< Apostlagärningarna 14 >

1 På samma sätt tillgick det i Ikonium: de gingo in i judarnas synagoga och talade så, att en stor hop av både judar och greker kommo till tro;
E Ikonio bende, Paulo gi Barnaba ne jodhi e sinagogi mar jo-Yahudi kaka negijatimo. Kanyo bende ne giyale gi teko, mi jo-Yahudi gi joma ok jo-Yahudi mathoth noyie kuom Yesu.
2 men de judar som voro ohörsamma retade upp hedningarna och väckte deras förbittring mot bröderna.
To jo-Yahudi moko ma notamore yie kuom Yesu noketho chuny joma ok jo-Yahudi, kendo negiketo kwiri marach e chunygi, mondo giked gi jowete.
3 Så vistades de där en längre tid och predikade frimodigt, i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det att han lät tecken och under ske genom dem.
Paulo gi Barnaba nobedo kuno kuom ndalo mogwarore, ka giwuoyo gi chir kuom Ruoth Yesu, kendo Nyasaye nodoko janeno kuom wach ngʼwonone, komiyo joote timo honni gi ranyisi.
4 Men folket i staden delade sig, så att somliga höllo med judarna, andra åter med apostlarna.
Jo-dalano nopogore nyadiriyo ka moko odok ni jo-Yahudi, to moko nodok ni joote.
5 Och när sedan, både ibland hedningar och ibland judar med deras föreståndare, en storm hade blivit uppväckt emot dem, och man ville misshandla och stena dem,
Eka joma ok jo-Yahudi kod jo-Yahudi, kaachiel gi jotendgi nochano lingʼ-lingʼ mondo gisand joote kendo gichielgi gi kite.
6 flydde de, så snart de förstodo huru det var, till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och till trakten omkring dem.
To joote nofwenyo gima negichano timo, omiyo negiringo gidhi Lustra gi Derbe, mier mag Lukaonia, kendo e mier molworogi,
7 Och där förkunnade de evangelium.
mi kuno bende ne giyaloe Injili.
8 I Lystra fanns nu en man som satt där oförmögen att bruka sina fötter, ty allt ifrån sin moders liv hade han varit ofärdig och hade aldrig kunnat gå.
E dala mar Lustra, ne nitiere ngʼat moro ma tiendeni ongʼol. Ngʼatni nongʼol nyaka aa nywolne kendo ne pok owuotho nyaka nene.
9 Denne hörde på, när Paulus talade. Och då Paulus fäste sina ögon på honom och såg att han hade tro, så att han kunde bliva botad,
Nochiko ite kowinjo kaka Paulo ne wuoyo. Paulo nongʼiye tir moneno ka en-gi yie mane nyalo miyo ochangi,
10 sade han med hög röst: »Res dig upp och stå på dina fötter.» Då sprang mannen upp och begynte gå.
mi nowachone giduol maduongʼ niya, “Chungʼ gi tiendi!” Gikanyono ngʼatno nochikore malo mochako wuoth.
11 När folket såg vad Paulus hade gjort, hovo de upp sin röst och ropade på lykaoniskt tungomål: »Gudarna hava stigit ned till oss i människogestalt.»
Kane oganda mane ni kanyo oneno gima Paulo otimo, ne gikok gi dho jo-Lukaonia niya, “Nyiseche osekawo kit dhano mi obiro irwa ka!”
12 Och de kallade Barnabas för Jupiter, men Paulus kallade de för Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.
Negimiyo Barnaba nying ni Zeu, to Paulo negichako ni Hermes, nikech en ema ne en jayalo maduongʼ.
13 Och prästen vid det Jupiterstempel som låg utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville jämte folket anställa ett offer.
Jadolo mar Zeu, ma hekalune noger machiegni gi dalano, nokelo rwedhi kod maua mi giketo e dhoranga dalano mondo en, kaachiel gi oganda, gitim misango ni Paulo kod Barnaba.
14 Men när apostlarna, Barnabas och Paulus, fingo höra detta, revo de sönder sina kläder och sprungo ut bland folket och ropade
To ka joote Paulo gi Barnaba nowinjo wachno, ne giyiecho lepgi mi giringo matek ka gichomo ogandano, ka gikok niya,
15 och sade: »I män, vad är det I gören? Också vi äro människor, av samma natur som I, och vi förkunna för eder evangelium, att I måsten omvända eder från dessa fåfängliga avgudar till den levande Guden, 'som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är'.
“Jowadwa, utimonwa kamano nikech angʼo? Wan mana ji kaka un. Wakelonu Injili manyisou mondo ua e gik manonogi mondo ungʼe Nyasaye Mangima, manochweyo polo gi piny gi nam kod gik moko duto manie igi.
16 Han har under framfarna släktens tider tillstatt alla hedningar att gå sina egna vägar.
Kinde mokalo Nyasaye noweyo ogendini duto mondo oluw yoregi giwegi.
17 Dock har han icke låtit sig vara utan vittnesbörd, ty han har bevisat eder välgärningar, i det han har givit eder regn och fruktbara tider från himmelen och så vederkvickt edra hjärtan med mat och glädje.»
To kata kamano, ok oseweyowa maonge yo ma dwangʼeyego. Osenyisou ngʼwonone komiyou koth moa e polo, kendo komiyo cham chieknu e kinde mowinjore; osebedo komiyou chiemo mathoth kendo opongʼo chunyu gi mor.”
18 Genom sådana ord stillade de med knapp nöd folket, så att man icke offrade åt dem.
To kata negisewuoyo kamano, jogo ne pod dwaro mana timonegi misango.
19 Men några judar kommo dit från Antiokia och Ikonium. Dessa drogo folket över på sin sida och stenade Paulus och släpade honom ut ur staden, i tanke att han var död.
Bangʼe jo-Yahudi moko nobiro koa Antiokia kod Ikonio mi gisemo ji odoknigi. Negigoyo Paulo gi kite mi giywaye e lowo nyaka oko mar dala, ka giparo ni osetho.
20 Men sedan lärjungarna hade samlat sig omkring honom, reste han sig upp och gick in i staden. Dagen därefter begav han sig med Barnabas åstad därifrån till Derbe.
To ka jopuonjre nobiro molwore kama noninde, noa malo modok ei dalano. Kinyne ne giwuok gi Barnaba mi gidhi Derbe.
21 Och de förkunnade evangelium i den staden och vunno ganska många lärjungar. Sedan vände de tillbaka till Lystra och Ikonium och Antiokia
Paulo gi Barnaba ne joyalo Injili e dala mar Derbe mi giloko jopuonjre mangʼeny. Bangʼe negidok Lustra, gi Ikonio kod Antiokia,
22 och styrkte lärjungarnas själar, i det de förmanade dem att stå fasta i tron och sade dem, att det är genom mycken bedrövelse som vi måste ingå i Guds rike.
ka gitego chuny jopuonjre kendo gijiwogi mondo gisiki e yie. Negipuonjogi kagiwacho niya, “Wan duto nyaka wane sand mathoth eka wadonji e pinyruoth Nyasaye.”
23 Därefter utvalde de åt dem »äldste» för var särskild församling och anbefallde dem efter bön och fastor åt Herren, som de nu trodde på.
Kane giseketo jodongo e kanisa ka kanisa, mi gilamonegi ka gitweyo chiemo, negiketogi e lwet Ruoth Yesu mane giseyie kuome.
24 Sedan färdades de vidare genom Pisidien och kommo till Pamfylien.
Negiluwo piny Pisidia mi gichopo Pamfilia,
25 Där förkunnade de ordet i Perge och foro sedan ned till Attalia.
to bangʼ yalo Injili Perga, negidhi mwalo nyaka Atalia.
26 Därifrån avseglade de till Antiokia, samma ort varifrån de hade blivit utsända, sedan man hade anbefallt dem åt Guds nåd, för det verk som de nu hade fullbordat.
Kane gia Atalia, negikwangʼ mi gidok Antiokia, kuma ne giyudo e pwoch kuom tich maber mane gisetimo kuom ngʼwono mar Nyasaye.
27 Och när de hade kommit dit, kallade de tillhopa församlingen och omtalade för dem huru stora ting Gud hade gjort med dem, och huru han för hedningarna hade öppnat en dörr till tro.
Kane gichopo kuno, negichoko kanisa kaachiel mi ginyisogi gik moko duto ma Nyasaye nosetimo ka otiyo kodgi, kendo kaka noseyawo dhoot mar yie mondo joma ok jo-Yahudi oyud warruok.
28 Sedan vistades de där hos lärjungarna en ganska lång tid.
Negibet gi jopuonjre kuno kuom ndalo mangʼeny.

< Apostlagärningarna 14 >