Apostlagärningarna 19
1 Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.
Pu yeikhava uApolo avile alei khu Koritho, Pavuli akhava amalile ukhunghendela eikhilunga eikhyapanghati pu akhafikha khuvunchenge uvwakhu Efeso, ukhwa avavona avakongi avange.
2 Och han frågade dessa: »Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?» De svarade honom: »Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given.»
U Pavuli akhavavula akhata, “Mwaupeilile Umepo Umbalanche mwavile mweideikhe?” Vakhata, “Ndeili hange satwapulikhe ukhunkongana nu Mepou Umbalanche ukhuta khwale.”
3 Han frågade: »Vilken döpelse bleven I då döpta med?» De svarade: »Vi döptes med Johannes' döpelse»
Pu Pavuli, “Leino umwe mwaonchiwe ndakheikhi?” Vakhata twa onchiwe ulwoncho lwa Yohani.
4 Då sade Paulus: »Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro.»
Pu uPavuli akhanda akhata, “U Yohani avonchangha ulwoncho ulwakhupela inongwa. Pa akhavavula akhata panonghile ukhumweideikha wa uvei ikhwincha uYohani vwamalile imbombo pu uywa vei, Yeisu.”
5 Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.
Pu avanu vavile vapulikhe ndavule ukhuta panonghile ukhumweideikha u Yeisu, pu vakhonchivwa mu nditavwa lya Yeisu unkuludeva.
6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.
Pu uPavuli avile aveikhile amavokho ngha mwene pavene, u Mepo Umbalanche akhinja mumbeene, pu vakhatenghula ukhunchova munchovele incha ndeimi imya nu khulangha uvunyamalangho.
7 Och tillsammans voro de vid pass tolv män.
Pu avene vooni vale avagosi eikhinchingho navaveili.
8 Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.
Pu uPavuli akhaluta akhingheila munyumba eiya vayuta eiyakhweisayila. Pu akhava nkifu pakhunchova inongwa kheisita khufiha amalile eimyenchi ngheidatu. Puu aleikhuvalonghocha avanu pakhweinchofancha nukhuvuhovosya avanu mundi menyu eilya ludeva lwa Nguluve puvei lekhukonga.
9 Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om »den vägen», vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.
Pu leino aAvayuta avange vale na matingo inumbula nchavo nchanghilimbile. Pa valeikhunchovela mbuvivi ukhukangana nei ni mbombo ncha Keileisite pa kheipungha khya vanu. Pa uPavuli akhalekhehana navo. Akhavaveikha ponu sakhava paninie navene, Pu leino amanchova nghoni aleikhunchova navo munyumba ya Tilani.
10 Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.
Akhava munu vakhuvomba ndavule eimyakha ngheiveili, pu leino voni vavo vatamangha khukhilunga eikhya mu Asiya valeipulikhe eilimenyu lya nkuludeva avanu voni Avayuta navava Gilikhi.
11 Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.
Unguluve pwakhavomba ifidengho ifivaha, vulinkuvombekha mumavokho ngha Pavuli,
12 Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.
pakhuva navavatamu va ponangha, imepo imbivi nchavahumangha vuvatolile ifitambala nei myenda einghyahumile mumbeilei nghwa Pavuli.
13 Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: »Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.
Pu valeipo Avayuta avahumya imepo imbivi vanghendangha nghendangha mukhilunga eikhyo, puvaleikhuleivombela eilitawa lya Yeisu mumbuvombeli vwavo vuvule. Pavaleikhuta khuvala avanya mepo imbivi; Valeikhuta, “Ni nchova nukhuvavula munditavwa iya Yeisu uvei uPavuli ikhundumbeleila.”
14 Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.
Avavombangha ewo vale avana va Fikeva utekhenchi Umbaha mu Vayuta, vale avana lekhela khumo.
15 Men den onde anden svarade då och sade till dem: »Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?»
Imepo imbivi nchikhamula nchikhata, “U Yeisu tumanyile uPavuli vope tumanyile; pu lieno umwe mwemwe vaveni?”
16 Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.
Pu umepo umbivi pu akhahuma khumunu ula akhavanchumbeila akhavavola amakha nukhuvatola. Pu vakhanyila ukhuhuma munyumba yeila vuvalei vubwinda nukhulemala.
17 Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.
Pu einongwa eiyei yeikha manyeikheikha khu vanu voni khuva Yuta na va Gilikhi, vatamangha ukhu khu Efesi. Pu vakhava nuvudwaanchi fincho, pulei eililavwa lya Nkuludeva pulei leikhweimeikhivwa.
18 Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.
Pu khangi avaedeikhi vu vingi vakhincha pakhupela inongwa nchavo nukhuvonia vuvule imbombo imbivii inchuva vombile.
19 Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.
Avange vavingi vavo vavombangha ineha vuhavi vakhalundani ikalata nchavo incha vuhavi puvakhanchikoncha mumwoto pavanu voni vuvilola. Avane va vile vavalile vuhavi utengonghwa kalata ncha vuhavi vakhavona ava elufu eimilevulu nghihano einghya ndalama.
20 På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.
Pu leino eilimenyu ilya Nkuludeva eikheilunga khyoni namakha.
21 Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: »Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom»
pu nchavile nchimalile ukhuvombekha nchooni inchi pu uPavuli akheisangheila munumbula ukhuluta khu Yelusalemu ukhunghendela khu Makedoniya na khu Akaya; Walei khu Efesi.”
22 Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.
U Pavuli akhavasuha khu Makedoniaya avakongi va mwene vaveilei, uTimoti nu Elasito, vavo vatangile. Pu umwene yuywa pakhaseikhi akhadebe.
23 Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående »den vägen».
Pa seikhi unghwa khwale nu khusita khupuleihana fincho khu Efesi ukhukongana neincheila ila.
24 Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.
Ulwakhuva umunu umo eilitavwa lya mwene vei Demetilio, uve ale punchi va hela ncha Nguluve Dyana, pu aleikhuvapa uvukavi avamang'anyi.
25 Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: »I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;
Pu leino akhavalundamania avamang'angi vambombo eiyo nu khuta, “Vavaha mulumanyile ukhuta mu mbombo eiya vukavi eiyi twikava indalama nyingi.
26 men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.
Mwilola nukhupuleikha ukhuta, sayeilei bahapa pa Efesi, pu yeilei mu Asiya yooni, uPavuli uyu ukhuvakilivula avanu vuvingi. Pu ita ngheisikhuli eimi Nghuluve eingheipeliwe na mavokho.
27 Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende.»
Pu sakhukhuta imbombo eiyo yene, punakhuta eimbo yavukavi eiyo yeilei mbubapala uvwakhusita kweimeikhiwa sayeikhavombeikhanghe na yei tembile eiy Nghuluve udala uvei veimbaha u Dyana pa ivonekhangha ukhuta sivumbuleila vuvuvaha vwa mwene uvei ei Asiya nei kheilunga khyooni khikhumweimeikha.”
28 När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: »Stor är efesiernas Diana!»
Vavile vapuleikhe inchi vakhadunghumbana nuluvipo pu vakhovela, vakhala, “u Dyana va mu Efesi vei mbaha.”
29 Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare
Pu uvunchenge vwoni vakhanunchwengho savaleikhu paleihana pu avanu vanyila pupaninie vakhingheila munyumba ya finchangho. Pu vakhavibata avanghe ncheila avanine va Pavuli, uGayo nu Alisitalikho, vavo vahumile khu Makedonia.
30 Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.
U Pavuli anonghilwe ukhweingheila pa kheipungha khya vanu pu lieno avakongi vamwene vakhabencha.
31 Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.
Itenge navange avavaha ava pakheilunga eikhya mu Asiya avavale vamanyani va mwene vakhasuheila undomo unghukhudova ukhuta ulekhe ukhwingheila munyumba ya finchangho.
32 Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.
Pu avanu avenge valeikhuta nda avange nde pakhuva eikheipungha khya vanu khyoni khyanchangheileihine, avingi mumbene valeimwa nakhukhulumanya kheikhi vakhinchile.
33 Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.
Pu avange vakhangh'umya u Fikanda khunchi khukheipungha khya vanu pavakhambeikha pakyanya pa khipungha khya vanu. Pu umwene uFikanda akhatineila eikheivokho ukhuta pu anchove khu vanu.
34 Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: »Stor är efesiernas Diana!»
Pu leino vavile valumanyile ukhuta umwene munu va khuva Yuta vooni pavakhovela neilimenyu leino, “uDyana veimbaha va mu Efesi.”
35 Men stadens kansler lugnade folket och sade: »Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?
Pu usimbi va vunchenye ukhukheinunancha eikhipungha, akhata, 'Umwe mwei vanghosi va mu Efesi, veeni uvei salumanyile ukhuta uvunchenge uvu uvwa Efesi nghulo ila khwembi le ya Dyana umbaha nei kheihwani kheila eikhya nghwile ukhuhuma khu kyanya?
36 Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.
Ulwakhuva imbombo inchi sanhibenchivwa pupanonghile ukhununala vuvule khisita khutingha pakhuvomba kheikhyoni.
37 Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,
Pakhuva muveilangile avanu ava pa nyumba ya vuheinghi avanu vavo savalyasi va tembile savanu avikhubeingha Unguluve veito udala.
38 Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.
Pu lieno, eingave uDemetelio na vamang'anyi uvwaleipaninie navo visinana pa munu yuyoni, inyumba ncha vuheinghi nchilimwanchi puvanghenghananghe ukwa hange avaloleli vakhilunga khyuvale. Pavanghenghiwe pavuheinghi.
39 Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.
Pu leino uve ungave vukhunchilonda imbombo nchila ukhukongana ni nchinge, puyanchivombiwa pakhitama ikhinonghela nile.
40 På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva.»
Ncha yeilweli tuleimbupala uvwakhuheinghivwa savuli ya khumpela imbancha eyeivombikhe eilelo eiyei. Khuleinchila nongwa eiyakhupela eimbancha eiyei. Hange satukhave na makha ngha khyolelencha.
41 Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.
Pu avile anchovile inchi akhava lavulila ikhipungha khya vanu.
