Apostlagärningarna 16
1 Han kom då också till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge vid namn Timoteus, som var son av en troende judisk kvinna och en grekisk fader,
ⲁ̅ⲁⲩⲱ ⲁϥⲕⲁⲧⲁⲛⲧⲁ ⲉⲇⲉⲣⲃⲏ ⲙⲛ ⲗⲩⲥⲧⲣⲁ ⲛⲉⲩⲛ ⲟⲩⲙⲁⲑⲏⲧⲏⲥ ⲇⲉ ⲙⲙⲁⲩ ⲉⲡⲉϥⲣⲁⲛ ⲡⲉ ⲧⲓⲙⲟⲑⲉⲟⲥ ⲉⲡϣⲏⲣⲉ ⲡⲉ ⲛⲟⲩⲥϩⲓⲙⲉ ⲛⲓⲟⲩⲇⲁⲓ ⲙⲡⲓⲥⲧⲏ ⲡⲉϥⲉⲓⲱⲧ ⲇⲉ ⲟⲩⲉⲓⲉⲛⲓⲛ ⲡⲉ
2 och som hade gott vittnesbörd om sig av bröderna i Lystra och Ikonium.
ⲃ̅ⲡⲁⲓ ⲛⲉⲩⲣⲙⲛⲧⲣⲉ ϩⲁⲣⲟϥ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲛ ⲛⲉⲥⲛⲏⲩ ⲉⲧϩⲛ ⲗⲩⲥⲇⲣⲟⲥ ⲙⲛ ϩⲓⲕⲟⲛⲓⲟⲥ
3 Paulus ville nu att denne skulle fara med honom. För de judars skull som bodde i dessa trakter tog han honom därför till sig och omskar honom, ty alla visste att hans fader var grek.
ⲅ̅ⲡⲁⲓ ⲁⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲟⲩⲱϣ ⲉⲧⲣⲉϥⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ⲛⲙⲙⲁϥ ⲁⲩⲱ ⲁϥϫⲓⲧϥ ⲁϥⲥⲃⲃⲏⲧϥ ⲉⲧⲃⲉ ⲛⲓⲟⲩⲇⲁⲓ ⲉⲧϣⲟⲟⲡ ϩⲙ ⲡⲙⲁ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲛⲉⲩⲥⲟⲟⲩⲛ ⲅⲁⲣ ⲧⲏⲣⲟⲩ ϫⲉ ⲟⲩⲉⲓⲉⲛⲓⲛ ⲡⲉ ⲡⲉϥⲉⲓⲱⲧ
4 Och när de sedan foro genom städerna, meddelade de församlingarna till efterföljd de stadgar som voro fastställda av apostlarna och de äldste i Jerusalem.
ⲇ̅ⲛⲉⲩⲛⲏⲩ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲡⲉ ϩⲓⲧⲛ ⲙⲡⲟⲗⲓⲥ ⲉⲩϯ ⲉⲧⲟⲟⲧⲟⲩ ⲉⲧⲣⲉⲩϩⲁⲣⲉϩ ⲉⲛⲇⲟⲅⲙⲁ ⲛⲧⲁⲩⲕⲣⲓⲛⲉ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲛ ⲛⲁⲡⲟⲥⲧⲟⲗⲟⲥ ⲙⲛ ⲛⲉⲡⲣⲉⲥⲃⲩⲧⲉⲣⲟⲥ ⲉⲧϩⲛ ⲑⲓⲗⲏⲙ
5 Så styrktes nu församlingarna i tron, och brödernas antal förökades för var dag.
ⲉ̅ⲛⲉⲕⲕⲗⲏⲥⲓⲁ ϭⲉ ⲛⲉⲩⲧⲁϫⲣⲟ ⲡⲉ ϩⲛ ⲧⲡⲓⲥⲧⲓⲥ ⲁⲩⲱ ⲛⲉⲩⲣϩⲟⲩⲟ ϩⲛ ⲧⲏⲡⲉ ⲙⲙⲏⲛⲉ
6 Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien.
ⲋ̅ⲁⲩⲉⲓ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲛ ⲧⲉⲫⲣⲩⲅⲓⲁ ⲙⲛ ⲧⲉⲭⲱⲣⲁ ⲛⲧⲅⲁⲗⲁⲧⲓⲁ ⲉⲁⲩⲕⲱⲗⲩ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲉⲡⲛⲁ ⲉⲧⲟⲩⲁⲁⲃ ⲉⲧⲙϫⲉ ⲡϣⲁϫⲉ ϩⲛ ⲧⲁⲥⲓⲁ
7 Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in i Bitynien, men Jesu Ande tillstadde dem det icke.
ⲍ̅ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲉⲓ ⲇⲉ ⲉⲧⲙⲩⲥⲓⲁ ⲁⲩⲡⲓⲣⲁⲍⲉ ⲉⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲧⲃⲩⲑⲩⲛⲓⲁ ⲁⲩⲱ ⲙⲡϥⲕⲁⲁⲩ ⲛϭⲓ ⲡⲉⲡⲛⲁ
8 Då begåvo de sig över Mysien ned till Troas.
ⲏ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲥⲁⲁⲧ ⲧⲙⲩⲥⲓⲁ ⲁⲩⲉⲓ ⲉϩⲣⲁⲓ ⲉⲧⲉⲧⲣⲱⲁⲥ
9 Här visade sig för Paulus i en syn om natten en macedonisk man, som stod där och bad honom och sade: »Far över till Macedonien och hjälp oss.»
ⲑ̅ⲁⲩϩⲟⲣⲟⲙⲁ ϭⲱⲗⲡ ⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲛⲧⲉⲩϣⲏ ⲉϣϫⲉ ⲉⲣⲉⲟⲩⲣⲱⲙⲉ ⲙⲙⲁⲕⲉⲇⲱⲛ ⲁϩⲉⲣⲁⲧϥ ⲙⲡⲉϥⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲉϥⲥⲟⲡⲥ ⲙⲙⲟϥ ⲉϥϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲁⲙⲟⲩ ⲉⲧⲙⲁⲕⲉⲇⲟⲛⲓⲁ ⲛⲅⲃⲟⲏⲑⲓ ⲉⲣⲟⲛ
10 När han hade sett denna syn, sökte vi strax någon lägenhet att fara därifrån till Macedonien, ty vi förstodo nu att Gud hade kallat oss att förkunna evangelium för dem.
ⲓ̅ⲛⲧⲉⲣⲉϥⲧⲱⲟⲩⲛ ⲇⲉ ⲁϥϫⲱ ⲉⲣⲟⲛ ⲙⲡϩⲟⲣⲟⲙⲁ ⲛⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ⲇⲉ ⲁⲛϣⲓⲛⲉ ⲛⲥⲁ ⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ⲉⲧⲙⲁⲕⲉⲇⲟⲛⲓⲁ ⲉⲛⲧⲁⲙⲟ ⲙⲙⲟⲟⲩ ϫⲉ ⲁⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲧⲁϩⲙⲛ ⲉⲧⲁϣⲉⲟⲉⲓϣ ⲛⲁⲩ
11 Vi lade alltså ut från Troas och foro raka vägen till Samotrace och dagen därefter till Neapolis
ⲓ̅ⲁ̅ⲛⲧⲉⲣⲉⲛⲕⲱ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲣⲱⲁⲥ ⲁⲛⲥϭⲏⲣ ⲉⲥⲁⲙⲟⲑⲣⲁⲕⲏ ⲙⲡⲉϥⲣⲁⲥⲧⲉ ⲇⲉ ⲉⲛⲉⲁⲡⲟⲗⲓⲥ
12 och sedan därifrån till Filippi. Denna stad, en romersk koloni, är den första i denna del av Macedonien. I den staden vistades vi någon tid.
ⲓ̅ⲃ̅ⲉⲃⲟⲗ ⲇⲉ ϩⲙ ⲡⲙⲁ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲉⲛⲉⲫⲓⲗⲓⲡⲡⲟⲥ ⲟⲩⲡⲟⲗⲓⲥ ϫⲉ ⲕⲁⲗⲟⲛⲓⲁ ⲉⲧⲉ ⲧⲁⲓ ⲧⲉ ⲧϣⲟⲣⲡ ⲛⲧⲙⲉⲣⲓⲥ ⲛⲧⲙⲁⲕⲉⲇⲟⲛⲓⲁ ⲛⲉⲛϣⲟⲟⲡ ⲇⲉ ϩⲛ ⲧⲉⲓⲡⲟⲗⲓⲥ ⲛϩⲉⲛϩⲟⲟⲩ
13 På sabbatsdagen gingo vi utom stadsporten, längs med en flod, till en plats som gällde såsom böneställe. Där satte vi oss ned och talade med de kvinnor som hade samlats dit.
ⲓ̅ⲅ̅ⲙⲡⲉϩⲟⲟⲩ ⲇⲉ ⲛⲛⲥⲁⲃⲃⲁⲧⲟⲛ ⲁⲛⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ⲡⲃⲟⲗ ⲛⲧⲡⲩⲗⲏ ⲉϫⲙ ⲡⲓⲉⲣⲟ ⲉⲩⲙⲁ ⲉϣⲁⲛϣⲗⲏⲗ ⲛϩⲏⲧϥ ⲁⲩⲱ ⲁⲛϩⲙⲟⲟⲥ ⲁⲛϣⲁϫⲉ ⲙⲛ ⲛⲉϩⲓⲟⲙⲉ ⲛⲧⲁⲩⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ϣⲁⲣⲟⲛ
14 Och en kvinna som »fruktade Gud», en purpurkrämerska från staden Tyatira, vid namn Lydia, lyssnade till samtalet; och Herren öppnade hennes hjärta, så att hon aktade på det som Paulus talade.
ⲓ̅ⲇ̅ⲉⲩⲛ ⲟⲩⲥϩⲓⲙⲉ ⲇⲉ ⲥⲱⲧⲙ ⲉⲡⲉⲥⲣⲁⲛ ⲡⲉ ⲗⲩⲇⲓⲁ ⲟⲩⲥⲁ ⲛϫⲏϭⲉ ⲛⲧⲉ ⲧⲡⲟⲗⲓⲥ ⲛⲑⲩⲁⲧⲓⲣⲁ ⲉⲥϣⲙϣⲉ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲧⲁⲓ ⲉⲛⲧⲁⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲟⲩⲱⲛ ⲙⲡⲉⲥϩⲏⲧ ⲉⲧⲣⲉⲥϯϩⲧⲏⲥ ⲉⲛⲉⲧⲉⲣⲉ ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ϫⲱ ⲙⲙⲟⲟⲩ
15 Och sedan hon jämte sitt husfolk hade låtit döpa sig, bad hon oss och sade: »Eftersom I ansen mig vara en kvinna som tror på Herren, så kommen in i mitt hus och stannen där.» Och hon nödgade oss därtill.
ⲓ̅ⲉ̅ⲛⲧⲉⲣⲉⲥϫⲓ ⲃⲁⲡⲧⲓⲥⲙⲁ ⲇⲉ ⲛⲧⲟⲥ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲥⲏⲓ ⲁⲥⲥⲉⲡⲥⲱⲡⲛ ⲉⲥϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲉϣϫⲉ ⲁⲧⲉⲧⲛⲕⲣⲓⲛⲉ ⲉⲁⲁ ⲙⲡⲓⲥⲧⲏ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲁⲙⲏⲓⲧⲛ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲛⲧⲉⲧⲛϣⲱⲡⲉ ϩⲙ ⲡⲁⲏⲓ ⲁⲩⲱ ⲁⲥⲥⲱⲕ ⲙⲙⲟⲛ ⲛϫⲛⲁϩ
16 Och det hände sig en gång, då vi gingo ned till bönestället, att vi mötte en tjänsteflicka, som hade en spådomsande i sig och genom sina spådomar skaffade sina herrar mycken inkomst.
ⲓ̅ⲋ̅ⲁⲥϣⲱⲡⲉ ⲇⲉ ⲉⲛⲁⲃⲱⲕ ⲉϣⲗⲏⲗ ⲟⲩϣⲉⲉⲣⲉ ϣⲏⲙ ⲉⲣⲉⲟⲩⲡⲛⲁ ⲛⲣⲉϥϣⲓⲛⲉ ϩⲓⲱⲱⲥ ⲁⲥⲧⲱⲙⲛⲧ ⲉⲣⲟⲛ ⲧⲁⲓ ⲉⲛⲉⲥϯ ⲛϩⲉⲛⲛⲟϭ ⲛϩⲟⲙⲛⲧ ⲛⲛⲉⲥϫⲓⲥⲟⲟⲩⲉ ⲉⲥϣⲓⲛⲉ
17 Denne följde efter Paulus och oss andra och ropade och sade: »Dessa män äro Guds, den Högstes, tjänare, och de förkunna för eder frälsningens väg.»
ⲓ̅ⲍ̅ⲧⲁⲓ ⲇⲉ ⲛⲉⲁⲥⲟⲩⲁϩⲥ ⲛⲥⲁ ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲛⲙⲙⲁⲛ ⲁⲥⲁϣⲕⲁⲕ ⲉⲃⲟⲗ ⲉⲥϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲛⲉⲓⲣⲱⲙⲉ ⲛϩⲙϩⲁⲗⲛⲉ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲧϫⲟⲥⲉ ⲉⲩⲧⲁϣⲉⲟⲉⲓϣ ⲛⲁⲛ ⲛⲧⲉϩⲓⲏ ⲙⲡⲟⲩϫⲁⲓ
18 Så gjorde hon under många dagar. Men Paulus tog illa vid sig och vände sig om och sade till anden: »I Jesu Kristi namn bjuder jag dig att fara ut ur henne.» Och anden for ut i samma stund.
ⲓ̅ⲏ̅ⲡⲁⲓ ⲇⲉ ⲉⲛⲉⲥⲉⲓⲣⲉ ⲙⲙⲟϥ ⲡⲉ ⲛϩⲁϩ ⲛϩⲟⲟⲩ ⲛⲧⲉⲣⲉϥϩⲟϫϩϫ ⲇⲉ ⲛϭⲓ ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲁϥⲕⲧⲟϥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲙⲡⲉⲡⲛⲁ ϫⲉ ϯⲡⲁⲣⲁⲅⲅⲓⲗⲉ ⲛⲁⲕ ϩⲙ ⲡⲣⲁⲛ ⲛⲓⲥ ⲡⲉⲭⲥ ⲉⲧⲣⲉⲕⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ⲛϩⲏⲧⲥ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲁϥⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ⲛϩⲏⲧⲥ
19 Men när hennes herrar sågo att det för dem var slut med allt hopp om vidare inkomst, grepo de Paulus och Silas och släpade dem till torget inför överhetspersonerna.
ⲓ̅ⲑ̅ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲛⲁⲩ ⲇⲉ ⲛϭⲓ ⲛⲉⲥϫⲓⲥⲟⲟⲩⲉ ϫⲉ ⲁⲥⲃⲱⲕ ⲛⲧⲟⲟⲧⲟⲩ ⲛϭⲓ ⲑⲉⲗⲡⲓⲥ ⲙⲡⲉⲩϩⲱⲃ ⲁⲩⲁⲙⲁϩⲧⲉ ⲙⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲙⲛ ⲥⲓⲗⲁⲥ ⲁⲩⲥⲱⲕ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲉⲧⲁⲅⲟⲣⲁ ⲛⲛⲁϩⲣⲛ ⲛⲁⲣⲭⲱⲛ
20 Och sedan de hade fört dem tid fram, till domarna, sade de: »Dessa män uppväcka stor oro i vår stad; de äro judar
ⲕ̅ⲁⲩⲱ ⲁⲩϫⲓⲧⲟⲩ ⲉⲣⲁⲧⲟⲩ ⲛⲛⲉⲥⲇⲣⲁⲧⲏⲅⲟⲥ ⲉⲩϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲛⲉⲓⲣⲱⲙⲉ ϩⲉⲛⲓⲟⲩⲇⲁⲓ ⲛⲉ ⲥⲉϣⲧⲟⲣⲧⲣ ⲛⲧⲉⲓⲡⲟⲗⲓⲥ
21 och vilja införa stadgar som det för oss, såsom romerska medborgare, icke är lovligt att antaga eller hålla.»
ⲕ̅ⲁ̅ⲁⲩⲱ ⲥⲉⲧⲁϣⲉⲟⲓϣ ⲛϩⲉⲛⲥⲱⲛⲧ ⲛⲥⲧⲟ ⲛⲁⲛ ⲁⲛ ⲉϫⲓⲧⲟⲩ ⲏ ⲉⲁⲁⲩ ⲉⲁⲛⲟⲛ ϩⲉⲛϩⲣⲱⲙⲁⲓⲟⲥ
22 Också folket reste sig upp emot dem, och domarna läto slita av dem deras kläder och bjödo att man skulle piska dem med spön.
ⲕ̅ⲃ̅ⲁⲡⲙⲏⲏϣⲉ ⲇⲉ ⲡⲱⲧ ⲉϩⲣⲁⲓ ⲉϫⲱⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲛⲉⲥⲧⲣⲁⲧⲏⲅⲟⲥ ⲁⲩⲡⲉϩ ⲛⲉⲩϩⲟⲓⲧⲉ ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲟⲩⲉϩ ⲥⲁϩⲛⲉ ⲉϩⲓⲟⲩⲉ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲛϩⲉⲛϭⲉⲣⲟⲟⲃ
23 Och sedan de hade låtit giva dem många slag, kastade de dem i fängelse och bjödo fångvaktaren att hålla dem i säkert förvar.
ⲕ̅ⲅ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲣⲟⲩϫⲛⲁⲩ ϩⲁϩ ⲛⲥⲏϣⲉ ⲁⲩⲛⲟϫⲟⲩ ⲉⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲉⲁⲩⲡⲁⲣⲁⲅⲅⲓⲗⲉ ⲙⲡⲉⲧϩⲓϫⲙ ⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲉϩⲁⲣⲉϩ ⲉⲣⲟⲟⲩ ϩⲛ ⲟⲩⲱⲣϫ
24 Då denne fick en så sträng befallning, satte han in dem i det innersta fängelserummet och fastgjorde deras fötter i stocken.
ⲕ̅ⲇ̅ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲁϥϫⲓ ⲛⲟⲩⲡⲁⲣⲁⲅⲅⲉⲗⲓⲁ ⲛⲧⲉⲓⲙⲓⲛⲉ ⲁϥⲛⲟϫⲟⲩ ⲉⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲉⲧϩⲓϩⲟⲩⲛ ⲁⲩⲱ ⲛⲉⲩⲟⲩⲉⲣⲏⲧⲉ ⲁϥⲧⲁϫⲣⲟⲟⲩ ϩⲛ ⲟⲩϣⲉ
25 Vid midnattstiden voro Paulus och Silas stadda i bön och lovade Gud med sång, och de andra fångarna hörde på dem.
ⲕ̅ⲉ̅ϩⲛ ⲧⲡⲁϣⲉ ⲇⲉ ⲛⲧⲉⲩϣⲏ ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲙⲛ ⲥⲓⲗⲁⲥ ⲛⲉⲩϣⲗⲏⲗ ⲡⲉ ⲁⲩⲱ ⲛⲉⲩⲥⲙⲟⲩ ⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛⲉⲩⲥⲱⲧⲙ ⲇⲉ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲛϭⲓ ⲛⲉⲧⲙⲏⲣ
26 Då kom plötsligt en stark jordstöt, så att fängelsets grundvalar skakades; och i detsamma öppnades alla dörrar, och allas bojor löstes.
ⲕ̅ⲋ̅ⲁⲩⲱ ϩⲛ ⲟⲩϣⲥⲛⲉ ⲁⲩⲛⲟϭ ⲛⲕⲙⲧⲟ ϣⲱⲡⲉ ϩⲱⲥⲧⲉ ⲛⲥⲉⲛⲟⲉⲓⲛ ⲛϭⲓ ⲛⲥⲛⲧⲉ ⲙⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲁⲛⲣⲟ ⲇⲉ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲟⲩⲱⲛ ⲛⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲙⲙⲣⲣⲉ ⲛⲟⲩⲟⲛ ⲛⲓⲙ ⲁⲩⲃⲱⲗ ⲉⲃⲟⲗ
27 Då vaknade fångvaktaren; och när han fick se fängelsets dörrar öppna, drog han sitt svärd och ville döda sig själv, i tanke att fångarna hade kommit undan.
ⲕ̅ⲍ̅ⲁϥⲧⲱⲟⲩⲛ ⲇⲉ ⲛϭⲓ ⲡⲉⲧϩⲓϫⲙ ⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲣⲉϥⲛⲁⲩ ⲉⲛⲣⲟ ⲙⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲉⲩⲟⲩⲏⲛ ⲁϥⲧⲉⲕⲙ ⲧⲉϥⲥⲏϥⲉ ⲁϥⲉⲓ ⲉϥⲛⲁϩⲟⲧⲃⲉϥ ⲉϥⲙⲉⲉⲩⲉ ϫⲉ ⲁⲛⲉⲧⲙⲏⲣ ⲡⲱⲧ ⲉⲃⲟⲗ
28 Men Paulus ropade med hög röst och sade: »Gör dig intet ont; ty vi äro alla här.»
ⲕ̅ⲏ̅ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲇⲉ ⲁϥⲙⲟⲩⲧⲉ ⲉⲣⲟϥ ϩⲛ ⲟⲩⲛⲟϭ ⲛⲥⲙⲏ ⲉϥϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲙⲡⲣⲣⲗⲁⲁⲩ ⲛⲁⲕ ⲙⲡⲉⲑⲟⲟⲩ ⲧⲛⲙⲡⲉⲓⲙⲁ ⲅⲁⲣ ⲧⲏⲣⲛ
29 Då lät han hämta ljus och sprang in och föll ned för Paulus och Silas, bävande.
ⲕ̅ⲑ̅ⲁϥϫⲓ ⲇⲉ ⲛⲟⲩⲕⲱϩⲧ ⲁϥⲡⲱⲧ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲁⲩⲱ ⲁϥⲡⲁϩⲧϥ ϩⲁⲣⲁⲧϥ ⲙⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲙⲛ ⲥⲓⲗⲁⲥ ⲉϥⲥⲧⲱⲧ
30 Därefter förde han ut dem och sade: »I herrar, vad skall jag göra för att bliva frälst?»
ⲗ̅ⲁⲩⲱ ⲁϥⲛⲧⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲛⲁϫⲓⲥⲟⲟⲩⲉ ⲟⲩ ⲡⲉⲧⲉϣϣⲉ ⲉⲣⲟⲓ ⲉⲁⲁϥ ϫⲉ ⲉⲓⲉⲟⲩϫⲁⲓ
31 De svarade: »Tro på Herren Jesus, så bliver du med ditt hus frälst.»
ⲗ̅ⲁ̅ⲛⲧⲟⲟⲩ ϭⲉ ⲡⲉϫⲁⲩ ϫⲉ ⲡⲓⲥⲧⲉⲩⲉ ⲉⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲓⲥ ⲡⲉⲭⲥ ⲁⲩⲱ ⲕⲛⲁⲟⲩϫⲁⲓ ⲛⲧⲟⲕ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲕⲏⲓ
32 Och de förkunnade Guds ord för honom och för alla dem som voro i hans hus.
ⲗ̅ⲃ̅ⲁⲩⲱ ⲁⲩϫⲱ ⲉⲣⲟϥ ⲙⲡϣⲁϫⲉ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲙⲛ ⲟⲩⲟⲛ ⲛⲓⲙ ⲉⲧϩⲙ ⲡⲉϥⲏⲓ
33 Och redan under samma timme på natten tog han dem till sig och tvådde deras sår och lät strax döpa sig med allt sitt husfolk.
ⲗ̅ⲅ̅ⲁϥϫⲓⲧⲟⲩ ⲇⲉ ⲙⲡⲛⲁⲩ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲛⲧⲉⲩϣⲏ ⲁϥϫⲟⲕⲙⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉⲩⲥⲏϣⲉ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ⲁϥϫⲓ ⲃⲁⲡⲧⲓⲥⲙⲁ ⲛⲧⲟϥ ⲙⲛ ⲛⲉⲧⲉⲛⲟⲩϥ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲛⲉ
34 Och han förde dem upp i sitt hus och dukade ett bord åt dem och fröjdade sig över att han med allt sitt hus hade kommit till tro på Gud.
ⲗ̅ⲇ̅ⲁϥϫⲓⲧⲟⲩ ⲇⲉ ⲉϩⲣⲁⲓ ⲉⲡⲉϥⲏⲓ ⲁϥⲕⲱ ϩⲁⲣⲱⲟⲩ ⲛⲟⲩⲧⲣⲁⲡⲉⲍⲁ ⲁⲩⲱ ⲛⲉϥⲧⲉⲗⲏⲗ ⲡⲉ ⲉⲁϥⲡⲓⲥⲧⲉⲩⲉ ⲉⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲙⲛ ⲡⲉϥⲏⲓ ⲧⲏⲣϥ
35 Men när det hade blivit dag, sände domarna åstad rättstjänarna och läto säga: »Släpp ut männen.»
ⲗ̅ⲉ̅ⲛⲧⲉⲣⲉϩⲧⲟⲟⲩⲉ ⲇⲉ ϣⲱⲡⲉ ⲁⲛⲉⲥⲧⲣⲁⲧⲏⲅⲟⲥ ϫⲟⲟⲩ ⲛϩⲉⲛϥⲁⲓϣⲃⲱⲧ ⲉⲩϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲕⲁ ⲛⲉⲓⲣⲱⲙⲉ ⲉⲃⲟⲗ
36 Fångvaktaren underrättade då Paulus härom och sade: »Domarna hava sänt bud att I skolen släppas ut. Gån därför nu eder väg i frid.»
ⲗ̅ⲋ̅ⲁⲩⲱ ⲁⲡⲉⲧϩⲓϫⲙ ⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲧⲁⲙⲉ ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲉⲛⲉⲓϣⲁϫⲉ ϫⲉ ⲁⲛⲉⲥⲧⲣⲁⲧⲏⲅⲟⲥ ⲧⲁⲩⲟⲟⲩ ⲉⲕⲁⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲃⲟⲗ ⲧⲉⲛⲟⲩ ϭⲉ ⲁⲙⲏⲓⲧⲛ ⲃⲱⲕ ϩⲛ ⲟⲩⲉⲓⲣⲏⲛⲏ
37 Men Paulus sade till dem: »De hava offentligen låtit gissla oss, utan dom och rannsakning, oss som äro romerska medborgare, och hava kastat oss i fängelse; nu vilja de också i tysthet släppa oss ut! Nej, icke så; de måste själva komma och taga oss ut.»
ⲗ̅ⲍ̅ⲡⲁⲩⲗⲟⲥ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲁⲩϩⲓⲟⲩⲉ ⲉⲣⲟⲛ ⲇⲏⲙⲟⲥⲓⲁ ⲉⲁⲛⲟⲛ ϩⲉⲛⲣⲱⲙⲉ ⲛϩⲣⲱⲙⲁⲓⲟⲥ ⲉⲙⲛ ⲛⲟⲃⲉ ⲉⲣⲟⲛ ⲁⲩⲛⲟϫⲛ ⲉⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲧⲉⲛⲟⲩ ϭⲉ ⲥⲉⲛⲟⲩϫⲉ ⲙⲙⲟⲛ ⲉⲃⲟⲗ ⲛϫⲓⲟⲩⲉ ⲙⲙⲟⲛ ⲁⲗⲗⲁ ⲙⲁⲣⲟⲩⲉⲓ ⲛⲧⲟⲟⲩ ⲛⲥⲉⲛⲧⲛ ⲉⲃⲟⲗ
38 Rättstjänarna inberättade detta för domarna. När dessa hörde att de voro romerska medborgare, blevo de förskräckta.
ⲗ̅ⲏ̅ⲁⲛⲁⲛⲟⲩⲣϣⲉ ⲇⲉ ⲧⲁⲙⲉ ⲛⲉⲥⲧⲣⲁⲧⲏⲅⲟⲥ ⲉⲛⲉⲓϣⲁϫⲉ ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲣ ϩⲟⲧⲉ ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲥⲱⲧⲙ ϫⲉ ϩⲉⲛϩⲣⲱⲙⲁⲓⲟⲥ ⲛⲉ
39 Och de gingo dit och talade goda ord till dem och togo dem ut och bådo dem lämna staden.
ⲗ̅ⲑ̅ⲁⲩⲉⲓ ⲇⲉ ⲁⲩⲡⲁⲣⲁⲕⲁⲗⲉⲓ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲛⲧⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ⲁⲩⲥⲉⲡⲥⲱⲡⲟⲩ ⲉⲃⲱⲕ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲡⲟⲗⲓⲥ
40 När de så hade kommit ut ur fängelset, begåvo de sig hem till Lydia. Och sedan de där hade träffat bröderna och talat förmaningens ord till dem, drogo de vidare. Se Frukta Gud i Ordförkl.
ⲙ̅ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲉⲓ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲙ ⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ ⲁⲩⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ϣⲁ ⲗⲩⲇⲓⲁ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲣⲟⲩⲛⲁⲩ ⲉⲛⲉⲥⲛⲏⲩ ⲁⲩⲥⲉⲡⲥⲱⲡⲟⲩ ⲁⲩⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ
