Apostlagärningarna 23
1 Och Paulus fäste ögonen på Rådet och sade: »Mina bröder, allt intill denna dag har jag vandrat inför Gud med ett i allo gott samvete.»
Paul to nubo mwerume ri ki, minya yam kange kwam.
2 Då befallde översteprästen Ananias dem som stodo bredvid honom, att de skulle slå honom på munnen.
Nii dur wabero wo coti ki Ananiya ne nubo bikwan gwam ciya kwanice.
3 Paulus sade då till honom: »Gud skall slå dig, du vitmenade vägg. Du sitter här för att döma mig efter lagen, och ändå bjuder du, tvärtemot lagen, att man skall slå mig!»
Dila Paul yi co ki, “Kwama an kwanne mo nii bwir moyim namo mamen warke ki bolang ka, dila moki ciya kwaye ki kang wo kebo dong-dong kange bolang?”.
4 Då sade de som stodo därbredvid: »Smädar du Guds överstepräst?»
Nubo tirangum wiyeu ki ye bwi mon torang nii dur nob waber kwama ro tiye?
5 Paulus svarade: »Jag visste icke, mina bröder, att han var överstepräst. Det är ju skrivet: 'Mot en hövding i ditt folk skall du icke tala onda ord.'»
Paul yiki, Yimi ma yombo miki nii dur, molangum molange ki, mani mwa tok bwirang kerti nii dur nubo lokume.
6 Nu hade Paulus märkt att den ena delen av dem utgjordes av sadducéer och den andra av fariséer. Därför sade han med ljudelig röst inför Rådet: »Mina bröder, jag är farisé, en avkomling av fariséer. Det är för vårt hopps skull, för de dödas uppståndelses skull, som jag står här inför rätta.»
La kambo Bulus nyomom kange win bwe Saduciyawa, la con tok kero ki luma wi ki, kebmibbo min nii Farisawa, bibwe farisawa kambo min cuiti na nyomom kwenka ceko tuwe wo man ma bolang cekeu.
7 Knappt hade han sagt detta, förrän en strid uppstod mellan fariséerna och sadducéerna, så att hopen blev delad.
kambo ca tok nye ri, kwabkang ka bwi bwitici. Farisawa kange Sadukawa kange, mwerenkang kako wo.
8 Sadducéerna säga nämligen att det icke finnes någon uppståndelse, ej heller någon ängel eller ande, men fariséerna bekänna sig tro på både det ena och det andra.
Sadukawa toki ki, Kwenka mani, bibei tomange mani, yuwatangbeko mani, La nii farisawa nyom gwam.
9 Och man begynte ropa och larma; och några skriftlärde som hörde till fariséernas parti stodo upp och begynte ivrigt disputera med de andra och sade: »Vi finna intet ont hos denne man. Kanhända har en ande eller en ängel verkligen talat med honom.»
Kwobkang kako kweni wi bwiti cii, la Farisawa ki ciya to bo dikero bwir fou nii wo nen. Ye a bwiti no yuwa tangbeko toker kange co kaka no Bibei tomangeceu toker kange cori.
10 Då nu en så häftig strid hade uppstått, fruktade översten att de skulle slita Paulus i stycken, och bjöd manskapet gå ned och rycka honom undan dem och föra honom till kasernen.
Kambo kwobkang kako dur kweni tiber cereri, nii dur nob kwenebbo cwam tai ki kari ci wobrangum Bulus, ki fiti kang cek, la cin dok kwenebo na yira tou co ki bikwan tiber nob durembo na bou ki co fiye ca fiyam corka tiyeu.
11 Natten därefter kom Herren och stod framför honom och sade: »Var vid gott mod; ty såsom du har vittnat om mig i Jerusalem, så måste du ock vittna i Rom»
Kambo kume kange lauweri, kwama tii cungya cek toki ki, “cware tai cin cuwa nen firen Ursalima naweu. Mwan nii kange fou Roman.
12 När det sedan hade blivit dag, sammangaddade sig judarna och förpliktade sig med dyr ed att varken äta eller dricka, förrän de hade dräpt Paulus.
kambo fini celum ri, kangum yahudawa ma nero bwir laci nacin co dor ciyero nin chilka ki weri, naci chare kaka, ci no diker no ci twalum Bulus ri, nimde.
13 Och det var mer än fyrtio män som så hade sammansvurit sig.
Nubo cum kwini na'ar wo yi yimbo bwirko weu.
14 Dessa gingo till översteprästerna och de äldste och sade: »Vi hava med dyr ed förpliktat oss att ingenting smaka, förrän vi hava dräpt Paulus.
La cin ya ni dur wabero nen kange nubo durko ki, Bin yo dorbero fiye chilka no ba twalbo Bulus diker mani wo ba matiye.
15 Så mån I nu, tillsammans med Rådet, hemställa hos översten att han låter föra honom ned till eder, detta under föregivande att I tänken grundligare undersöka hans sak. Vi skola då vara redo att röja honom ur vägen, innan han hinner fram.»
Na weu bi yi Liya wabero na bou ki co fou bitine na bin fiya co ki dikero bwir ka ceri, cin ciya na twalum co.
16 Men Paulus' systerson fick höra om försåtet. Han kom därför till kasernen och gick ditin och omtalade för Paulus vad han hade hört.
kambo bibwe hadace bwe bubiya nuwa na weri la ya yi Bulus ki,
17 Paulus bad då att en av hövitsmännen skulle komma till honom, och sade: »För denne yngling till översten; ty han har en underrättelse att lämna honom.»
“Bulus cho kange nii win na ya ki nii wo dur bero nen cin wi ki dike ca toktiye.
18 Denne tog honom då med sig och förde honom till översten och sade: »Fången Paulus har kallat mig till sig och bett mig föra denne yngling till dig, ty han har något att säga dig.»
Nii wo tim wiyeu tuu bwewo yaciko fiye dur nub wabero wiyeu ki Bulus wo fou mor furcina, cin yiki ki nyon bou ki co monen cin wiki dike ca toktiye.
19 Då tog översten honom vid handen och gick avsides med honom och frågade honom: »Vad är det för en underrättelse du har att lämna mig?»
La nii dur nub waber tou co doken mor, la me co ki “Ye mon cuiti namon yi yere?”
20 Han svarade: »Judarna hava kommit överens om att bedja dig att du i morgon låter föra Paulus ned till Rådet, detta under föregivande att det tänker skaffa sig grundligare kunskap om honom.
Bwewo yi ki, “Yahudawa ciya ki bouki Bulus fine fiye mwerkangka, cin cuiti na me co diker dor bolnag ceko nen.
21 Gör dem nu icke till viljes häri; ty mer än fyrtio av dem ligga i försåt för honom och hava med dyr ed förpliktat sig att varken äta eller dricka, förrän de hava röjt honom ur vägen. Och nu äro de redo och vänta allenast på att du skall bevilja deras begäran.»
Dila necire cou, nubo wi cum kwini naar wo ci cwiti nacin twallum ceu. Cin yiyim bou wo ciki mani ciya chati, mani ciya noti, kambo ci twalum ceri nimde ci chachari. Bwen naweu, ciki bati ci ning tang diker mwa tok tiyeti.”
22 Översten bjöd då ynglingen att icke för någon omtala att han hade yppat detta för honom, och lät honom sedan gå.
La nii dur wabero yici ki kom manki kange diker wo ka yii nii wo tiyeu, nii wo yimco dikero gwam.
23 Därefter kallade han till sig två av hövitsmännen och sade till dem: »Låten två hundra krigsmän göra sig redo att i natt vid tredje timmen avgå till Cesarea, så ock sjuttio ryttare och två hundra spjutbärare.»
La con cou nob bikwanebo yob ki, ciya cok nob bikwanebo bikwate yob nacin yaken ki co Caesarea, kange nub tuwabbo kwini niber, kange nubo bikate kwini yob, ciya kwenum ki kume taar rewo.
24 Och han tillsade dem att skaffa åsnor, som de skulle låta Paulus rida på så att han oskadd kunde föras till landshövdingen Felix.
Con yici ki ciya dou bicirdo wo Bulus a fuhtiye na yaken ki con loh kwarer.
25 Och han skrev ett brev, så lydande:
La con mulang bifumer nawo ki.
26 »Klaudius Lysias hälsar den ädle landshövdingen Felix.
Claudius Lysias kimo liyar kalero nen Felix, yarum nen ti.
27 Denne man blev gripen av judarna, och det var nära att han hade blivit dödad av dem. Då kom jag tillstädes med mitt manskap och tog honom ifrån dem, sedan jag hade fått veta att han var romersk medborgare.
Nii wo Yahudawa tam co, la cin cuiti nacin twalum co. kambo bou cinen ki nub bikwaneb, la man cokceu. min yumom ciki no biten Romane.
28 Men då jag också ville veta vad de anklagade honom för, lät jag ställa honom inför deras Stora råd.
Min cuiti na yunmom diker wo ci tok ti dor cereu. La min ya ki con fiye mwerkang ka.
29 Jag fann då att anklagelsen mot honom gällde några tvistefrågor i deras lag, men att han icke var anklagad för något som förtjänade död eller fängelse.
Min nyom ci merang co kerti wo yilam na doka ceu. La cin manki diker wo yilam ciya twalum coti, ko ciya tung coti furcina.
30 Sedan har jag fått kännedom om att något anslag förehaves mot honom, och därför sänder jag honom nu strax till dig. Jag har jämväl bjudit hans anklagare att inför dig föra sin talan mot honom.»
Di la cin yiye ciki, dikero bwirko wi wo ci cwiti na cin ma nii wo nineu, la dangjang min tung kenco monen min toki diker ci ficoti cikeu ciya bou ciko fiye mou wiyeu. Ya kwamer.
31 Så togo nu krigsmännen Paulus, såsom det hade blivit dem befallt, och förde honom om natten till Antipatris.
La nob bikwanebo bwang ten diker cha tikeu. Cin bou ki Bulus ki bikume fou Antipatris.
32 Dagen därefter vände de själva tillbaka till kasernen och läto ryttarna färdas vidare med honom.
Kambo kume lauweri nub bkwanebo dubom nob tuwab bo kange cou. lan cin yilanken ce loh.
33 När dessa kommo till Cesarea, lämnade de fram brevet till landshövdingen och förde jämväl Paulus fram inför honom.
Kambo nub tuwabbo lam Caesarea ri, cin nee takada wii liyar bitinenen, Cin neken ten Bulus cinen.
34 Sedan han hade läst brevet, frågade han från vilket landskap han var; och när han hade fått veta att han var från Cilicien, sade han:
Kambo liya bitine tou takada ri, Ye bouki Bulus feh? coki no biten Cilicia.
35 »Jag skall höra vad du har att säga, när också dina anklagare hava kommit tillstädes.» Och så bjöd han att man skulle förvara honom i Herodes' borg.
Con yiki “Man nuwa nen gwam kambo nubo wo toker tidor mwereu bouri, Con toki ki, ciya yaken ki co kan Liya dur bitenero nen Hiridus firen wabkang ka.
