Apostlagärningarna 22
1 »Bröder och fäder, hören vad jag nu inför eder vill tala till mitt försvar.»
«Ti eeshuwotsnat tnihotso! eshe and itsh tt'intsiru aani tdek'etuwo tiko k'ewere!»
2 När de hörde att han talade till dem på hebreiska, blevo de ännu mer stilla. Och han fortsatte:
Ibrayist'i noon keewu keewon b́ keewufere boshishtsok'on iki s'k etbowtsi, P'awloswere b́keewiru keewo b́ need'irawo hank'o bí eti.
3 »Jag är en judisk man, född i Tarsus i Cilicien, men uppfostrad här i staden och undervisad vid Gamaliels fötter, efter fädernas lag i all dess stränghet. Och jag var en man som nitälskade för Gud, såsom I allasammans i dag gören.
«Taa Kilk'iyitse daatseyiru T'erses kitotse shuwets ayhudiwi taane, tieenmó Iyerusalem Kitmanitsne. Taan danifonuwere Gemalyailiye b́teshi, nih nihwots nemono shengshdek'at danre, hambets it k'aliruwank'o Ik'osh ookorona tfinefoni.
4 Jag förföljde 'den vägen' ända till döds, och både män och kvinnor lät jag binda och sätta i fängelse;
Krstni imneti shuuts sha'iryiru jamwotsi k'irosh borfetso t gishfoni, nungushuwotsnat máátsuwotsn tifde'er tipi moots bokindituwok'o twoshfoni.
5 det vittnesbördet kan översteprästen och de äldstes hela råd giva mig. Också fick jag av dem brev till bröderna i Damaskus; och jag begav mig dit, för att fängsla jämväl dem som voro där och föra dem till Jerusalem, så att de kunde bliva straffade.
Manuwere ar b́wottsok'o kahni naashonat eenashuwots taash gawitune. Eshe Demask'on fa'a ashaanotsi tifde'er Iyerusalem maants dewar boon Seziyosh taan falituwo Demask'on fa'a jirwotsoke guut'ets worek'ato tdek'iye boowokne.
6 Men när jag var på vägen och nalkades Damaskus, hände sig vid middagstiden att ett starkt sken från himmelen plötsligt kringstrålade mig.
«Taa Demask'o maants amfetsat kituk tt'infere aawu taalon t gawuraniyere een shááno darotse t gúratse b́goli.
7 Och jag föll ned till marken och hörde då en röst som sade till mig: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig?'
Manoor dattsats dihi twutsi, ‹Sawulo! Sawulo! eegishe taan ngishiri?› etiru k'aaro tshshi.
8 Då svarade jag: 'Vem är du, Herre?' Han sade till mig: 'Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer.'
Taawere ‹Doonzono! kone nee?› t eti, bíwere ‹Taahe nee ngishiruwo Nazrettso Iyesus taane› bí eti.
9 Och de som voro med mig sågo väl skenet, men hörde icke rösten av den som talade till mig.
Taanton beyiru ashuwotswere shaanmani bobek'i bako taan b́keewiyor b́k'aaro shiyatsne.
10 Då frågade jag: 'Vad skall jag göra, Herre?' Och Herren svarade mig: 'Stå upp och gå in i Damaskus; där skall allt det bliva dig sagt, som är dig förelagt att göra.'
Taawere ‹Doonzono! eeg k'aluta!› t eti. Doonzonuwere ‹Tuur Demask'o maants amee, k'alo neen b́geyit keewu jamo manoke neesh keewetuwe› bí eti.
11 Men eftersom jag, till följd av det starka skenet, icke mer kunde se togo mina följeslagare mig vid handen och ledde mig, så att jag kom in i Damaskus.
Shanman goltsatse tuutson bek'o tfalrawotse taanton teshts ashuwots tkisho detsdek't taan jishfere Demask'oyi bobetsi.
12 Där fanns en efter lagen fram man, Ananias, vilken hade gott vittnesbörd om sig av alla judar som bodde där.
«Manoke Hananiy eteef ash iko fa'e b́teshi, Demask'oyitse beyiru Ayhudi jamwotsoke udetso, Muse nemo kottsonat shayiri ashe b́teshi.
13 Denne kom nu och trädde fram till mig och sade: 'Saul, min broder, hav din syn igen.' Och i samma stund fick jag min syn igen och såg upp på honom.
Bí waat t ganok need' dek't ‹Tieshu Sawulo! ni'aawo aani be'e!› taash bíeti, manorun tiaawo b́ bek'i, bínowere tbek'i.
14 Då sade han: 'Våra fäders Gud har utsett dig till att känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra ord från hans mun.
Bíwere hank'o taash bíeti, ‹Nonihotsko Izar Izeweriye bíettso ndanetuwok'o kááwono be'er b́k'aronowere nshishetwok'o shin shino neen marat'ere,
15 Ty du skall vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört.
Man b́k'aluwere bín bek'aat nshishtsotse ash jami shinatse bísh gawu nwotishe.
16 Varför dröjer du då nu? Stå upp och låt döpa dig och avtvå dina synder, och åkalla därvid hans namn.'
Eshe and eebi nkotiri? tuur b́shútso s'eer gúpeyowe, nmorratsnowere mashowe.›
17 Men när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem, hände sig, medan jag bad i helgedomen, att jag föll i hänryckning
«Maniyerehakon Iyerusalem maants aanat Ik'i mootse Ik'o tk'onfere tgitsotse t'iwintson bek'o tbek'i.
18 och såg honom och hörde honom säga till mig: 'Skynda dig med hast bort ifrån Jerusalem; ty de skola icke här taga emot ditt vittnesbörd om mig.'
Doonzonwere taash be'eyat ‹Nee t jangosh n imet gawo bode'awotse nja'arawo káári Iyerusalemitse kee› bí eti
19 Men jag sade: 'Herre, de veta själva att det var jag som överallt i synagogorna lät fängsla och gissla dem som trodde på dig.
Taawere hank'o tieti, ‹Doonzono! Ayhudi Ik' k'oni maa mootse neen amants jamwotsi t tiptsok'onat tjot'tsok'o bo botookon danfnee.
20 Och när Stefanus', ditt vittnes, blod utgöts, var ock jag tillstädes och gillade vad som skedde och vaktade de mäns kläder, som dödade honom.'
N gawu teshtso Ist'ifanos úd'ewor taawere ttookon úd'iruwots ganok need'dek'at bonton keewumanats shiyeyatniye tteshi, botaahono tekotfere b́teshi, ›
21 Då sade han till mig: Gå; jag vill sända dig åstad långt bort till hedningarna.'»
Doonzonuwere ‹Wokooke fa'a Ik' ash Woteraw ashuwotsok neen twoshitwotse tuur amee!› bí eti.»
22 Ända till dess att han sade detta hade de hört på honom. Men nu hovo de upp sin röst och ropade: »Bort ifrån jorden med den människan! Det är icke tillbörligt att en sådan får leva.»
Han b́ borfetsosh ash jamwots P'awlos keewiru keewo bok'ebfere boteshi, maniyre hakon bok'aaro eenshdek't, «Hank'o ashaan datsatse t'afuwe! hank'o ashaan kashon beyo bísh geyiratse!» ett bokuhi.
23 Då de så skriade och därvid revo av sig sina kläder och kastade stoft upp i luften,
Bowere kuhefetst botaho shap'fetst shawono darots bobad'ri.
24 bjöd översten att man skulle föra in honom i kasernen, och gav befallning om att man skulle förhöra honom under gisselslag, så att han finge veta varför de så ropade mot honom.
Altsonuwere man b́bek'tsok'on P'awlosi kes' kes'fuwots galots bokindshituwok'o bíazazi, ash ashonwere eegosh hank'o bíats bokúhiruwok'o danosh jod'fetsr aatetuwok'o bíazazi.
25 Men när de redan hade sträckt ut honom till gissling, sade Paulus till den hövitsman som stod där: »Är det lovligt för eder att gissla en romersk medborgare, och det utan dom och rannsakning?»
Ernmó shaak'on tifde'er jot'osh bok'anefere P'awlos b́ganoke need'iru bali naashosh «Rom dats ash iko tafiyalo njot'etuwok'o neesh faletuwá?» bí eti.
26 När hövitsmannen hörde detta, gick han till översten och underrättade honom härom och sade: »Vad är det du tänker göra? Mannen är ju romersk medborgare.»
Bali naashonuwere han b́shishtsok'on alirwok amt «Eeg k'alishe? Ashaan Rom datsi ashe!» bí eti.
27 Då gick översten dit och frågade honom: »Säg mig, är du verkligen romersk medborgare?» Han svarade: »Ja.»
Mansh alirwo P'awlos maants t'int «Ab taash keewwe, nee Rom datsatsi ashneneya?» bíeti, bíwere «Ee taane» bí eti.
28 Översten sade då: Mig har det kostat en stor summa penningar att köpa den medborgarrätten.» Men Paulus sade: »Jag däremot har den redan genom födelsen.»
Azazefonuwere «Rom dats ashok'o taaweyosh ay gize tkishi» bíet, P'awloswere «Taayere Rom dats asho woto tdaats shuweyonee» bí eti.
29 Männen som skulle hava förhört honom drogo sig då strax undan och lämnade honom. Och när översten nu hade fått veta att han var romersk medborgare, blev också han förskräckt, vid tanken på att han hade låtit fängsla honom.
Mansh bín aatosh k'andek't teshts ashuwots manoor bíyatse k'azbowoki, azazirwonuwere Rom dats asho habliyon b́tipo danb́k'rtsok'on shatb́wtsi.
30 Då han emellertid ville få säkert besked om varför Paulus anklagades av judarna, låt han dagen därefter taga av honom bojorna och bjöd översteprästerna och hela Stora rådet att komma tillsammans. Sedan lät han föra Paulus ditned och ställde honom inför dem. Se Väg i Ordförkl.
Yaatsok'on azaziruwo, ayhudiwots P'awlosi bos'amitso arikon eegosh b́wottsok'o dano b́geyi, mansh kahni naashuwotsnat mooshiruwotsitsi jamwots bokakuweetuwok'o bí azazi, P'awlosnowere bits dek'amt boshinaats bí t'intsi.
