฺ ทิวเส อาคฺริปฺโป พรฺณีกี จ มหาสมาคมํ กฺฤตฺวา ปฺรธานวาหินีปติภิ รฺนครสฺถปฺรธานโลไกศฺจ สห มิลิตฺวา ราชคฺฤหมาคตฺย สมุปสฺถิเตา ตทา ผีษฺฏสฺยาชฺญยา เปาล อานีโต'ภวตฺฯ
24 Då sade Festus: »Konung Agrippa, och alla I andra som ären har tillstädes med oss, I sen här den man för vilkens skull hela hopen av judar, både i Jerusalem och här, har legat över mig med sina rop att han icke borde få leva längre.
ตทา ผีษฺฏ: กถิตวานฺ เห ราชนฺ อาคฺริปฺป เห อุปสฺถิตา: สรฺเวฺว โลกา ยิรูศาลมฺนคเร ยิหูทียโลกสมูโห ยสฺมินฺ มานุเษ มม สมีเป นิเวทนํ กฺฤตฺวา โปฺรจฺไจ: กถามิมำ กถิตวานฺ ปุนรลฺปกาลมปิ ตสฺย ชีวนํ โนจิตํ ตเมตํ มานุษํ ปศฺยตฯ
25 Jag för min del har kommit till insikt om att han icke har gjort något som förtjänar döden;
กินฺเตฺวษ ชน: ปฺราณนาศรฺหํ กิมปิ กรฺมฺม น กฺฤตวานฺ อิตฺยชานำ ตถาปิ ส มหาราชสฺย สนฺนิเธา วิจาริโต ภวิตุํ ปฺรารฺถยต ตสฺมาตฺ ตสฺย สมีปํ ตํ เปฺรษยิตุํ มติมกรวมฺฯ
26 men då han nu själv har vädjat till kejsaren, har jag beslutit att sända honom till denne. Jag har emellertid icke något säkert besked om honom att giva min höge herre, när jag skriver. Därför har jag fört honom fram inför eder, och först och främst inför dig, konung Agrippa, för att jag, efter det att rannsakning har; blivit hållen, skall få veta vad jag bör skriva.
กินฺตุ ศฺรียุกฺตสฺย สมีปมฺ เอตสฺมินฺ กึ เลขนียมฺ อิตฺยสฺย กสฺยจินฺ นิรฺณยสฺย น ชาตตฺวาทฺ เอตสฺย วิจาเร สติ ยถาหํ เลขิตุํ กิญฺจน นิศฺจิตํ ปฺราปฺโนมิ ตทรฺถํ ยุษฺมากํ สมกฺษํ วิเศษโต เห อาคฺริปฺปราช ภวต: สมกฺษมฺ เอตมฺ อานเยฯ
27 Ty det synes mig vara orimligt att sända åstad en fånge, utan att på samma gång giva till känna vad han är anklagad för.»
ยโต พนฺทิเปฺรษณสมเย ตสฺยาภิโยคสฺย กิญฺจิทเลขนมฺ อหมฺ อยุกฺตํ ชานามิฯ