Apostlagärningarna 18

1 Därefter lämnade Paulus Aten och kom till Korint.

Baada ya makowe ago, Paulo ayei Athene kuyenda Korintho.

2 Där träffade han en jude vid namn Akvila, bördig från Pontus, vilken nyligen hade kommit från Italien med sin hustru Priscilla. (Klaudius hade nämligen påbjudit att alla judar skulle lämna Rom) Till dessa båda slöt han sig nu,

Kolyo atimpata Myahudi ywakemelwa Akwila mundu wa likabila lya Ponto, ywembe na nyumbo wake ywakemelwa Prisila baisile boka kolyo Italia, kwa sababu Klaudia atiamuru Ayahudi bote bayende Roma; Paulo aisa kwao;

3 och eftersom han hade samma hantverk som de, stannade han kvar hos dem, och de arbetade tillsammans; de voro nämligen till yrket tältmakare.

Paulo atami na kupanga kazi nabembe mana ywembe apanga kazi yatilingana na bembe. Bembe babile na achenga mahema.

4 Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade både judar och greker.

Paulo alongela nao mu'lisinagogi kila lisoba lya Sabato. Atibashawishi Ayahudi pamope na Bagiriki.

5 När sedan Silas och Timoteus kommo ditned från Macedonien, var Paulus helt upptagen av att förkunna ordet, i det att han betygade för judarna att Jesus var Messias.

Lakini Sila na Timotheo pabaisile boka Makedonia, Paulo atisukumwa na Roho kubashuhudia Ayahudi kuwa Yesu nga Kristo.

6 Men när dessa stodo emot honom och foro ut i smädelser, skakade han stoftet av sina kläder och sade till dem: »Edert blod komme över edra egna huvuden. Jag är utan skuld och går nu till hedningarna.»

Muda Ayahudi batimpinga na kumdhihaki, nga nyo Paulo atikung'uta ngobo yake nnongi yabe, na kubamakiya, “Myai yinu na ibe nnani ya ntwe yinu bene; Nenga nibile kwaa na hatia. Boka nambeambe na kuendelea, nabayendea Mataifa.”

7 Och han gick därifrån och tog in hos en man vid namn Titius Justus, som »fruktade Gud»; denne hade sitt hus invid synagogan.

Nga nyo atiyenda kuboka pale kayenda mu'nyumba ya Tiro Yusto, Mundu ywamudu Nnongo. Nyumba yake ibile papipi na lisinagogi.

8 Men Krispus, synagogföreståndaren, kom med hela sitt hus till tro på Herren; också många andra korintier som hörde honom trodde och läto döpa sig.

Krispo, kiongozo ba lisinagogi pamope na bandu ba nnyumba yake bamwaminiya Ngwana. Bandu banyansima ba Korintho bamyowine Paulo akilongela batiaminiya na kubatizwa.

9 Och i en syn om natten sade Herren till Paulus: »Frukta icke, utan tala och tig icke;

Ngana kalongela na Paulo kilo kwa ndela ya maono, “Kana uyogope, lakini ulongele na kana unyamae.

10 ty jag är med dig, och ingen skall komma vid dig och göra dig skada. Jag har ock mycket folk i denna stad.»

Mana nenga nibile pamope na wenga, na ntopo ywalowa jaribu kukudhuru, mana nibile na bandu banyansima katika mji wolo.

11 Så uppehöll han sig där bland dem ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

Paulo atama kwoo kwa muda wa mwaka na miei sita atifundisha neno lya Nnongo nkati yabe.

12 Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen

Lakini Galio paapangilwe mtawala wa Akaya, Bayahudi bayemi pamope kunchogo na Paulo na kumpeleka nnongi ya iteo sa hukumu,

13 och sade: »Denne man förleder människorna att dyrka Gud på ett sätt som är emot lagen.»

babaya, “Mundu yolo ubashawishi bandu bamwabudu Nnongo kinchogo na saliya.”

14 När då Paulus ville öppna sin mun och tala, sade Gallio till judarna: »Vore något brott eller något ont och arglistigt dåd begånget, då kunde väl vara skäligt att jag tålmodigt hörde på eder, I judar.

Muda Paulo abile apala kubaya, Galio kaabakiya Ayahudi, “Mwenga mwa Ayahudi, mana ibile ni likosa au uhalifu, ibile halali kubashuhulikia.

15 Men är det någon tvistefråga om ord och namn eller om eder egen lag, så mån I själva avgöra saken; i sådana mål vill jag icke vara domare.»

Lakini kwa sababu ni maswali, yabile nnani ya maneno na maina, na saliya yinu, bai muhukumu mwenga mwabene. Nenga natamaniya kwaa pangika hakimu kwa habari ya makowe ayo.”

16 Och så visade han bort dem från domstolen.

Galio atibaamuru baboke nnongi ya iteo sa hukumu.

17 Då grepo de alla gemensamt Sostenes, synagogföreståndaren, och slogo honom inför domstolen; och Gallio frågade alls icke därefter.

Nga nyo bantabile Sosthene, kiongozi ba lisinagogi, bankombwile nnongi ya iteo sa hukumu. Lakini Galio ajali kwaa bakipangite.

18 Men Paulus stannade där ännu ganska länge. Därpå tog han avsked av bröderna och avseglade till Syrien, åtföljd av Priscilla och Akvila, sedan han i Kenkrea hade låtit raka sitt huvud; han hade nämligen bundit sig genom ett löfte.

Paulo baada ya tama palo kwa muda mrefu, abalekite alongo na kuyenda kwa meli Siria pamope na Prisila na Akwila. Kabla ya boka bandarini, atinyoa nywili yake mana abile atilapa kuwa Mnadhiri.

19 Så kommo de till Efesus, och där lämnade Paulus dem. Själv gick han in i synagogan och gav sig i samtal med judarna.

Pabaikite Efeso, Paulo amlekite Prisila na Akwila palo, lakini ywembe mwene ajingii mu'lisinagogi na kulongela na Ayahudi.

20 Och de bådo honom att han skulle stanna där något längre; men han samtyckte icke därtill,

Bammakiye Paulo atame nabembe kwa muda mrefu, ni ywembe akani.

21 utan tog avsked av dem med de orden: »Om Gud vill, skall jag vända tillbaka till eder.» Och så lämnade han Efesus.

Lakini atiboka kwao, kaabakiya, “Nalowaakerebukiya kae kwinu, mana itei ni mapenzi ya Nnongo.”Baada ya hapo, ayei kwa meli boka Efeso.

22 Och när han hade kommit till Cesarea, begav han sig upp och hälsade på hos församlingen och for därefter ned till Antiokia.

Paulo paaikite Kaisaria, atipanda no yenda likanisa lya Yerusalemu, boka po atiuluka pae kwa likanisa lya Antiokia.

23 Sedan han hade uppehållit sig där någon tid, for han vidare, och färdades först genom det galatiska landet och därefter genom Frygien och styrkte alla lärjungarna.

Baada ya tama kwa muda kolyo, Paulo ayei pitya maeneo ga Galatia na Frigia na kubapeya mwoyo banapunzi bote.

24 Men till Efesus kom en jude vid namn Apollos, bördig från Alexandria, en lärd man, mycket förfaren i skrifterna.

Myahudi yumo ywakemelwa Apolo, aisileb Efeso. Abile na ufasaha katika kulongela na hodari katika maandiko.

25 Denne sade blivit undervisad om »Herrens väg» och talade, brinnande i anden, och undervisade grundligt om Jesus, fastän han allenast hade kunskap om Johannes' döpelse.

Apolo abile ameelekezwa katika mafundisho ga Ngwana. Kwa namna abile na bidii katika roho, alongela na kubafundisha kwa usahihi makowe yanayomuhusu Yesu, ila atangite tu ubatizo wa Yohana.

26 Han begynte ock att frimodigt tala i synagogan. När Priscilla och Akvila hörde honom, togo de honom till sig och undervisade honom grundligare om »Guds väg».

Apolo atumbwi longela kwa ujasiri katika hekalu. Lakini Prisila na Akwila pabamyowine, bapangite urafiki niywembe na kumweleza nnani ya ndela ya Nnongo kwa usahihi.

27 Och då han sedan ville fara till Akaja, skrevo bröderna till lärjungarna där och uppmanade dem att taga vänligt emot honom. Och när han hade kommit fram, blev han dem som trodde till mycken hjälp, genom den nåd han hade undfått.

Paatamaniya kuboka kuyenda Akaya, alongo bampeya mwoyo na kubaandikiya barua banafunzi babile Akaya ili bapate kumpokya. Paaisile, kwa neema atibasaidia muno balo baaminiya.

28 Ty med stor kraft vederlade han judarna offentligen och bevisade genom skrifterna att Jesus var Messias. Se Frukta Gud i Ordförkl. Se Väg i Ordförkl.

Kwa nguvu yake na maarifa. Apolo alibazidi Ayahudi hadharani atibonekeya pitya maandiko yakuwa Yesu nga Kristo.