< Apostlagärningarna 18 >
1 Därefter lämnade Paulus Aten och kom till Korint.
Bulus ma dusa ceki Antaniya ma dusa Ukorintiyawa.
2 Där träffade han en jude vid namn Akvila, bördig från Pontus, vilken nyligen hade kommit från Italien med sin hustru Priscilla. (Klaudius hade nämligen påbjudit att alla judar skulle lämna Rom) Till dessa båda slöt han sig nu,
A bi ne ani maa gurna nan ure u Yahudawa una niza ni Kila unu watu Fantasmani, sa ma hazi usuro Italiya nan une umeme Biriskala barki Kalaudiyas magu agi di a Yahudawa wa ceki u Roma wa dusa wa gurna nan Bulus.
3 och eftersom han hade samma hantverk som de, stannade han kvar hos dem, och de arbetade tillsammans; de voro nämligen till yrket tältmakare.
Wa dusa wa cukuno wa uzi katuma nigo me barki katuma ka we me ka inde kani anu duza udanga.
4 Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade både judar och greker.
Bulus ko uya uwui wa Asabar ma ke ma ka wuza matara nan a Yahudawa nan anu taa me utize ta Asere anyimo udenge Asere.
5 När sedan Silas och Timoteus kommo ditned från Macedonien, var Paulus helt upptagen av att förkunna ordet, i det att han betygade för judarna att Jesus var Messias.
Silas nan Timoti wa eh wa kem me usuro u Makidoniya, bibe bu Ugomo Asere bi dari Bulus ma buki a Yahudawa Yesu mani unu bura anu.
6 Men när dessa stodo emot honom och foro ut i smädelser, skakade han stoftet av sina kläder och sade till dem: »Edert blod komme över edra egna huvuden. Jag är utan skuld och går nu till hedningarna.»
Sa a Yahudawa a geme wa zogizi me, Bulus ma suso udibi u meme ma zarika we ni ma gu we makara ugogoni um anice nishi me adi iki maye ma shi me anice nishi me, ida zo mini ba, indi ceki aba me in dusa ahira an de sa wada rusa me Asere ba.
7 Och han gick därifrån och tog in hos en man vid namn Titius Justus, som »fruktade Gud»; denne hade sitt hus invid synagogan.
Ma dusa maka tuno a Titus Yusta de sa ma tarsi Ugomo Asere. Akura a meme ara upuru udenge uni gura na hanna Asere.
8 Men Krispus, synagogföreståndaren, kom med hela sitt hus till tro på Herren; också många andra korintier som hörde honom trodde och läto döpa sig.
Karibus unu dang u denge uni gura nan anu a kura a meme wa kabi Ugomo Asere. maro manu korintiyawa sa wa kunna Bulus wa hem nana Aserer adusa uzaro.
9 Och i en syn om natten sade Herren till Paulus: »Frukta icke, utan tala och tig icke;
Ugomo Asere mawuza tize nan Bulus iniye anyimo atiroo ma gun me”kati ukunna biyau ba, buka we katu wuu tik ba.
10 ty jag är med dig, och ingen skall komma vid dig och göra dig skada. Jag har ock mycket folk i denna stad.»
Barki in zi nu gome nan hu uye mabari ma kunna we iwono ba, inzin nan huu anyimo anipin nigeme.
11 Så uppehöll han sig där bland dem ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.
Bulus ma cukuno abini me ma biki ni we ni inde nan ti peyu utasi unu bezizi we tize ta Aserer.
12 Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen
Sa Galiyo ma cukuno anu ukpanku unu dang Umanyaga mu Acaya, Ayahudawa wa dusa utonno Bulus ani ce, wa ziki me wa hanni aje ati Gomo.
13 och sade: »Denne man förleder människorna att dyrka Gud på ett sätt som är emot lagen.»
Wa gu unu ugeme me zini hungo umu ruba ma nu wa re Asere sas sa wada rusa me ba.
14 När då Paulus ville öppna sin mun och tala, sade Gallio till judarna: »Vore något brott eller något ont och arglistigt dåd begånget, då kunde väl vara skäligt att jag tålmodigt hörde på eder, I judar.
Sa bulus ma hira u buka utize Galiyo ma dusa ma poki anyo magu shi a Yahudawa in daki ma wuza iri imum i zenzen nan imum sa idi rizi nu ba, i da pirkem ba.
15 Men är det någon tvistefråga om ord och namn eller om eder egen lag, så mån I själva avgöra saken; i sådana mål vill jag icke vara domare.»
Imum me ya cukuno a banga u inko ace ani gura nan nniza, hana i ka barkani ace a shi me. i da nyara in cukuno unu barka abanga atize ti geme ba.
16 Och så visade han bort dem från domstolen.
Galiyo ma gidi we ceki ahira ati Gomo me.
17 Då grepo de alla gemensamt Sostenes, synagogföreståndaren, och slogo honom inför domstolen; och Gallio frågade alls icke därefter.
Wa dusa wa meki Sastanisu, nun dang anyimo udenge unigura wa tiri aje ugomo Galiyo ma gume u, inko iriba iwe me ahira inde.
18 Men Paulus stannade där ännu ganska länge. Därpå tog han avsked av bröderna och avseglade till Syrien, åtföljd av Priscilla och Akvila, sedan han i Kenkrea hade låtit raka sitt huvud; han hade nämligen bundit sig genom ett löfte.
Sa Bulus ma wuna tiye gwardan ahira me ma ceki ni henu me abini mewa dusa u zirigi umei nan Briskila wan Akila uhana u siriya ma tu u Kankiriya anikira nu raba u dand ma wuzi utanu bati ma myinca tize me sa ma mu inko.
19 Så kommo de till Efesus, och där lämnade Paulus dem. Själv gick han in i synagogan och gav sig i samtal med judarna.
Sa wa aye u Afisawa, ma ceki Briskila abini me, ma ha udenge uni gura wa hana Asere unu igizo utize ta sere me nan a Yahudawa.
20 Och de bådo honom att han skulle stanna där något längre; men han samtyckte icke därtill,
Wa dusa wa iki Bulus ma kinki tiye, ba ma game.
21 utan tog avsked av dem med de orden: »Om Gud vill, skall jag vända tillbaka till eder.» Och så lämnade han Efesus.
Ma gu we inga Asere a hem in di kuri inze abame, madiku dusa.
22 Och när han hade kommit till Cesarea, begav han sig upp och hälsade på hos församlingen och for därefter ned till Antiokia.
Sa bulus ma biki u Kaseriya ma biki iso anu tarsa Asere a Urushalima ma aki u hana u Antakiya.
23 Sedan han hade uppehållit sig där någon tid, for han vidare, och färdades först genom det galatiska landet och därefter genom Frygien och styrkte alla lärjungarna.
Sa bulus ma zika tiye abini me ma dusa ma meki una uhana u Galantiyawa nan u Farija ma nya anu tarsa u Yesu ni kara ni ria.
24 Men till Efesus kom en jude vid namn Apollos, bördig från Alexandria, en lärd man, mycket förfaren i skrifterna.
U re u Yahudawa una niza Apolos sa ma ra u Iskandariya ma eh u Afisa. unu mani ma rusa tize nan tize tu Ugomo Aser.
25 Denne sade blivit undervisad om »Herrens väg» och talade, brinnande i anden, och undervisade grundligt om Jesus, fastän han allenast hade kunskap om Johannes' döpelse.
Apolos sa ma kem urusa a nyimo tize ti Ugomo Asere, mazi unu nyara uni ce, unu beizi utize ta Asere, imum me sa ma teki unu rusa ine ini abanga u zorso u yohana
26 Han begynte ock att frimodigt tala i synagogan. När Priscilla och Akvila hörde honom, togo de honom till sig och undervisade honom grundligare om »Guds väg».
. A polos ma tubi u bezizi Ugomo Asere ini riba ihu, sa Briskila nan Akila wa kunna mee, wa dusa wa cukuno aroni, wa bezi tize ta Asere me meru.
27 Och då han sedan ville fara till Akaja, skrevo bröderna till lärjungarna där och uppmanade dem att taga vänligt emot honom. Och när han hade kommit fram, blev han dem som trodde till mycken hjälp, genom den nåd han hade undfått.
Sa ma barka u dusa ma aki u Akaya ni henu nuru ni dusa ni nyitike u takarda uhana a hira anu tarsa Asere, a dusa a kabi in tari ti re.
28 Ty med stor kraft vederlade han judarna offentligen och bevisade genom skrifterna att Jesus var Messias. Se Frukta Gud i Ordförkl. Se Väg i Ordförkl.
Apolos ma dusa ma bezi Ayahudawa ni kara nan nu rusa u meme gusi tize ta Asere ta buki, Yesu mani unu dang.