Apostlagärningarna 17
1 Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
Hahoi teh Pawl hoi Silas teh Amphipolis kho hoi Apollonia kho a tapuet roi teh Thesalon kho a pha roi. Hote kho dawkvah Judahnaw e sinakok ao.
2 i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
Pawl ni ahmoun e patetlah ahnimanaw kamkhuengnae koe a cei teh Sabbath hnin hnin thum touh thung Cakathoung hah a kâdeikhai awh.
3 och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: »Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias.»
Khrih teh reithainae a khang vaiteh duenae koehoi bout a thaw han tie kamcengcalah a pâpho teh, nangmouh koe ka pâpho e hete Jisuh raw doeh Khrih toe atipouh.
4 Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som »fruktade Gud», likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
Ahnimouh thung dawk a tangawn ni yuemnae dawk a pha teh, Pawl hoi Silas tinaw hnuk a kâbang awh. Cathut ka bawk e Griknaw moikapap hoiyah napui kam kamsawng e naw ni hai a yuem awh.
5 Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
Hatnavah Judahnaw ni a ut awh dawkvah tami kaponaw a kaw awh teh a pâkhueng awh. Khopui thung ruengruengti khai awh, Jason im hah khik a kalup awh teh, Pawl hoi Silas hah taminaw hmalah tâcokhai hanelah a tawng awh.
6 Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: »Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
Hatei ahnimouh roi teh a hmu awh hoeh dawkvah Jason hoi a hmaunawnghanaw hah, ukkungnaw koe a hrawi awh teh, kho tangkuem talaivan heh ka pakhuppathan e naw hi haiyah a pha awh toe.
7 och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
Jason ni ahnimouh ama im a luen sak. Ahnimanaw teh Sizar bawi hloilah alouke siangpahrang tie Jisuh ao ati awh teh, Sizar bawi hah a taran awh telah a hramki awh.
8 Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
Hote lawk ka thai e khobuem hoi ukkungnaw a lungpuen awh.
9 Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
Jason hoi alouke hmaunawnghanaw koe e rawngkhannae tangka a la teh ahnimouh teh bout a tha awh.
10 Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
Pawl hoi Silas teh karum vah Berea kho a patoun awh. Hote kho dawk a pha roi toteh, Judahnaw e Sinakok vah a cei roi.
11 Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
Berea kho e taminaw teh, Thesalon kho e kaawm e naw hlak a talue awh. Pawl tinaw ni a dei e hah lungthocalah hoi a dâw awh teh, laithoe maw atang maw tie hah a panue thai awh nahanelah, Cakathoung hnintangkuem a touk awh.
12 Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
Ahnimanaw thung dawk tami moikapap ni a yuem awh. Bari kaawm e Grik napuinaw hoi tongpanaw ni hai a yuem awh.
13 Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
Hateiteh Thesalon kho kaawm e Judah taminaw ni Pawl teh Berea kho hai Cathut lawk a dei tie hah a thai awh toteh, taminaw a tacuek awh teh, ruengrueng ati sak awh.
14 Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
Hatdawkvah hmaunawnghanaw ni Pawl hah karanglah tuipui totouh a thak awh. Silas hoi Timote teh hote khothung ao roi.
15 De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
Pawl ka thak e naw ni Athen kho totouh a thak awh. Silas hoi Timote hah a coung thai nathung karanglah kai koe tho roi loe tie kâ a poe e a sin awh teh a ban awh.
16 Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
Pawl ni Athen khovah ahnimouh a ring lahun nah hote kho teh meikaphawknaw seng lah ao e hah a hmu dawkvah, a lungthung khang thai hoeh.
17 Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som »fruktade Gud», så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där.
Hatdawkvah ahni teh sinakok dawk Judahnaw hoi Cathut ka bawk e taminaw hoi a kâdei awh teh, anhla yonae koehai a kâdeikhai.
18 Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: »Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?» Andra åter: »Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar.» De sade så, eftersom han förkunnade evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
Epikurian hnukkâbangnaw hoi Satoiknaw nihai, Pawl hoi a kâdei awh. A tangawn ni hete tami ni bangmouh a deingai aw ati awh. A tangawn ni teh ramlouknaw e cathut kong vai a dei aw ati awh. Hettelah tinae teh Pawl teh Jisuh hoi boutthawnae kong a pâpho dawk doeh.
19 Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: »Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
Hattoteh Pawl hah Aripakas yungim a kaw awh teh, hete cangkhainae a katha e heh kaimouh hai panue kawi maw ati awh.
20 Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda.»
Bangkongtetpawiteh, ka thai awh boihoeh e, ka panue awh boihoeh e na dei e hah, kaimanaw hai panue hane ka ngai atipouh awh.
21 Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
Athen khocanaw hoi imyinnaw teh kamthang lawk thai ngainae a hloilah alouklah hoi a tueng baw sak awh hoeh.
22 Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: »Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
Hatdawkvah Pawl ni yungim lungui a kangdue teh, Athen nangmouh heh phunglam koe lah na thahmei poung awh tie ka hmu.
23 Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
Na bawk awh e naw ka khet navah, panue hoeh e Cathut hanelah titeh ca na thut awh e thuengnae khoungroe buet touh ka hmu. Nangmouh ni na panue awh hoeh e Cathut lawk kai ni ka dei han.
24 Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
Talaivan hoi talai dawk kaawm e a cawngca kasakkung Cathut teh, kalvan hoi talai ukkung Bawi lah ao teh, tami e kut hoi sak e bawkimnaw thung awmhoeh.
25 ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
Hathloilah, Cathut teh tami hringnae hoi kâhanaw pueng hoi hno cawngca pueng kapoekung lah ao dawkvah, ka panki e boiboe lah tami ni khetyawtnae panki hoeh.
26 Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
Cathut ni tami buet touh dawk hoi miphun abuemlah a sak teh, talai van pueng ao sak teh, a tue hoi ao awh nahane hmuen pueng hai lengkaleng a hmoun pouh.
27 detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
Hettelah a tingainae teh, taminaw ni Cathut hah a tawng awh teh, a hmu hai khoum a hmu awh nahane doeh. Atangcalah maimouh buet touh rip hoi Cathut teh kahlat e nahoeh.
28 Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
Bangkongtetpawiteh, la ka phuengkungnaw ni, atangcalah maimouh teh amae catoun doeh telah a phueng awh e patetlah maimouh teh Bawipa lahoi hring awh, kâroe awh, o awh.
29 Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
Maimanaw teh Cathut e canu capa lah o awh dawkvah, Cathut hah tami e thoumnae hno lahoi sui hoi sak e, talung hoi sak e meikaphawknaw hoi a kâvan telah pouk hanelah awmhoeh.
30 Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
Cathut ni taminaw ni panue thai hoeh e a tue hah banglahai pouk hoeh eiteh, atuteh ram tangkuem kaawm e tami pueng hah pankângai hanelah kâ a poe toe.
31 Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda.»
Bangkongtetpawiteh, Cathut ni amamouh ni a khoe e Bawipa lahoi yah, talaivan heh lawkceng nahane hnin sut a hmoun toe. Hote Bawipa hah duenae koehoi a thaw sak teh, tami pueng koe mitnoutnae kamcengcalah a poe toe.
32 När de hörde talas om att »uppstå från de döda», drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: »Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång.»
Duenae koehoi boutthawnae kong hah a thai awh toteh, tami tangawn ni a dudam awh. A tangawn ni hmalah bout thai eisei ati awh.
33 Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
Hattoteh Pawl teh ahnimouh koehoi a tâco.
34 Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem. Se Frukta Gud i Ordförkl.
Hatei tami tangawn ni Pawl koe a kambawng awh teh a yuem awh. Ahnimanaw thung dawk Aripakas yung e tami buet touh lah kaawm e Dionisia hoi alouke napui Damaris tinaw hloilah napuinaw hai a bawk awh.
