Apostlagärningarna 22
1 »Bröder och fäder, hören vad jag nu inför eder vill tala till mitt försvar.»
« Frères et pères, écoutez la justification que je viens vous présenter. »
2 När de hörde att han talade till dem på hebreiska, blevo de ännu mer stilla. Och han fortsatte:
Quand ils entendirent qu'il les haranguait en hébreu, ils redoublèrent de tranquillité, et il dit:
3 »Jag är en judisk man, född i Tarsus i Cilicien, men uppfostrad här i staden och undervisad vid Gamaliels fötter, efter fädernas lag i all dess stränghet. Och jag var en man som nitälskade för Gud, såsom I allasammans i dag gören.
« Je suis Juif, né à Tarse en Cilicie, mais élevé dans cette ville-ci, où j'ai été exactement instruit aux pieds de Gamaliel dans la loi de nos pères, et où je me suis montré zélateur de Dieu comme tous vous l'êtes aujourd'hui;
4 Jag förföljde 'den vägen' ända till döds, och både män och kvinnor lät jag binda och sätta i fängelse;
aussi ai-je persécuté cette doctrine à mort, enchaînant et jetant en prison hommes et femmes,
5 det vittnesbördet kan översteprästen och de äldstes hela råd giva mig. Också fick jag av dem brev till bröderna i Damaskus; och jag begav mig dit, för att fängsla jämväl dem som voro där och föra dem till Jerusalem, så att de kunde bliva straffade.
comme le grand prêtre et tout le corps des anciens m'en rendaient aussi le témoignage. En outre, ayant reçu d'eux des lettres pour les frères, je m'en allais à Damas, afin de ramener aussi à Jérusalem, chargés de chaînes, ceux qui se trouvaient là, pour qu'ils fussent punis;
6 Men när jag var på vägen och nalkades Damaskus, hände sig vid middagstiden att ett starkt sken från himmelen plötsligt kringstrålade mig.
mais, pendant que j'étais en route, et comme j'approchais de Damas, tout à coup, vers midi, une grande lumière rayonna du ciel tout autour de moi,
7 Och jag föll ned till marken och hörde då en röst som sade till mig: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig?'
et je tombai sur le sol, et j'entendis une voix qui me disait: « Saul, Saul, pourquoi me persécutes-tu? »
8 Då svarade jag: 'Vem är du, Herre?' Han sade till mig: 'Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer.'
Et je répliquai: « Qui es-tu, Seigneur? » Et il me dit: « Je suis Jésus le Nazoréen que tu persécutes. »
9 Och de som voro med mig sågo väl skenet, men hörde icke rösten av den som talade till mig.
Or ceux qui étaient avec moi virent bien la lumière, mais ils n'entendirent pas la voix de celui qui me parlait.
10 Då frågade jag: 'Vad skall jag göra, Herre?' Och Herren svarade mig: 'Stå upp och gå in i Damaskus; där skall allt det bliva dig sagt, som är dig förelagt att göra.'
Et je dis: « Que dois-je faire, Seigneur? » Et le Seigneur me dit: « Lève-toi, et rends-toi à Damas, et là on te parlera de tout ce qu'il t'est ordonné de faire. »
11 Men eftersom jag, till följd av det starka skenet, icke mer kunde se togo mina följeslagare mig vid handen och ledde mig, så att jag kom in i Damaskus.
Or, comme je ne voyais rien à cause de l'éclat de cette lumière, ce fut en me conduisant par la main que mes compagnons me firent entrer à Damas.
12 Där fanns en efter lagen fram man, Ananias, vilken hade gott vittnesbörd om sig av alla judar som bodde där.
Cependant un certain Ananias, homme pieux selon la loi et auquel tous les Juifs de l'endroit rendaient un bon témoignage,
13 Denne kom nu och trädde fram till mig och sade: 'Saul, min broder, hav din syn igen.' Och i samma stund fick jag min syn igen och såg upp på honom.
vint auprès de moi, et, s'étant approché, il me dit: « Saul, mon frère, regarde. » Et à ce moment même je le regardai.
14 Då sade han: 'Våra fäders Gud har utsett dig till att känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra ord från hans mun.
Puis il me dit: « Le Dieu de nos pères t'a élu d'avance pour que tu connusses Sa volonté, que tu visses le juste, et que tu entendisses les paroles de sa bouche,
15 Ty du skall vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört.
parce que tu lui serviras de témoin auprès de tous les hommes pour ce que tu as vu et entendu.
16 Varför dröjer du då nu? Stå upp och låt döpa dig och avtvå dina synder, och åkalla därvid hans namn.'
Et maintenant pourquoi tardes-tu? Lève-toi pour recevoir dans le baptême l'ablution de tes péchés, en invoquant son nom. »
17 Men när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem, hände sig, medan jag bad i helgedomen, att jag föll i hänryckning
Or, lorsque je fus retourné à Jérusalem, il m'advint, comme je priais dans le temple, de me trouver en extase,
18 och såg honom och hörde honom säga till mig: 'Skynda dig med hast bort ifrån Jerusalem; ty de skola icke här taga emot ditt vittnesbörd om mig.'
et de le voir qui me disait: « Hâte-toi, et sors promptement de Jérusalem, parce qu'ils ne recevront pas ton témoignage sur moi. »
19 Men jag sade: 'Herre, de veta själva att det var jag som överallt i synagogorna lät fängsla och gissla dem som trodde på dig.
Et je dis: « Seigneur, ils savent que je faisais emprisonner et battre de verges dans les synagogues ceux qui croient en toi,
20 Och när Stefanus', ditt vittnes, blod utgöts, var ock jag tillstädes och gillade vad som skedde och vaktade de mäns kläder, som dödade honom.'
et, lorsque fut versé le sang d'Etienne ton témoin, moi-même j'étais aussi présent, applaudissant avec les autres et gardant les vêtements de ceux qui le faisaient mourir. »
21 Då sade han till mig: Gå; jag vill sända dig åstad långt bort till hedningarna.'»
Et il me dit: « Va, car je t'enverrai au loin vers les Gentils… »
22 Ända till dess att han sade detta hade de hört på honom. Men nu hovo de upp sin röst och ropade: »Bort ifrån jorden med den människan! Det är icke tillbörligt att en sådan får leva.»
Mais, après l'avoir écouté jusques à cette parole, ils élevèrent la voix en disant: « Ôte cet individu de dessus la terre, car il ne devrait pas vivre. »
23 Då de så skriade och därvid revo av sig sina kläder och kastade stoft upp i luften,
Et comme ils poussaient des cris, et se débarrassaient de leurs vêtements, et lançaient de la poussière en l'air,
24 bjöd översten att man skulle föra in honom i kasernen, och gav befallning om att man skulle förhöra honom under gisselslag, så att han finge veta varför de så ropade mot honom.
le commandant ordonna qu'on le fît entrer au quartier, après avoir enjoint qu'on lui donnât la question à coups de fouet, afin d'apprendre pour quel motif ils criaient ainsi contre lui.
25 Men när de redan hade sträckt ut honom till gissling, sade Paulus till den hövitsman som stod där: »Är det lovligt för eder att gissla en romersk medborgare, och det utan dom och rannsakning?»
Mais, lorsqu'on l'eut exposé aux lanières, Paul dit au centurion qui se trouvait présent: « Est-ce qu'il vous est permis de flageller un citoyen romain, et encore sans jugement? »
26 När hövitsmannen hörde detta, gick han till översten och underrättade honom härom och sade: »Vad är det du tänker göra? Mannen är ju romersk medborgare.»
Ce que le centurion ayant ouï, il vint au commandant lui en faire rapport en disant: « Que vas-tu faire? Car cet homme est Romain. »
27 Då gick översten dit och frågade honom: »Säg mig, är du verkligen romersk medborgare?» Han svarade: »Ja.»
Et le commandant étant venu lui dit: « Dis-moi, es-tu Romain? » Et il dit: « Oui. »
28 Översten sade då: Mig har det kostat en stor summa penningar att köpa den medborgarrätten.» Men Paulus sade: »Jag däremot har den redan genom födelsen.»
Sur quoi le commandant reprit: « Pour moi, c'est au prix d'une grosse somme que j'ai acquis ce titre de citoyen. » Et Paul dit: « Quant à moi, je le possède par ma naissance. »
29 Männen som skulle hava förhört honom drogo sig då strax undan och lämnade honom. Och när översten nu hade fått veta att han var romersk medborgare, blev också han förskräckt, vid tanken på att han hade låtit fängsla honom.
En conséquence ceux qui devaient lui donner la question s'éloignèrent immédiatement de lui, et le commandant fut effrayé en réfléchissant qu'il était Romain, et qu'il l'avait fait charger de chaînes.
30 Då han emellertid ville få säkert besked om varför Paulus anklagades av judarna, låt han dagen därefter taga av honom bojorna och bjöd översteprästerna och hela Stora rådet att komma tillsammans. Sedan lät han föra Paulus ditned och ställde honom inför dem. Se Väg i Ordförkl.
Mais le lendemain, voulant savoir exactement à quoi s'en tenir sur ce dont il était accusé par les Juifs, il lui fit ôter ses chaînes, et ordonna que les grands prêtres et tout le sanhédrin se rassemblassent, et, ayant fait descendre Paul avec lui, il le plaça au milieu d'eux.
