Apostlagärningarna 16

1 Han kom då också till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge vid namn Timoteus, som var son av en troende judisk kvinna och en grekisk fader,

Paul el sifilpa som nu Derbe ac Lystra, ac sun sie mwet Christian in acn we su pangpang Timothy. Nina kial el sie mwet Christian, sie mutan Jew, tusruk papa tumal ah mwet Greek.

2 och som hade gott vittnesbörd om sig av bröderna i Lystra och Ikonium.

Mwet lulalfongi nukewa in acn Lystra ac Iconium elos fahk ma wo kacl Timothy.

3 Paulus ville nu att denne skulle fara med honom. För de judars skull som bodde i dessa trakter tog han honom därför till sig och omskar honom, ty alla visste att hans fader var grek.

Paul el lungse usal Timothy welul, ouinge el kosralla. El oru ouinge mweyen mwet Jew nukewa in acn inge elos etu lah papa tumal Timothy el mwet Greek.

4 Och när de sedan foro genom städerna, meddelade de församlingarna till efterföljd de stadgar som voro fastställda av apostlarna och de äldste i Jerusalem.

Ke elos forfor in siti inge, elos fahkak nu sin mwet lulalfongi we ma mwet sap ac mwet kol lun church in acn Jerusalem elos oakiya mu elos in fahsr kac, ac elos fahk pac nu selos in akos ma sap inge.

5 Så styrktes nu församlingarna i tron, och brödernas antal förökades för var dag.

Ouinge church uh akkeyeyukla ke lulalfongi lalos, ac puseni mwet in church uh ke len nukewa.

6 Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien.

Elos fahsr sasla acn Phrygia ac Galatia, mweyen Ngun Mutal tia lela elos in fahkak kas in acn Asia.

7 Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in i Bitynien, men Jesu Ande tillstadde dem det icke.

Ke elos sun masrol nu Mysia, elos srike in som nu in acn Bithynia, tusruktu Ngun lun Jesus tia lela.

8 Då begåvo de sig över Mysien ned till Troas.

Ke ma inge elos fahsr sasla acn Mysia ac som nu Troas.

9 Här visade sig för Paulus i en syn om natten en macedonisk man, som stod där och bad honom och sade: »Far över till Macedonien och hjälp oss.»

Ke fong sac Paul el liye sie aruruma, ac liye sie mwet Macedonia el tu ac kwafe sel ac fahk, “Fahsru nu Macedonia ac kasrekut!”

10 När han hade sett denna syn, sökte vi strax någon lägenhet att fara därifrån till Macedonien, ty vi förstodo nu att Gud hade kallat oss att förkunna evangelium för dem.

Tukunna Paul el liye aruruma se inge, na kut akola in som nu Macedonia, mweyen kut liye mu God El pangon kut in luti Pweng Wo nu sin mwet we.

11 Vi lade alltså ut från Troas och foro raka vägen till Samotrace och dagen därefter till Neapolis

Kut oayak liki acn Troas, ac kal suwoslana nwe Samothrace, ac in len tok ah kut kalla nu Neapolis.

12 och sedan därifrån till Filippi. Denna stad, en romersk koloni, är den första i denna del av Macedonien. I den staden vistades vi någon tid.

Na kut utyak weyak nu Philippi, sie siti lun mwet Rome in acn Macedonia, ac kut muta we ke kutu len.

13 På sabbatsdagen gingo vi utom stadsporten, längs med en flod, till en plats som gällde såsom böneställe. Där satte vi oss ned och talade med de kvinnor som hade samlats dit.

Ke len Sabbath kut illa liki siti uh ac som nu pe infacl ah, sie acn ma kut nunku mu ac oasr mwet Jew fahsreni in pre we. Kut muta in acn sac ac sramsram nu sin kutu mutan su tukeni we.

14 Och en kvinna som »fruktade Gud», en purpurkrämerska från staden Tyatira, vid namn Lydia, lyssnade till samtalet; och Herren öppnade hennes hjärta, så att hon aktade på det som Paulus talade.

Sie sin mutan ma lohng kas lasr uh pa Lydia, sie mutan Thyatira su kukakin nuknuk sroninmutuk. El sie mutan alu nu sin God, ac Leum El ikasla nunak lal elan lohang nu ke ma Paul el fahk uh.

15 Och sedan hon jämte sitt husfolk hade låtit döpa sig, bad hon oss och sade: »Eftersom I ansen mig vara en kvinna som tror på Herren, så kommen in i mitt hus och stannen där.» Och hon nödgade oss därtill.

Mutan sac ac sou lal elos baptaisla, na el suli kut ac fahk, “Fahsru muta lohm sik ah, kowos fin liye mu nga sie mwet lulalfongi pwaye ke Leum.” Na ke sripen kas lal inge, kut som nu lohm sel.

16 Och det hände sig en gång, då vi gingo ned till bönestället, att vi mötte en tjänsteflicka, som hade en spådomsande i sig och genom sina spådomar skaffade sina herrar mycken inkomst.

Sie len ah ke kut fahsr in som nu ke acn in pre, kut sun sie tulik mutan kohs su oasr ngun fohkfok yorol ma oru el ku in palye ma ac sikyak in pacl fahsru uh. Yohk mani el sruokya lun leum lal ah ke sripen palu lal uh.

17 Denne följde efter Paulus och oss andra och ropade och sade: »Dessa män äro Guds, den Högstes, tjänare, och de förkunna för eder frälsningens väg.»

El fahsr tokosr ac Paul, ac wowoyak, “Mwet inge elos mwet kulansap lun God Fulatlana! Elos ac fahkak nu suwos lah kowos ac moliyukla fuka!”

18 Så gjorde hon under många dagar. Men Paulus tog illa vid sig och vände sig om och sade till anden: »I Jesu Kristi namn bjuder jag dig att fara ut ur henne.» Och anden for ut i samma stund.

El oru ouinge ke len na pus, nwe ke na Paul el semutengyak sel, ac tapulla fahk nu sin ngun fohkfok sac, “Ke inen Jesus Christ nga sapkin nu sum, illa lukel!” Ngun sac som lukel in pacl sacna.

19 Men när hennes herrar sågo att det för dem var slut med allt hopp om vidare inkomst, grepo de Paulus och Silas och släpade dem till torget inför överhetspersonerna.

Ke leum lun mutan sac elos akilenak lah ac wanginla inkanek in orek mani lalos sel, elos sruokilya Paul ac Silas, ac amakunutalla nu ke nien toeni in siti uh, in nununkeyuk eltal ye mutun mwet fulat.

20 Och sedan de hade fört dem tid fram, till domarna, sade de: »Dessa män uppväcka stor oro i vår stad; de äro judar

Elos usalosme nu ye mutun mwet leum lun Rome ac fahk, “Mwet inge elos mwet Jew, ac elos orek lokoalok in siti sesr uh.

21 och vilja införa stadgar som det för oss, såsom romerska medborgare, icke är lovligt att antaga eller hålla.»

Elos luti ke kutu ouiya ma kisrung ma sap lasr uh. Kut mwet Rome, ac kut tia ku in eis kain facsin ma elos luti inge ac moulkin.”

22 Också folket reste sig upp emot dem, och domarna läto slita av dem deras kläder och bjödo att man skulle piska dem med spön.

Na un mwet uh welulosyak lainul Paul ac Silas. Na mwet leum Rome uh seya nuknuk lal Paul ac Silas, ac sap in sringsring eltal.

23 Och sedan de hade låtit giva dem många slag, kastade de dem i fängelse och bjödo fångvaktaren att hålla dem i säkert förvar.

Tukun sringsring upa eltal, na sisiyang eltal nu in presin, ac fwackyang nu sin mwet liyaung presin uh in lakiya ku, eltal in tia kaingla.

24 Då denne fick en så sträng befallning, satte han in dem i det innersta fängelserummet och fastgjorde deras fötter i stocken.

Ke mwet liyaung presin uh lohng ma sap nu sel uh, na el siseltalang nu infukil se oeloac uh, ac kapriya nialtal ke sak in kapir lulap.

25 Vid midnattstiden voro Paulus och Silas stadda i bön och lovade Gud med sång, och de andra fångarna hörde på dem.

Ke infulwen fong uh, Paul ac Silas pre ac on ke on in alu nu sin God, ac mwet kapir saya uh lohng ke eltal on uh.

26 Då kom plötsligt en stark jordstöt, så att fängelsets grundvalar skakades; och i detsamma öppnades alla dörrar, och allas bojor löstes.

Tia paht na kusrusr na upa se sikyak, su osrokak pac pwelung ke presin uh. Srungul nukewa ikakla, ac sein ma kapri mwet kaul uh putatla lukelos nukewa.

27 Då vaknade fångvaktaren; och när han fick se fängelsets dörrar öppna, drog han sitt svärd och ville döda sig själv, i tanke att fångarna hade kommit undan.

Mwet liyaung presin el ngutalik, ac ke el liye lah srungul ke presin uh ikakla, el nunku mu mwet kapir uh kaingla. Na el faesak cutlass natul ac oru elan sifacna unilya.

28 Men Paulus ropade med hög röst och sade: »Gör dig intet ont; ty vi äro alla här.»

Ac Paul el liksrenina wola ac fahk, “Nimet sifacna unikomi! Kut pa na inge.”

29 Då lät han hämta ljus och sprang in och föll ned för Paulus och Silas, bävande.

Mwet liyaung presin el sap in utuku sie lam, na el yuyang nu luin presin, ac el arulana rarrar ke el putati sisken nial Paul ac Silas.

30 Därefter förde han ut dem och sade: »I herrar, vad skall jag göra för att bliva frälst?»

Na el pwanultalla nu lik uh ac siyuk seltal, “Leum luo, mea nga ac oru tuh nga in moliyukla?”

31 De svarade: »Tro på Herren Jesus, så bliver du med ditt hus frälst.»

Eltal topuk ac fahk nu sel, “Lulalfongi in Leum Jesus, na kom fah moul — kom ac mwet in lohm sum.”

32 Och de förkunnade Guds ord för honom och för alla dem som voro i hans hus.

Na eltal fahkak kas lun Leum nu sel ac nu sin mwet nukewa in lohm sel.

33 Och redan under samma timme på natten tog han dem till sig och tvådde deras sår och lät strax döpa sig med allt sitt husfolk.

Ke ao sacna in fong sac, mwet liyaung presin el usaltalla ac ohlla kinet kacltal. Na el ac mwet nukewa in lohm sel baptaisla in pacl sacna.

34 Och han förde dem upp i sitt hus och dukade ett bord åt dem och fröjdade sig över att han med allt sitt hus hade kommit till tro på Gud.

Na el usalak Paul ac Silas nu in lohm sel ah, ac kitaltal mwe mongo. El ac sou lal uh sessesla ke engan mweyen inge elos lulalfongi ke God.

35 Men när det hade blivit dag, sände domarna åstad rättstjänarna och läto säga: »Släpp ut männen.»

In lotu tok ah, leum lun mwet Rome uh supwala kutu policeman in fahk nu sin mwet liyaung presin uh, “Tulala mwet luo ingan eltal in som.”

36 Fångvaktaren underrättade då Paulus härom och sade: »Domarna hava sänt bud att I skolen släppas ut. Gån därför nu eder väg i frid.»

Ouinge mwet liyaung presin el fahk nu sel Paul, “Mwet leum uh sapma in tuh ikakla kom ac Silas. Komtal ku in som ac fahsr in misla.”

37 Men Paulus sade till dem: »De hava offentligen låtit gissla oss, utan dom och rannsakning, oss som äro romerska medborgare, och hava kastat oss i fängelse; nu vilja de också i tysthet släppa oss ut! Nej, icke så; de måste själva komma och taga oss ut.»

Tusruk Paul el fahk nu sin policeman uh, “Wangin ma koneyukyak mu oasr mwatasr kac, a elos uni kut ye mutun mwet uh — ac kut mwet Rome! Na elos siskutyang nu in presin, ac inge elos ke supwekutla in lukma. Tia ku in ouingan! Enenu mwet leum lun Rome ingan in tuku ac sifacna ikuskutla.”

38 Rättstjänarna inberättade detta för domarna. När dessa hörde att de voro romerska medborgare, blevo de förskräckta.

Policeman inge som ac fahkak kas laltal inge nu sin leum lun acn Rome uh; ac ke elos lohngak lah Paul ac Silas mwet Rome, elos arulana sangeng.

39 Och de gingo dit och talade goda ord till dem och togo dem ut och bådo dem lämna staden.

Ouinge elos som ac taltal koluk nu seltal; ac ikasultalla liki presin, ac fahk eltal in som liki siti uh.

40 När de så hade kommit ut ur fängelset, begåvo de sig hem till Lydia. Och sedan de där hade träffat bröderna och talat förmaningens ord till dem, drogo de vidare. Se Frukta Gud i Ordförkl.

Paul ac Silas som liki presin, ac som nu lohm sel Lydia. Eltal osun nu sin mwet lulalfongi uh we, ac sang kas in akku nu selos, na eltal som.