Apostlagärningarna 10
1 I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italiska krigsskaran.
Kaisarea kho dawk Itali ransahu tie ransa cum touh kaukkung Konilias teh ao.
2 Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud.
Ahni teh bawknae koe lah kâyawm poung e lah ao, a imthung ni Cathut ka bari e lah ao awh teh, Judah tami dawk e karoedengnaw a kabawp teh Cathut koe pou a ratoum,
3 En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»
Hnin touh teh tangmin lah suimilam kathum tapat navah vision kacaicalah a hmu. Hote vision a hmu e dawk, Cathut e kalvantami buet touh a kâen teh Konilias telah a pato.
4 Han betraktade honom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.
Kalvantami hah lungpuen lahoi khei a khet teh bangne Bawipa telah ati. Kalvantami ni yah Cathut ni na ratoumnae hoi karoedengnaw na kabawp e poehnonaw teh pâkuem hane kawi lah Cathut hmalah a pha toe.
5 Så sänd nu några män till Joppe och låt hämta en viss Simon, som ock kallas Petrus.
Hatdawkvah atu Joppa khovah tami patoun nateh a min Piter tie Simon hah kaw sak loe.
6 Han gästar hos en garvare vid namn Simon, som har ett hus vid havet.»
Ahni teh tuipui teng kaawm e phaivuen ka sak e Simon im a luen telah ati.
7 När ängeln som hade talat med honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare och en from krigsman, en av dem som hörde till hans närmaste följe,
Hottelah ka dei e kalvantami a cei hnukkhu Konilias ni,
8 och förtäljde alltsammans för dem och sände dem åstad till Joppe.
a vaica kahni touh hoi Cathut lawk dawk kaawm e ransa buet touh a kaw teh Joppa kho lah a patoun.
9 Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja.
Atangtho teh Joppa kho a pha tawmlei suimilam kahni kalekkalak nah Piter teh ratoum hanlah lemphu van a luen.
10 Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning.
A vonhlam teh ayânaw ni coungkacoe lah rawca a lawng lahun nah, Piter ni kamnuenae a hmu.
11 Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.
Kalvan kamawng teh hni hoi ka kâvan e a takin pali touh e talai dawk ama koe ka bawt e hah a hmu.
12 Och däri funnos alla slags fyrfota och krälande djur som leva på jorden, och alla slags himmelens fåglar.
Hote tangoung thungvah tava phunkuep, kâroe e phunkuep, saring phunkuep ao. Hathnukkhu Piter thaw nateh, thet nateh cat haw tie lawk a thai navah,
13 Och en röst kom till honom: »Stå upp, Petrus, slakta och ät.»
Piter ni coung thai hoeh Bawipa,
14 Men Petrus svarade: »Bort det, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt och orent.»
kathounghoehe hno, kakhin e hnonaw kai ni vai touh hai ka cat boihoeh atipouh.
15 Åter, för andra gången, kom en röst till honom: »Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.»
Hathnukkhu apâhni lawk bout ka tho e teh Cathut ni a thoung tie hno hah thoung hoeh telah dei hanh atipouh.
16 Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan blev duken strax åter upptagen till Himmelen.
Hettelah avaithumnae a kamnue hnukkhu, Cathut ma ni hote hno teh kalvan lah bout a tawm.
17 Medan Petrus i sitt sinne undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda, hade de män som voro utsända av Kornelius redan frågat sig fram till Simons hus; och de stannade nu vid porten
Piter ni a hmu e vision hah bang ngainae vaimoe titeh kângairu lahun nah, Konilias ni a patoun e naw ni Simon im pacei laihoi a tawng awh teh longkha koehoi,
18 och ropade på någon för att få veta om Simon, som ock kallades Petrus, gästade där.
Piter telah kaw e Simon hah hete im dawk a luen maw telah a pacei awh.
19 Men under det Petrus alltjämt begrundade synen, sade Anden till honom: »Här äro ett par män som fråga efter dig.
Piter ni vision kong a pouk lahun nah Muitha ni tami kathum touh ni nang na tawng awh. Thaw nateh kum haw ahnimouh teh,
20 Stå upp, och gå ditned och följ med dem, utan att tveka; ty det är jag som har sänt dem.»
kai ni ka patoun e doeh. Lung kâounnae awm laipalah kâbang lawih atipouh.
21 Då steg Petrus ned till männen och sade: »Se här är jag, den som I frågen efter. Av vilken orsak haven I kommit hit?»
Hatdawkvah Piter ni a kum teh na tawng awh e teh kai doeh. Bang panki lahoi maw na tho awh, atipouh.
22 De svarade: »Hövitsmannen Kornelius, en rättfärdig och gudfruktig man, som har gott vittnesbörd om sig av hela det judiska folket, har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra vad du har att säga.»
Ahnimouh ni hettelah atipouh, ransabawi Kornilias ni na patoun awh e doeh. Ahni teh Cathut ka taket e hoi tami kahawi lah ao teh Judah taminaw ni a baripoung e doeh. Ahni ni na lawk a thai panuek nahan Cathut e kalvantami buet touh ni nang hah coun loe atipouh.
23 Då bjöd han dem komma in och beredde dem härbärge. Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad med dem; och några av bröderna i Joppe följde med honom.
Piter ni taminaw teh imthungkhu kâen awh atipouh teh hote tangmin teh hawvah a roe awh. A tangtho a kârasoup awh teh ahnimouh koe a cei. Joppa kho e hmaunawngha a tangawn hai a cei van.
24 Följande dag kommo de fram till Cesarea. Och Kornelius väntade på dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste vänner.
Tawkkahnin Kaisarea a pha awh teh hawvah Kornilias hoi avaica a huikonaw a coun e naw ni a ring awh.
25 Då nu Petrus skulle träda in, gick Kornelius emot honom och betygade honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.
Piter a kâen tahma Konilias ni a dawn teh a hmalah a tabo.
26 Men Petrus reste upp honom och sade: »Stå upp; också jag är en människa.»
Piter ni kangdout atipouh, kai hai tami van doeh atipouh.
27 Och under samtal med honom trädde Petrus in och fann många vara där församlade.
Piter ni Konilias pato laihoi imthungkhu a kâen nah, tami moikapap a kamkhueng e hah a hmu.
28 Och han sade till dem: »I veten själva att det är en judisk man förbjudet att hava något umgänge med en utlänning eller att besöka en sådan; men mig har Gud lärt att icke räkna någon människa för ohelig eller oren.
Ahnimouh koe, Judahnaw teh Jentelnaw hoi kamyawng phung nahoeh, ahnimouh koe kahlawng hai cei phung na hoeh tie nangmouh ni kacaicalah na panue awh. Hateiteh tami bang patet hai kakhin hoi kathoung hoeh lah ka pouk hoeh nahan Cathut ni na patue toe.
29 Därför kom jag ock utan invändning hit, när jag blev hämtad. Och nu frågar jag eder av vilket skäl I haven låtit hämta mig.»
Hatdawkvah na kaw awh navah banghai oun han awm laipalah ka tho. Hatdawkvah bangkongmaw na kaw awh, dei a haw telah atipouh.
30 Då svarade Kornelius: »Det är nu fjärde dagen sedan jag, just vid denna timme, förrättade i mitt hus den bön som man beder vid nionde timmen. Då fick jag se en man i skinande klädnad stå framför mig,
Konilias ni hettelah ati. Atu totouh rawca ka hai, suimilam kathum nah im vah ka ratoum. Atu hnin pali a pha toe. Hnipangaw a kâkhu teh kaie hmalah a kangdue.
31 och han sade: 'Kornelius, din bön är hörd, och dina allmosor hava kommit i åminnelse inför Gud.
Kornilias na ratoum pawlawk kai ni ka thai toe. Nange poehnonaw haiyah Cathut hmalah pahnim hoeh hanelah ao.
32 Så sänd nu bud till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons hus vid havet.'
Hatdawkvah Joppa kho kaawm Piter tie Simon hah kaw hanlah patoun leih. Tuipui teng phaivuen thaw ka tawk e Simon im doeh a luen. Ahni a tho torei teh nang koe a dei han doeh na ti pouh.
33 Då sände jag strax bud till dig, och du gjorde väl i att du kom. Och nu äro vi alla här tillstädes inför Gud för att höra allt som har blivit dig befallt av Herren.»
Hatdawkvah kai ni nang koevah tami tang ka patoun. Tang na tho thai dawk ka lung hroung ahawi. Atu kaimanaw pueng ni nang koe Cathut ni a dei e thai thai hanelah na hmalah ka o awh telah Kornilias ni a dei pouh.
34 Då öppnade Petrus sin mun och sade: »Nu förnimmer jag i sanning att 'Gud icke har anseende till personen',
Hatnavah Piter ni a kâko a paawng teh, lawkkatang lah Cathut teh tami minhmai khen hoeh ati.
35 utan att den som fruktar honom och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.
Alouklouk e taminaw hai Cathut taki laihoi thaw kathoungrouk lah ka tawk e tami teh minhmai kahawi a hmu tie kai ni ka panue.
36 Det ord som han har sänt till Israels barn för att genom Jesus Kristus, som är allas Herre, förkunna det glada budskapet om frid, det ordet kännen I,
Tami pueng e Cathut ni Jisuh Khrih lahoi roumnae kamthang kahawi a dei e hah, Isarel miphunnaw koe poe e lawk nangmouh ni na panue awh.
37 den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade --
Jawhan teh baptisma kong hah a dei hnukkhu Galilee ram hoi a kamtawng teh, Judah ram hmuen tangkuem dawk kaawm e hnonaw nangmouh ni na panue awh.
38 förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.
Cathut ni Kathoung Muitha e bahu hoi Nazareth tami Jisuh hah satui a awi. Ahni teh Cathut e kâ lahoi hnokahawi a sak teh kahraimathout ni a rektap e naw damnae a poe.
39 Vi kunna själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem; likväl upphängde man honom på trä och dödade honom.
Kaimouh haiyah, Jerusalem kho hoi kamtawng teh, Judah ram thung a sak e hnonaw hah kapanuekkhaikung lah ka o awh. Hote tami teh, thingpalam dawk a pathout awh teh a thei awh.
40 Men honom har Gud uppväckt på tredje dagen och låtit honom bliva uppenbar,
Apâthum hnin Cathut ni bout a thaw sak teh tak kamnuenae kâ a poe.
41 väl icke för allt folket, men för oss, som redan förut av Gud hade blivit utvalda till vittnen, och som åto och drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.
Tami pueng koe koung kamnuek pouh hoeh. Cathut ni a rawi tangcoung e kapanuekkhaikung kaimouh koe a kamnue, duenae koehoi bout a thaw hnukkhu, hote Bawipa hoi kaimouh teh rei ka canei awh.
42 Och han bjöd oss predika för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över levande och döda.
Hote Bawipa ni kahringnaw hoi kadoutnaw lawkcengkung lah, Cathut ni a rawi e lah ao tie tami pueng koe dei pouh hane hoi kampangkhai hanelah kaimouh koe kâ na poe awh.
43 Om honom bära alla profeterna vittnesbörd och betyga att var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn.»
Hote Bawipa ka yuem e pueng a min lahoi lungmanae lahoi yonthanae a coe awh han telah profetnaw pueng teh hote Bawipa kapanuekkhaikung lah ka o awh telah Piter ni a dei.
44 Medan Petrus ännu så talade, föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal.
Hote lawk a dei lahun navah ka thai pueng koe Kathoung Muitha teh a pha.
45 Och alla de omskurna troende män som hade kommit dit med Petrus blevo uppfyllda av häpnad över att den helige Ande hade blivit utgjuten jämväl över hedningarna, såsom en gåva åt dem.
Jentel miphunnaw ni Kathoung Muitha e lungmanae a coe awh dawk, vuensom ka a e, Piter hoi a hnukkâbangnaw a kângairu awh.
46 De hörde dem nämligen tala tungomål och storligen prisa Gud.
Bangkongtetpawiteh, ahnimouh ni alouklouk lae lawk lahoi Cathut a pholen awh.
47 Då tog Petrus till orda och sade: »Icke kan väl någon hindra att dessa döpas med vatten, då de hava undfått den helige Ande, de likaväl som vi?»
Hathnukkhu Piter ni kaimouh patetlah Kathoung Muitha ka coe e hetnaw heh baptisma poe sak hoeh hanlah apipatet maw na ka ngang thai han ati hnukkhu
48 Och så bjöd han att man skulle döpa dem i Jesu Kristi namn. Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några dagar. Se Frukta Gud i Ordförkl.
Jisuh Khrih e min lahoi baptisma coe sak hanlah kâ a poe. Hathnukkhu teh Piter hah ahnimanaw ni atueng ka saw hnawn lah okhai hane a kâhei awh.
