Apostlagärningarna 10
1 I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italiska krigsskaran.
A man now certain (was *k*) in Caesarea named Cornelius, [was] a centurion of [the] Cohort which is called Italian,
2 Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud.
devout and fearing God with all the household of him, doing (also *k*) alms many to the people and praying to God (through *N(K)O*) (all [times]; *N(k)O*)
3 En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»
He saw in a vision clearly as if about hour [the] ninth [hour] of the day an angel of God having come to him and having said to him; Cornelius!
4 Han betraktade honom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.
And having looked intently on him and afraid having become he said; What is it, Lord? He said then to him; The prayers of You and the alms of you have ascended as a memorial (before *N(k)O*) God.
5 Så sänd nu några män till Joppe och låt hämta en viss Simon, som ock kallas Petrus.
And now do send men to Joppa and do yourself summon Simon (someone *n(o)*) who (is called Peter; *NK(o)*)
6 Han gästar hos en garvare vid namn Simon, som har ett hus vid havet.»
He lodges with a certain Simon a tanner, whose is [the] house by [the] sea (this [one] will tell you what you it behooves to do. *K*)
7 När ängeln som hade talat med honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare och en from krigsman, en av dem som hörde till hans närmaste följe,
When then had departed the angel who is speaking (*k*) (to him, *N(K)O*) having called two of the servants (of him *k*) and a soldier devout of those attending to him,
8 och förtäljde alltsammans för dem och sände dem åstad till Joppe.
and having related all things to them he sent them to Joppa.
9 Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja.
On the now next day when are journeying (these *NK(o)*) and to the city are approaching, went up Peter on the housetop to pray about hour [the] sixth.
10 Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning.
He became then hungry and was desiring to eat. when were preparing however ([some] of them happened *N(k)O*) upon him a trance,
11 Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.
and he beholds heaven opened and descending (onto him *K*) a vessel certain as a sheet great by four corners (bound and *KO*) being let down upon the earth;
12 Och däri funnos alla slags fyrfota och krälande djur som leva på jorden, och alla slags himmelens fåglar.
in which were all the quadrupeds (and the beasts *K*) and (the *k*) creeping things of the earth and (*k*) birds of heaven.
13 Och en röst kom till honom: »Stå upp, Petrus, slakta och ät.»
And came a voice to him: Having risen up Peter, do kill and do eat.
14 Men Petrus svarade: »Bort det, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt och orent.»
And Peter said; In no way, Lord; for never I ate anything common (or *N(k)O*) unclean.
15 Åter, för andra gången, kom en röst till honom: »Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.»
And a voice [came] again for [the] second time to him: What God has cleansed, you yourself not do call common.
16 Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan blev duken strax åter upptagen till Himmelen.
This now took place for three times and (immediately *N(K)O*) was taken up the vessel into heaven.
17 Medan Petrus i sitt sinne undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda, hade de män som voro utsända av Kornelius redan frågat sig fram till Simons hus; och de stannade nu vid porten
While then in himself was perplexed Peter what maybe would be the vision that he had seen, (and *k*) behold the men who sent (from *N(k)O*) Cornelius having inquired for the house (*no*) of Simon, stood at the gate;
18 och ropade på någon för att få veta om Simon, som ock kallades Petrus, gästade där.
And having called out (they were asking *NK(o)*) if Simon who is being called Peter here is lodged.
19 Men under det Petrus alltjämt begrundade synen, sade Anden till honom: »Här äro ett par män som fråga efter dig.
And Peter (thinking *N(k)O*) over the vision said to him the Spirit: Behold men (three *NK(O)*) (are seeking *N(k)O*) you;
20 Stå upp, och gå ditned och följ med dem, utan att tveka; ty det är jag som har sänt dem.»
But having risen do go down and do proceed with them nothing doubting, (since *N(k)O*) I myself have sent them.
21 Då steg Petrus ned till männen och sade: »Se här är jag, den som I frågen efter. Av vilken orsak haven I kommit hit?»
Having gone down then Peter to the men (who sent from Cornelius to him *K*) he said; Behold I myself am whom you seek; what [is] the cause for which you are here?
22 De svarade: »Hövitsmannen Kornelius, en rättfärdig och gudfruktig man, som har gott vittnesbörd om sig av hela det judiska folket, har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra vad du har att säga.»
And they said; Cornelius a centurion, a man righteous and fearing God being well testified to then by all the nation of the Jews, was divinely instructed by an angel holy to send for you to the house of him and to hear declaration from you.
23 Då bjöd han dem komma in och beredde dem härbärge. Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad med dem; och några av bröderna i Joppe följde med honom.
Having called in therefore them he lodged [them]. On the now next day (having risen up *NO*) (*k*) (Peter *K*) he went forth with them, and some of the brothers those from (*k*) Joppa went with him.
24 Följande dag kommo de fram till Cesarea. Och Kornelius väntade på dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste vänner.
(and *k*) On the (now *no*) next day (he entered *N(k)O*) into Caesarea; and Cornelius was expecting them having called together the relatives of him and close friends.
25 Då nu Petrus skulle träda in, gick Kornelius emot honom och betygade honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.
as then was entering Peter, having met with him Cornelius having fallen at the feet worshiped [him].
26 Men Petrus reste upp honom och sade: »Stå upp; också jag är en människa.»
But Peter lifted up him saying; do rise up; also I myself myself a man am.
27 Och under samtal med honom trädde Petrus in och fann många vara där församlade.
And talking with him he entered and he finds having gathered together many,
28 Och han sade till dem: »I veten själva att det är en judisk man förbjudet att hava något umgänge med en utlänning eller att besöka en sådan; men mig har Gud lärt att icke räkna någon människa för ohelig eller oren.
He was saying then to them; You yourselves know how unlawful it is for a man Jewish to unite himself or to come near to [someone] foreign; And to me And to me God has shown nothing common or unclean to call man,
29 Därför kom jag ock utan invändning hit, när jag blev hämtad. Och nu frågar jag eder av vilket skäl I haven låtit hämta mig.»
Therefore also without objection I came having been summoned. I inquire therefore, for what reason did you summon me?
30 Då svarade Kornelius: »Det är nu fjärde dagen sedan jag, just vid denna timme, förrättade i mitt hus den bön som man beder vid nionde timmen. Då fick jag se en man i skinande klädnad stå framför mig,
And Cornelius was saying; Ago four days until this the hour I was (fasting and *K*) at the ninth (hour *k*) praying in the house of mine, and behold a man stood before me in apparel bright
31 och han sade: 'Kornelius, din bön är hörd, och dina allmosor hava kommit i åminnelse inför Gud.
and said; Cornelius, has been heard your prayer and the alms of you was remembered before God.
32 Så sänd nu bud till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons hus vid havet.'
do send therefore to Joppa and do yourself call for Simon who is called Peter; He lodges in [the] house of Simon a tanner by [the] sea (who having come he will speak to you. *K*)
33 Då sände jag strax bud till dig, och du gjorde väl i att du kom. Och nu äro vi alla här tillstädes inför Gud för att höra allt som har blivit dig befallt av Herren.»
At once therefore I sent to you, you yourself then well did having come. Now therefore all we ourselves before God are present to hear all the [things] commanded you by the (Lord. *N(K)O*)
34 Då öppnade Petrus sin mun och sade: »Nu förnimmer jag i sanning att 'Gud icke har anseende till personen',
Having opened then Peter the mouth he said; Of a truth I grasped that not is One who shows partiality God,
35 utan att den som fruktar honom och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.
but in every nation which is fearing Him and working righteousness acceptable to Him is.
36 Det ord som han har sänt till Israels barn för att genom Jesus Kristus, som är allas Herre, förkunna det glada budskapet om frid, det ordet kännen I,
the word that He sent to the sons of Israel evangelising [about] peace through Jesus Christ — He is of all Lord,
37 den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade --
You yourselves know the having come declaration through all Judea, (having begun *N(k)O*) from Galilee after the baptism that proclaimed John:
38 förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.
Jesus from Nazareth, how anointed Him God Spirit with Holy and with power, who went about doing good and healing all those being oppressed by the devil, because God was with Him;
39 Vi kunna själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem; likväl upphängde man honom på trä och dödade honom.
And we ourselves (are *k*) witnesses of all things that He did in both the region of the Jews and in Jerusalem; whom (also *no*) they executed having hanged [Him] on a tree.
40 Men honom har Gud uppväckt på tredje dagen och låtit honom bliva uppenbar,
This One God raised up (on *n*) the third day and gave Him revealed to become
41 väl icke för allt folket, men för oss, som redan förut av Gud hade blivit utvalda till vittnen, och som åto och drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.
not [revealed] to all the people, but to [the] witnesses who chosen beforehand by God to us who we ate with and we drank with Him after rising of Him out from [the] dead;
42 Och han bjöd oss predika för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över levande och döda.
And He instructed us to proclaim to the people and to testify fully that (He *N(k)O*) is the [One] appointed by God [as] judge of living and dead.
43 Om honom bära alla profeterna vittnesbörd och betyga att var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn.»
To Him all the prophets bear witness [that] forgiveness of sins receiving through the name of Him everyone who is believing in Him.
44 Medan Petrus ännu så talade, föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal.
Still when is speaking Peter declarations these fell the Spirit Holy upon all those hearing the word.
45 Och alla de omskurna troende män som hade kommit dit med Petrus blevo uppfyllda av häpnad över att den helige Ande hade blivit utgjuten jämväl över hedningarna, såsom en gåva åt dem.
And were amazed the from [the] circumcision believers (as many as *NK(O)*) had come with Peter, that even upon the Gentiles the gift of the Holy (*o*) Spirit has been poured out;
46 De hörde dem nämligen tala tungomål och storligen prisa Gud.
They were hearing for when they are speaking in tongues and magnifying God. Then answered (*k*) Peter;
47 Då tog Petrus till orda och sade: »Icke kan väl någon hindra att dessa döpas med vatten, då de hava undfått den helige Ande, de likaväl som vi?»
surely not ever the water is able to withhold anyone not to baptize these who the Spirit Holy have received (as *N(k)O*) also [have] we ourselves?
48 Och så bjöd han att man skulle döpa dem i Jesu Kristi namn. Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några dagar. Se Frukta Gud i Ordförkl.
He commanded (now *N(k)O*) them in the name (of Jesus Christ *NO*) to be baptized (of the Lord. *K*) Then they asked him to remain days some.
