Apostlagärningarna 25
1 Tre dagar efter det att Festus hade tillträtt hövdingdömet for han från Cesarea upp till Jerusalem.
Gakapiteje mobha gatatu ga uliwali gwabho, a Peshito gubhajabhwile ku Kaishalia gubhapite ku Yelushalemu.
2 Översteprästerna och de förnämsta bland judarna anmälde då inför honom klagomål mot Paulus.
Bhakulungwanji bhaabhishila na ashikalongolele bha Bhayaudi gubhaabhalanjilenje a Peshito ngani ja a Pauli. Gubhaashondelesheyenje a Peshito
3 För att få denne i sitt våld anhöllo de hos Festus och begärde såsom en ynnest, att han skulle låta hämta honom till Jerusalem. De ville nämligen lägga försåt för honom, så att de kunde döda honom under vägen.
na kwaajuga bhaatendelanje ntuka gwa kuti, bhaamulishe a Pauli bhapelekwe ku Yelushalemu, pabha bhashinkulagananga bhaajubhililanje mumpanda nkupinga bhaabhulaganje.
4 Festus svarade då att Paulus hölls i förvar i Cesarea, och att han själv tänkte inom kort fara dit tillbaka.
Ikabheje a Peshito gubhajangwile, “A Pauli mubhali mmakono ga ulinda ku Kaishalia na namwene nguli tome na kwenda.
5 Och han tillade: »De bland eder som det vederbör må alltså fara dit ned med mig och framlägga sin anklagelse mot mannen, om han är skyldig till något ont.»
Mwaalekanje ashikalongolele bhenunji bhaelelanje na nne bhakaalugulanje a Pauli monaga shipali shibhalebhile.”
6 Sedan han hade vistats hos dem högst åtta eller tio dagar, kom han åter ned till Cesarea. Dagen därefter satte han sig på domarsätet och bjöd att Paulus skulle föras fram.
A Peshito bhakatameje na bhandunji bhala kwa mobha nane eu likumi limo, gubhabhujile ku Kaishalia. Pa malabhi gakwe gubhapite tama pa shitengu sha ukumu, gubhaamulishe bhaajiyenabhonji a Pauli.
7 När denne hade infunnit sig, omringades han av de judar som hade kommit ned från Jerusalem, och dessa framställde nu många svåra beskyllningar. Men de förmådde icke bevisa dem,
A Pauli bhakaisheje, Bhayaudi bhakopokengene ku Yelushalemu gubhaatimbililenje gubhatandubhenje kwaalugula ga indu yaikuluikulu yatenda nkali ashaayene nngakombola kong'ondela.
8 ty Paulus försvarade sig och visade att han icke på något sätt hade försyndat sig, vare sig mot judarnas lag eller mot helgedomen eller mot kejsaren.
A Pauli nkwiitapula gubhashite, “Nne shakwapi shinebhile kwa shalia ja Bhayaudi, wala kwa liekalu wala kwa a Kaishali.”
9 Men Festus ville göra judarna sig bevågna och frågade Paulus och sade: »Vill du fara upp till Jerusalem och där stå till rätta inför mig i denna sak?»
Ikabheje a Peshito nkupinga kwiikonjeleya ku Bhayaudi gubhaabhushiye a Pauli, “Bhuli, nnipinga kwenda ku Yelushalemu nkaukumulwe kwa malobhe gubhakunnugulangaga na nne nili popo?”
10 Paulus svarade: »Jag står här inför kejserlig domstol, och av sådan domstol bör jag dömas. Mot judarna har jag intet orätt gjort, såsom du själv mycket väl vet.
A Pauli gubhajangwile, “Punyimi pano pa lukumbi lwa a Kaishali, pepano ni pa ukumulwa nne. Malinga mmwe shimmumanyi ukoto, nne shakwapi shinaalebhilenje Bhayaudi.
11 Om jag nu eljest är skyldig till något orätt och har gjort något som förtjänar döden, så vill jag icke undandraga mig att dö; men om deras anklagelser mot mig äro utan grund, så kan ingen giva mig till pris åt dem. Jag vädjar till kejsaren.» --
Bhai, monaga shipali shinebhile sha pinjikwa mulagwe, nne ngakana kuwa. Ikabheje monaga ibhanugulangai nngabha ya kweli, jwakwapi jwangamuya nne kubhanganyabha. Pungupinga malobhe ganguga gakamaliywe na a Kaishali.”
12 Sedan Festus därefter hade överlagt med sitt råd, svarade han: »Till kejsaren har du vädjat, till kejsaren skall du ock få fara.»
Bhai, a Peshito bhakakungulusheje na bhandunji bhabho bha lukumbi, gubhaabhalanjile a Pauli, “Nshipinga malobhe genu gajende kwa a Kaishali! Bhai, shinnjende kwa a Kaishali.”
13 Efter några dagars förlopp kommo konung Agrippa och Bernice till Cesarea och hälsade på hos Festus.
Gakapiteje mobha gashoko, bhakulungwa bhana bhashemwaga Agilipa, bhaliji bhakulungwa bha shilambo shina nngabha ku Yudea na a Bhenike, gubhaikenje ku Kaishalia kukwalamushila a Peshito.
14 Medan de nu i flera dagar vistades där, framlade Festus Paulus' sak för konungen och sade: »Felix har här lämnat efter sig en man såsom fånge;
Gubhatemingenenje kweneko mobha gamagwinji na a Peshito gubhaabhalanjile bhakulungwa Agilipa malobhe ga a Pauli, bhalinkuti. “Ashipagwa mundu jumo pepano jubhanneshile a Pelikishi ali atabhilwe.
15 och när jag var i Jerusalem, anmälde judarnas överstepräster och äldste klagomål mot honom och begärde att han skulle dömas skyldig.
Ngajendeje ku Yelushalemu bhakulungwanji bha bhaabhishila na bhanangulungwa bha Bhayaudi gubhanugulilenje gaka jwene mundujo bhalinyuganga ninng'ukumule apotekwe.
16 Men jag svarade dem att det icke var romersk sed att prisgiva någon människa, förrän den anklagade hade fått stå ansikte mot ansikte med sina anklagare och haft tillfälle att försvara sig mot anklagelsen.
Ikabheje gunaajangwilenje kuti Bhaloma bhakakunshoyanga mundu akwete malobhe ga lugulwa, akanabhe bhonegana naka mundu annugwile jula, nkupinga najwalakwe abhelekete malobhe ga kwiitapula kwa gubhannugulenjego.”
17 Sedan de hade kommit med mig hit, satte jag mig alltså utan uppskov, dagen därefter, på domarsätet och bjöd att mannen skulle föras fram.
“Bhai, bhakaikanganeje nne nangakabhiya, ikabhe pa malabhi gakwe nne gumishile shitamo kulukumbi, gunajile mundujula bhannjiye nabhonji.
18 Men när hans anklagare uppträdde, anförde de mot honom ingen beskyllning för sådana förbrytelser som jag hade tänkt mig;
Bhaalugulanga bhala bhakajimanganeje kubheleketa, shakwa shilebho shibhalugwilenje sha malinga shinalolelaga.
19 de voro allenast i tvist med honom om några frågor som rörde deras särskilda gudsdyrkan, och angående en viss Jesus, som är död, men om vilken Paulus påstod att han lever.
Ikabhe bhatendaga taukangana ga dini jabhonji na gaka mundu jumo lina lyakwe Yeshu numbe amalile, ikabheje a Pauli bhakuti jwankoto.
20 Då jag var villrådig huru jag skulle göra med undersökningen härom, frågade jag om han ville fara till Jerusalem och där stå till rätta i denna sak.
Nne nangashimanya shatenda kwa gene malobhego. Bhai, gunaabhushiye a Pauli monaga shibhapinje kwenda ku Yelushalemu bhakaukumulwe kwa gene malobhego.
21 När Paulus då sade sig vilja vädja till kejsaren och begärde att bliva hållen i förvar, för att sedan undergå rannsakning inför honom, bjöd jag att han skulle hållas i förvar, till dess jag kunde sända honom till kejsaren.»
Ikabheje a Pauli gubhajujile malobhe gapeleshwe kubhakulungwa bha ku Loma, gubhataushile bhatame muulinda mpaka malobhe gabho gamaliywe na bhakulungwa bha ku Loma. Kwa nneyo gunajile bhatame muulinda mpaka pushinaapeleshe ku bhakulungwa bha ku Loma a Kaishali.”
22 Då sade Agrippa till Festus: »Jag skulle också själv gärna vilja höra den mannen.» Han svarade: »I morgon skall du få höra honom.»
Bhai Agilipa gubhaabhalanjile a Peshito, “Nne namwene natendaga pinga nimpilikanishiye jwene mundujo,” A Peshito gubhashite, “Shumumpilikane malabhi.”
23 Dagen därefter kommo alltså Agrippa och Bernice, med stor ståt, och gingo in i domsalen, tillika med överstarna och de förnämsta männen i staden; och på Festus' befallning blev Paulus införd.
Kwa nneyo, malabhi gakwe, bhakulungwa bhana Agilipa bhaliji bhakulungwa bha shilambo shina nngabha ku Yudea na a Bhenike gubhaikenje kulukumbi kwa angalila na bhakulungwanji bha bhakomana ngondo na ashikalongolele bha shilambo. A Peshito gubhalajile a Pauli bhakatolwe bhajinjiywe nnukumbi.
24 Då sade Festus: »Konung Agrippa, och alla I andra som ären har tillstädes med oss, I sen här den man för vilkens skull hela hopen av judar, både i Jerusalem och här, har legat över mig med sina rop att han icke borde få leva längre.
A Peshito gubha shite, “Mmakulungwa Agilipa na mmowe nninginji na uwe apano! Nnikummonanga aju munduju, nkumbi gowe gwa Bhayaudi bha pepano na bha ku Yelushalemu bhashimbinganga nne naajangutilanje, bhalijobhelanga kuti akapinjikwa alame.
25 Jag för min del har kommit till insikt om att han icke har gjort något som förtjänar döden;
Ikabheje nne nangashibhona shilebho shaatendile shaapinjikwa bhabhulagwe. Pabha a Pauli bhayene bhashipinga malobhe gabho gajende ku bhakulungwa bha ku Loma a Kaishali, gungundile kwaapeleka kwa bhenebho.”
26 men då han nu själv har vädjat till kejsaren, har jag beslutit att sända honom till denne. Jag har emellertid icke något säkert besked om honom att giva min höge herre, när jag skriver. Därför har jag fört honom fram inför eder, och först och främst inför dig, konung Agrippa, för att jag, efter det att rannsakning har; blivit hållen, skall få veta vad jag bör skriva.
“Na nne kwa malobhe gabhoga nangali malobhe gammbone ga kwaajandishila bhakulungwa bha ku Loma a Kaishali. Kwa nneyo njikwashema apano kwenu mmanganyanji na mmakulungwa Agilipa, nkupinga mwabhuyanje, mbate shakwajandishila.
27 Ty det synes mig vara orimligt att sända åstad en fånge, utan att på samma gång giva till känna vad han är anklagad för.»
Pabha ngunabhona ikakonja kumpeleka mundu atabhilwe gwangali taya malobhe galugwilwe jwene mundujo.”
